Nätmobbning ökar – så bör den hanteras

Sedan 2016 har nätmobbningen ökat kraftigt. Enligt de senaste rapporterna från 2024 är ungefär var sjätte barn i skolåldern i Europa utsatt för nätmobbning.

Mobbningen sker ofta via sociala medier och ökningen har ett tydligt samband med Snapchats- och Tiktoks genomslag. Den är svår att upptäcka men kan leda till långvariga negativa konsekvenser för den psykiska hälsan och för de drabbades skolgång.

– Vid nätmobbningen syns inte konsekvenserna på samma sätt som vid fysisk mobbning, det gör det svårare för förövaren att se och förstå skadan man åsamkar. Exkludering är vanligt, det bildas grupper där vissa inte får vara med, och i Snapchat kan man se vem som är med vem via kartfunktionen, och det blir lätt att man tänker ”varför får inte jag vara med”. Vi forskare har också sett att det är vanligt med AI-skapade videos som sprids där ansikten bytts ut med syfte att retas och mobba, säger Davoud Masoumi, docent i didaktik vid Högskolan i Gävle och studiens huvudförfattare.

Lärarnas roll avgörande

I studien intervjuades 25 skolanställda, inklusive lärare, rektorer och skolhälsovårdspersonal. Resultaten lyfter fram vikten av samarbete mellan skolpersonal, elever och föräldrar för att kunna motverka nätmobbning. Hur skolpersonal hanterar nätmobbning är avgörande, menar Davoud Masoumi:

– Det finns fall där det utsatta barnet slog larm utan att läraren lyssnade, och där det slutade med självmord. Lärarna har en central roll för barnens utveckling och bildade lärare förstår att deras uppdrag är större än att bara undervisa. Relationen mellan barnen och skolpersonal måste vara tydlig och öppen, och lärarna bör också jobba för att skapa starka band mellan barnen. Känner barnen inte varandra tillräckligt bra ökar risken för mobbning.

Det är viktigt att skolans alla anställda hjälps med att motverka mobbning eftersom många anställda kan uppleva att ansvaret för att hantera mobbning inte alltid är tydligt definierat i deras arbetsbeskrivningar.

– En kultur av "en för alla, alla för en" bör främjas, där varje medarbetare aktivt bidrar till att upptäcka, hantera och förebygga dessa situationer. Genom att skapa en sådan gemensam strategi kan skolans förmåga att erbjuda en trygg och inkluderande miljö stärkas ytterligare, säger Davoud Masoumi.

"Sociala medier manipulerar beteende"

Flickor är särskilt utsatta för nätmobbning, som ofta tar formen av rykten och social exkludering. Vad det beror på vet forskarna inte säkert, och fortsatta studier behövs.

– En förklaring kan vara att mobbningen förstärkas av sociala normer på nätet, det sker där en objektifiering och flickor ofta jämför sig med andra och försöker leva upp till falska förväntningar om utseende och status. Men vi behöver mer forskning på varför fler och fler flickor är mer utsatta för nätmobbning, samma tendens finns inte bland pojkarna, säger Davoud Masoumi.

Nyligen kom nyheten att Australien infört en lag mot sociala medier för barn under 16 år. Davoud Masoumi vill se en tydlig reglering även i Sverige, kombinerad med utbildningsåtgärder.

– Sociala medier manipulerar vårt beteende och vi vet att de inte är bra för barnens utveckling. Barn måste få möjlighet att utforska men det måste också finnas gränser. Vi låter inte barn prova droger som vi också vet är skadligt, för att ta ett exempel, säger Davoud Masoumi.

Studien identifierade sju strategier som skolor kan använda för att minska nätmobbning:

1. Systematiska skolundersökningar för att kartlägga mobbningsmönster. Ett exempel är Gävlemodellen, en enkätundersökning som drivs av Gävle kommun, skolorna i Gävleborgs län, och Högskolan i Gävle och som görs två gånger per år i länets skolor.
2. Stärka relationer mellan elever och skolpersonal. Skapa nära relationer mellan lärare och barn är en viktig faktor. Lärare har avgörande roll i barns utveckling och om relationen är stark minskar mobbningen.
3. Lagbyggande aktiviteter som främjar inkludering i elevgrupper.
4. Ökat samarbete med föräldrar för att höja medvetenheten om barns digitala beteenden.
5. Användning av skolhälsoteamets expertis för att identifiera och förebygga mobbning.
6. Utbildning för skolpersonal i digital kompetens och identifiering av nätmobbning.
7. Utformning av specifika insatser för flickor som ofta utsätts för mer subtil mobbning.

Fakta om studien

Studien School Staff Strategies for Identifying, Dealing with and Preventing Cyberbullying Among Swedish Primary School Pupils bygger på 25 semistrukturerade intervjuer med skolpersonal (även icke-undervisande personal). Resultaten visar att nätmobbning, som främst sker utanför skolan, påverkar utbildningsaktiviteter och praxis inom skolan. Resultaten tyder också på en högre förekomst av nätmobbning bland flickor.

Författare är Davoud Masoumi , Maryam Bourbour, Silvia Edling , Peter Gill and Guadalupe Francia, vid Högskolan i Gävle.

Kontakt:
Davoud Masoumi, docent i didaktik, Högskolan i Gävle
E-post: dadmai@hig.se

Anders Munck, pressansvarig, Högskolan i Gävle
Tel: 070-794 65 23
E-post: anders.munck@hig.se