Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn
7.3.2025 10:30:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Fluor förekommer naturligt som fluoridjoner i dricksvatten, men halterna är låga i kommunalt dricksvatten i Sverige. I vissa länder som USA, Kanada, Chile, Australien och Irland är det vanligt att tillsätta fluorid i det kommunala dricksvattnet för att förebygga karies, vanligen runt 0,7 mg fluorid per liter vatten. Detta är inte tillåtet i Sverige, men höga fluoridhalter kan förekomma i bergborrade brunnar.
– Tillsatsen av fluorid i dricksvatten är omdebatterad eftersom det finns farhågor om hälsorisker. Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
500 mammor och barn
Forskarna har undersökt sambandet mellan tidig exponering för fluorid och barns kognitiva förmågor. Studien omfattar 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvatten. Halterna överensstämmer med de som återfinns i Sverige och många andra länder.
Utbildade psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder med väletablerade tester. Mammornas och barnens exponering bestämdes genom mätning av fluorid i urinprover, vilket speglar pågående exponering från samtliga källor som vatten, mat och felaktigt använda tandvårdsprodukter.
– Jag vill betona att tandvårdsprodukter som tandkräm normalt sett inte är en betydande exponeringskälla eftersom de inte är avsedda att förtäras. Fluor i tandkräm är viktigt för att förebygga karies, men det är viktigt att lära även små barn att spotta ut tandkrämen efter tandborstningen, säger Maria Kippler.
Lägre kognitiva förmågor
Medianvärdet för fluorid i urinen hos de gravida kvinnorna i Bangladesh var 0,63 mg/L. Ökande fluoridhalter hos gravida kvinnor kunde kopplas till allt lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.
Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. Det var särskilt barnens verbala förståelse och förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck som var påverkade. De exponeringar som visade samband med sämre kognitiv utveckling är lägre än de som erhålls vid WHO:s och EU:s befintliga gränsvärden för fluorid i dricksvatten.
Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognitiva förmågor.
– Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler.
Mer forskning behövs
Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra säkra slutsatser om orsakssamband. Det är därför viktigt att bedöma de sammantagna resultaten från flera liknande studier, enligt forskarna. De kommer nu att fortsätta undersöka sambanden i andra populationer. De kommer även att etablera experimentella modeller för att utreda vilka molekylära mekanismer som skulle kunna förklara sambanden.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, avslutar Maria Kippler.
Studien finansierades huvudsakligen av Formas och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation:
“Prenatal and childhood exposure to fluoride and cognitive development: findings from the longitudinal MINIMat cohort in rural Bangladesh”Taranbir Singh, Klara Gustin, Syed Moshfiqur Rahman, Shamima Shiraji, Fahmida Tofail, Marie Vahter, Mariza Kampouri, Maria Kippler, Environmental Health Perspectives, online 5 mars 2025, doi: 10.1289/EHP14534.
Fakta om fluorid
Fluor i form av fluoridjoner finns i grundvatten och i vissa mineraler i berggrunden. I Sverige är höga fluoridhalter särskilt vanliga i bergborrade brunnar. Enligt Livsmedelsverket uppskattas 195 000 personer i Sverige ha brunnsvatten med fluoridhalter som överstiger 1,3 mg/liter, varav 3000 personer har halter som överstiger 6 mg/liter. WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter. Läs mer om fluorid på Riskwebben på ki.se.
Kontakter
Maria KipplerLektor och docent vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Tel:0730-303131maria.kippler@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Postcovid kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom2.4.2026 01:30:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med postcovid löper en ökad risk att utveckla hjärt‑kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i eClinicalMedicine. Resultaten visar att risken för bland annat hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom är högre även hos dem som inte vårdades på sjukhus under den akuta infektionen.
Precisionsmedicin i vården hjälper fler att få en genetisk diagnos30.3.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ett mer än tio år långt samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab har lett till att helgenomsekvensering blivit en del av sjukhusets kliniska utredningar av sällsynta diagnoser. Hittills har över 15 000 patienter fått hela sin arvsmassa sekvenserad, varav 23 procent har fått en genetisk diagnos, enligt en studie publicerad i Genome Medicine.
Stor kartläggning av ärftliga skillnader i immunsystemet26.3.2026 16:15:09 CET | Pressmeddelande
Medfödda variationer i antikroppsgener kan påverka hur vi svarar på infektioner och vaccinationer, visar två nya studier från Karolinska Institutet publicerade i tidskriften Immunity. Forskarna har kartlagt skillnader mellan världens befolkningar och visat hur dessa variationer påverkar förmågan att bilda neutraliserande antikroppar mot bland annat influensavirus.
Digital KBT minskade hjärtrelaterad oro och förbättrar hälsan efter hjärtinfarkt25.3.2026 15:00:00 CET | Pressmeddelande
En digital KBT-behandling minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade patienters livskvalitet och fysiska funktion efter hjärtinfarkt. Det visar en ny randomiserad studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology, där forskare vid Karolinska Institutet jämförde digital KBT med sedvanlig vård.
Karolinska Institutet får donation på en halv miljard till forskning om demenssjukdomar25.3.2026 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Entreprenören och uppfinnaren Leif Lundblad (1938–2025) donerar i sitt testamente 538 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Det är den största donationen som har skänkts till ett svenskt lärosäte i modern tid. En stor del av summan kommer att gå till forskning om demenssjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum