Högerväljare för kärnkraft – men inte där de bor
En majoritet av svenskarna är för utbyggd kärnkraft, men lokalt kan byggandet av kärnkraftverk bli en källa till konflikter. Särskilt högerväljare är förespråkare av nya kärnkraftverk – men de vill inte ha dem nära där de bor.
Det finns också en stark polarisering – en femtedel är antingen starkt för kärnkraft eller vindkraft, och kritiska till den andra energikällan.

Det visar en studie om svenskarnas attityder till vind- och kärnkraft som publicerats av forskare från Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Luleå Universitet.
Av studien, som bygger på en enkät med över 5 000 slumpmässigt utvalda svenskar, framgår att 53 procent av svenskarna tycker att kärnkraften bör byggas ut, och nära 44 procent kan tänka sig kärnkraft i sin hemkommun. Samtidigt är omkring 30 procent av de svarande starkt emot att kärnkraft byggs i deras hemkommun och ytterst få kan tänka sig att kärnkraft byggs nära där de bor.
– Det behöver inte innebära att konflikter uppstår om det byggs nya reaktorer vid sidan av befintliga kärnkraftverk, men en framtida utveckling med småskaliga kärnkraftsreaktorer som kan byggas på fler platser skulle kunna möta starkt motstånd lokalt, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle, och en av forskarna bakom studien.
Vindkraft i hemkommun har starkare stöd
Som en energikälla har vindkraften ett betydligt starkare stöd. Tre av fyra kan tänka sig vindkraft i sin hemkommun och 58 procent är för att det byggs vindkraft inom fem kilometer från sitt hem.
De som är för vindkraft är mer oroliga för miljön och är politiskt mer liberala och till vänster. Kärnkraftsförespråkare är mer konservativa, invandringskritiska och har ett lågt förtroende till myndigheter och politiker. Betydelsen av ideologi och värderingar avtog däremot när forskarna ställde frågor om att bygga kärnkraft och vindkraft nära ens hem. Åsikterna till kärnkraft och vindkraft tycks vara påverkade av den politiska debatten, men denna påverkan tenderar att avta när enskilda blir personligen berörda, enligt studien.
Starkt polariserat
Sammantaget visar studien att den breda allmänheten är för att både vind- och kärnkraften byggs ut, men att det är en mindre grupp individer som har tydligt polariserande åsikter om dessa energikällor. Ungefär en femtedel är starka förespråkare av antingen kärnkraft eller vindkraft, och samtidigt mycket kritiska till den motsvarande energikällan.
– För att undvika att dessa motsättningar fördjupas ytterligare och lamslår energipolitiken bör de politiska partierna söka överenskommelser över partigränserna. Vår studie visar att det går att hitta ett brett stöd för sådana politiska lösningar, säger Daniel Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet.
Fakta om studien
Studien "The polarization of energy preferences – A study on social acceptance of wind and nuclear power in Sweden"Länk till annan webbplats. är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Luleå universitet. Den baseras på enkätsvar från över 5 200 slumpmässigt utvalda svenskar och är genomförd inom forskningsprogrammet Fairtrans, som har finansierats av Mistra och Formas. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy.
Studien är författad av Daniel Lindvall, Stephan Barthel, Patrik Sörqvist och Sofie Lindeberg.
Kontakter
Stephan BarthelProfessor miljövetenskap
Tel:076 360 57 05stephan.barthel@hig.seAnders MunckPressansvarig
Tel:070-7946523anders.munck@hig.seUtbildning och forskning i naturskönt campus
Högskolan i Gävle har cirka 19 000 studenter och erbjuder ett sextiotal utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar, 330 fristående kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap samt teknik.
Följ Högskolan i Gävle
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Gävle
Flexiblare regelverk skulle öka jobbchanserna för utrikesfödda15.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ett fyrkantigt system gör att vägen till jobb blir onödigt lång. Dessutom är skillnaderna stora i hur män och kvinnor bemöts av myndigheter. Det visar två nya studier från Högskolan i Gävle där forskarna följt migranters etableringsresa över flera års tid.
Ny metod ger bättre sömn vid flexibelt arbete8.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Flexibla arbetstider kan vara både en möjlighet och en belastning. En doktorsavhandling vid Högskolan i Gävle visar att en tydlig insats på flera nivåer inom en organisation kan stärka de anställdas återhämtning – och leda till bättre sömn.
Digitala tvillingar ska minska föroreningar1.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa. Projektet omfattar totalt 19 partners från åtta länder. Gävle är en av fem pilotstäder där tekniken ska testas i verkligheten.
Högskolan i satsning mot det tysta våldet24.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Psykiskt och ekonomiskt våld i nära relationer påverkar tusentals människors liv varje år. Det kan handla om hot, kontroll, isolering och ekonomisk utsatthet. Nu leder Högskolan i Gävle en kraftsamling för att lyfta frågan om det tysta våldet och öka kunskapen genom forskning.
Nytt projekt: Bilar blir batteribank åt elnätet18.11.2025 09:30:21 CET | Pressmeddelande
Kan parkerade elbilar vara reserv när elnätet är hårt belastat? Med 6,2 miljoner i projektmedel från Energimyndigheten ska Högskolan i Gävle nu leda en storskalig studie där lokala elbolag testar ny teknik där elbilars batterier används som stöd till det lokala elnätet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum