Luleå stift positivt till skogsutredningens huvudinriktning – föreslår annan styrningsmodell

Remissen har två huvuddelar: en om principerna i kyrkoordningen och en om deras praktiska tillämpning. Luleå stift är positivt till utredningens huvudinriktning och är positiv till ändringar i kyrkoordningen som inför fler dimensioner av hållbarhet, skydd av biologisk mångfald och hänsyn till kulturmiljöer. Samtidigt riktas kritik mot styrningsmodellen och att tornedalingar, kväner och lantalaiset inte nämns.

– Vi är glada över att kunna lämna vårt remissvar och kunna framföra synpunkter utifrån de förutsättningar vi har i Luleå stift. Svenska kyrkan bör ha ett skogsbruk som inte enbart är en ekonomisk resurs, utan också fyller många andra behov. Därför är det viktigt att kyrkoordningen tydligt uttrycker en inriktning att skogsbruket ska vara hållbart på många olika sätt, säger biskop Åsa Nyström, stiftsstyrelsens ordförande.

Öppen för ytterligare steg när certifieringen prövats
Luleå stift är positivt till att urfolksrättens principer tillämpas i skogsbruken. Däremot vill stiftsstyrelsen se en annan formulering i kyrkoordningen.

– Vi tycker att ansvaret ska läggas på kyrkostyrelsen och dess arbete med mål och riktlinjer. Vi föreslår en formulering som innefattar att kyrkostyrelsen ska beakta urfolksrättens principer och stärka samernas inflytande över kyrkans skogsbruk på deras traditionella marker, säger Åsa Nyström.

Sedan december 2024 är Luleå stift och Härnösands stift FSC-certifierade, vilket är en uttolkning av FPIC, Principen om fritt och informerat förhandssamtycke.

– Vi är också öppna för att ta ytterligare steg om det behövs, när certifieringen prövats en period i vårt stift. Vi ser flera av utredningens förslag som ett steg framåt i försoningsprocessen, säger Åsa Nyström.

I sitt svar problematiserar stiftsstyrelsen att endast samebyarna skulle bli representanter för samerna, vilket kan förstärka den kategoriklyvning som Svenska kyrkan tagit upp i sin ursäkt till det samiska folket. Det finns fler inom urfolket som skulle behöva få göra sina röster hörda, men inga metoder för det. Dessutom finns koncessionsrenskötseln, som berör minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset.

– Det finns en risk att den föreslagna nya formuleringen av paragrafen skulle skapa splittring snarare än att tillgodose rättigheter, säger Åsa Nyström.

Förslag om annan formulering för styrningsmodellen
På några punkter håller Luleå stift inte med om utredningens förslag. Det handlar bland annat om den styrningsmodell som föreslås. Man menar att kyrkostyrelsen skulle få en roll som är svår att motivera utifrån den kyrkosyn som uttrycks i kyrkoordningen, där det är församlingar och stift som utgör de pastorala nivåerna.

– Vi föreslår i stället att bygga ut och fördjupa det samrådsförfarande som sker mellan stiften och den nationella nivån. I ett polariserat klimat behöver vi bygga tillit och arbeta med varandra, säger Åsa Nyström.

Senast den 25 februari ska remissinstanserna ha lämnat sina synpunkter. Alla stift, pastorat och församlingar är ordinarie remissinstanser. Vid stiftsstyrelsens sammanträde yrkade två ledamöter från POSK och ViSK på ett alternativt förslag. De reserverade sig sedan mot stiftsstyrelsens beslut till förmån för det egna förslag. Se utdrag ur protokollet med reservationen.

. . . 

Läs en mer utförlig text på Luleå stifts webbplats

Ladda ner remissvaret från Luleå stift (pdf)

. . .

I Luleå stift har arbetet med remissen utförts av en beredningsgrupp som stiftsstyrelsen har utsett: stiftsdirektor, stiftsjurist, stiftsjägmästare, stiftsteolog, stiftets samordnare för hållbarhetsfrågor samt presidierna för egendoms- och arbetsutskotten. Biskopen har varit ordförande i beredningsgruppen.