Nya livsmedel tryggar framtidens tillgång till proteiner

För att möta framtidens ökande behov av livsmedel, till exempel proteiner, görs redan idag stora ansträngningar för att utveckla effektivare processer inom mjölk- och jordbruksproduktion. Ett sätt är att satsa på nya processer och livsmedel som är mindre beroende av jordbruk. Det innebär att utveckla alternativ till både animaliska och växtbaserade proteinkällor som kan komplettera befintliga som exempelvis soja och kött. Den här typen av innovationssatsningar kräver omfattande samarbete mellan industri och forskning. Livsmedels- och förpackningsindustrin över hela världen lägger därför stora resurser och stort engagemang på att utveckla nya idéer och ta fram prototyper med stöd av erfarna livsmedelstekniker, ingenjörer och andra experter. 

Tre områden som kommit långt är fermentering, insektsproteiner och att omvandla biprodukter till huvudprodukter. 

Fermentering drar till sig stora investeringar 

Fermentering är en klassisk process, men som nu används på nytt sätt i en bioreaktor. Ett alternativ är fermentering av biomassa där mikroorganismer odlas och skördas i en bioreaktor. Dessa mikroorganismer kan producera ingredienser som ersätter allt från tonfisk-sushi till chicken nuggets, vilket ger ett effektivt komplement till animaliska proteiner. Ett annat alternativ är precisionsfermentering, där mikroorganismer fungerar som "fabriker" för att producera specifika ingredienser som proteiner och fetter. Denna innovation växer snabbt i popularitet, med investeringar som nådde nästan 3,7 miljarder dollar mellan 2012 och 2022. 

Sju av tio kan tänka sig att testa insektsproteiner 

Insektsproteiner är en lovande alternativ proteinkälla. Insekter är inte bara rika på näringsämnen och protein utan har också en låg klimatpåverkan. Och när insekterna mals ned till oigenkännlighet, till exempel som ett mjöl, så försvinner mycket av motståndet hos konsumenterna. I en konsumentundersökning gjord av Tetra Pak 2023 svarade sju av tio att de kan tänka sig att testa insektsproteiner. Att öka användningen av dessa alternativ handlar mycket om att förändra invanda föreställningar. 

Biprodukter som tidigare slängts blir proteinrik mat 

Utvecklingen går snabbt framåt i arbetet med att förvandla restprodukter från livsmedels- och dryckesproduktion till värdefulla ingredienser. Till exempel kan drav, en biprodukt från bryggeriindustrin – ofta skalrester från sädesslag – värmebehandlas för längre hållbarhet genom en steriliseringsteknik. Detta gör det möjligt att använda den som ingrediens i andra livsmedel, exempelvis växtbaserade mjölkalternativ och bröd, istället för att slänga den. Ett annat exempel är vassle, en biprodukt från ostproduktion. Idag är vasslen så eftertraktat att det till och med finns ostproducenter som rapporterar att vasslen är mer värdefull än själva osten. Det är en eftertraktad ingrediens för tex proteindrycker.  

Det finns med andra ord all anledning att vara optimistisk. Klimatförändringar och ökat behov av livsmedel är stora utmaningar. Industrins innovationskraft har dock kapacitet att både minska livsmedelssystemets växtgasutsläpp och öka tillgången till mat för världens växande befolkning.