Flexiblare regelverk skulle öka jobbchanserna för utrikesfödda

Migranterna hade en stark motivation att komma i arbete. Men vägen dit är lång och full av strukturella hinder. Det visar de två studierna där forskarna följt migranter med låg utbildningsnivå under flera år och dessutom intervjuat arbetsgivare och andra aktörer som på olika sätt hanterar stöd, bedömningar och rekrytering.

Olika stöd beroende på kön

I intervjuerna med migranterna framträdde en tydlig bild: de allra flesta hade tagit steg i riktning mot arbetslivet genom praktik eller tillfälliga anställningar och uttryckte en stark vilja att arbeta. Männen hade ofta en bred arbetslivserfarenhet, medan flera av kvinnorna saknade erfarenhet av lönearbete.

- Däremot hade kvinnorna ofta kompetens och erfarenhet de kunnat ha nytta av på arbetsmarknaden, men som inte fångats upp av myndigheterna. Vi kunde tyvärr konstatera en tydlig brist i kartläggningen av kvinnornas kompetens, säger Hanna Kusterer forskare inom socialt arbete på Högskolan i Gävle.

Forskarna kunde samtidigt se att män och kvinnor inte får likvärdigt stöd, mycket beroende på att männen oftare tar initiativ, vilket belönas av systemet.

- Kvinnorna riskerar att bli mer passiva eftersom de ville vara till lags och "vänta på hjälp". De kräver inte lika mycket som männen, som tar för sig mer och ställer krav på ett annat sätt. Det kan vara en anledning till att männen också får mer arbetsnära praktik än kvinnorna, säger Hanna Kusterer.

"För rigida regler"

I den andra studien intervjuades totalt 19 aktörer på arbetsmarknaden, bland dem arbetsförmedlare, arbetsgivare, kommuner och privata matchningsföretag, som fick diskutera tre fiktiva fall baserade på migrantintervjuerna. Resultatet visade att dessa aktörer på många sätt delar migranternas upplevelser. Aktörerna bedömde att språket är viktigt, men att det överdrivs som absolut villkor för att kunna få jobb.

Arbetsgivarna lyfte att enklare arbetsuppgifter ute på arbetsplatser är en effektivare väg till både språk och integration än år av SFI. Ett återkommande tema var också att systemet är för fyrkantigt: regelverket hindrar arbetsgivare från att anställa personer som skulle fungera väl i praktiken, exempelvis inom vården där krav på undersköterskekompetens i många fall stoppar arbetsgivare från att ta in motiverade kandidater.

– Vi ser en stor vilja att arbeta från migranterna och en tydlig vilja att anställa och stötta från arbetsmarknadens aktörer. Men reglerna är för rigida, och för målgruppen i den här studien behövs mer individanpassade vägar, säger Maja Lilja, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Mer individanpassat stöd krävs

Både migranterna och aktörerna beskriver ett glapp mellan vilja och möjligheter.

Enligt forskarna skulle ett mer flexibelt regelverk, större möjligheter att kombinera praktik, språk och utbildning ge en mer effektiv etablering. Dessutom behövs mer individuellt anpassat stöd och bättre kommunikation mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och privata aktörer.

– För många går processen framåt, men långsamt. Vägen till ett stabilt arbete kräver att stödet anpassas bättre efter individen, inte efter en mall. De här studierna visar att det finns både engagemang och praktiska idéer om hur det kan göras, säger Hanna Kusterer.

Fakta om projektet

Studierna har genomförts inom projektet Samverkan Gävleborg 2022, som syftar till att i samverkan utveckla arbetssätt och metoder för att underlätta etableringen av tredjelandsmedborgare. Projektet finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och leds av Länsstyrelsen Gävleborg. Övriga projektparter är Högskolan i Gävle, RF-SISU Gävleborg och åtta kommuner i Gävleborgs län

Delstudie 1 bygger ett antal intervjuer med migranter, och på uppföljningsintervjuer. Läs hela delstudie 1 här.

Delstudie 2 baseras på intervjuer med arbetsmarknadsaktörer, fördelade på Arbetsförmedlingen, kommunala arbetsmarknadsenheter, privata matchnings-, rekryterings- och bemanningsaktörer samt arbetsgivare.
Läs delstudie 2 här.

Projektet avslutas i april 2026.

Samlad projektsida för Samverkan 2022.