Vanligaste ärenden rör barn mellan 10 till 15 år

– Antalet uppgifter har ökat varje år från det att idrottsombudsmannen tillsattes 2018. Sannolikt beror det på en ökad kännedom om funktionen, men även på tillsättning av regionala ombud som förbättrat närvaron i hela landet och lett till en effektivare hantering av ärenden, säger Anders Jorlin, idrottsombudsman.

Generellt sett är stora rikstäckande idrotter bland de mest förekommande i visselblåsarfunktionen. Lagidrotter är mer vanligt förekommande än individuella idrotter. 51 av Riksidrottsförbundets 72 medlemsförbund har inkomna eller registrerade uppgifter kopplade till sig under 2024. Detta understryker behovet av visselblåsarfunktionens roll i att stödja och upprätthålla idrottens värdegrund.

Antal uppgifter per kategori:

Kränkningar - Den vanligaste kategorin, 250 uppgifter. Här inkluderas fall där vårdnadshavare uttrycker oro eller missnöje över hur deras barn behandlas.

Medlemskap - näst vanligaste med 108 registrerade uppgifter, vilket är en ökning från tidigare år. Här handlar frågorna om klagomål på föreningsdemokratin, där ett missnöje med styrelsers arbete är framträdande eller uteslutningar av medlemmar.

Selektering -  54 uppgifter men flera av dessa överlappar med kategorin "kränkningar", då selektering upplevs som en kränkande behandling.

Sexuella kränkningar - 53 uppgifter kategoriseras som "sexuella kränkningar." Denna kategori omfattar ovälkomna och kränkande handlingar, såsom fysisk beröring, blickar, kommentarer samt spridning av oönskade bilder eller meddelanden av sexuell karaktär.

– Många av de uppgifter som vi hanterar rör barn men där en konflikt mellan vuxna har hamnat i fokus med följden att barnet drabbas hårdast. Ofta är konflikterna mellan vuxna så infekterade och kompromissviljan så låg att ärendets utgång leder till missnöje hos en eller flera parter. Den gemensamma nämnaren i dessa ärenden är dock alltid densamma – det är barnet som blir lidande, säger Klas Herrmansson, idrottsombudsman.

Under 2025 planeras tillsättandet av en administrativ resurs. Detta kommer att minska den administrativa belastningen för idrottsombudsmannen och skapa bättre förutsättningar för att fokusera på kärnverksamheten. Sedan funktionen etablerades 2018, har idrottsrörelsen aldrig tidigare investerat så mycket resurser i det reaktiva trygghetsarbetet. Detta markerar ett fortsatt engagemang för att främja trygghet och säkerhet inom idrotten.

Idrottsombudsmannens uppdrag:
Säkerställa efterlevnad av idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund. Genom att ge stöd till enskilda medlemmar, föreningar, specialidrottsförbund och RF-SISU distrikt bidrar idrottsombudsmannen till att skapa en trygg och inkluderande idrottsmiljö. Idrottsombudsmannen arbetar också med att företräda föreningars eller enskilda medlemmars rättigheter enligt Riksidrottsförbundets eller specialidrottsförbundets stadgar och har ett ansvar för att utreda misstänkta överträdelser av idrottens värdegrund. Visselblåsarfunktionen möjliggör anonym och krypterad rapportering av allvarliga risker som kan skada individer, idrottens organisation eller samhället i stort. Idrottsombudsmannafunktionen består av två idrottsombudsmän. Utöver detta finns fem regionala ombud och 14 kontaktpersoner på RF-SISU-distrikten. Tillsammans verkar dessa funktioner för att stärka tryggheten och säkerheten inom idrottsrörelsen, och bildar en heltäckande organisation som främjar en säker och inkluderande idrottsmiljö.

Idrottsombudsman – årsrapport 2024

Idrottsombudmannens uppdrag inom ramen för ”Trygg Idrott” – rapport.

Anders Jorlin
Idrottsombudsman
08-627 40 10

Klas Herrmansson
Idrottsombudsman
08-699 62 74