Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn
7.3.2025 10:30:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Fluor förekommer naturligt som fluoridjoner i dricksvatten, men halterna är låga i kommunalt dricksvatten i Sverige. I vissa länder som USA, Kanada, Chile, Australien och Irland är det vanligt att tillsätta fluorid i det kommunala dricksvattnet för att förebygga karies, vanligen runt 0,7 mg fluorid per liter vatten. Detta är inte tillåtet i Sverige, men höga fluoridhalter kan förekomma i bergborrade brunnar.
– Tillsatsen av fluorid i dricksvatten är omdebatterad eftersom det finns farhågor om hälsorisker. Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
500 mammor och barn
Forskarna har undersökt sambandet mellan tidig exponering för fluorid och barns kognitiva förmågor. Studien omfattar 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvatten. Halterna överensstämmer med de som återfinns i Sverige och många andra länder.
Utbildade psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder med väletablerade tester. Mammornas och barnens exponering bestämdes genom mätning av fluorid i urinprover, vilket speglar pågående exponering från samtliga källor som vatten, mat och felaktigt använda tandvårdsprodukter.
– Jag vill betona att tandvårdsprodukter som tandkräm normalt sett inte är en betydande exponeringskälla eftersom de inte är avsedda att förtäras. Fluor i tandkräm är viktigt för att förebygga karies, men det är viktigt att lära även små barn att spotta ut tandkrämen efter tandborstningen, säger Maria Kippler.
Lägre kognitiva förmågor
Medianvärdet för fluorid i urinen hos de gravida kvinnorna i Bangladesh var 0,63 mg/L. Ökande fluoridhalter hos gravida kvinnor kunde kopplas till allt lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.
Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. Det var särskilt barnens verbala förståelse och förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck som var påverkade. De exponeringar som visade samband med sämre kognitiv utveckling är lägre än de som erhålls vid WHO:s och EU:s befintliga gränsvärden för fluorid i dricksvatten.
Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognitiva förmågor.
– Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler.
Mer forskning behövs
Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra säkra slutsatser om orsakssamband. Det är därför viktigt att bedöma de sammantagna resultaten från flera liknande studier, enligt forskarna. De kommer nu att fortsätta undersöka sambanden i andra populationer. De kommer även att etablera experimentella modeller för att utreda vilka molekylära mekanismer som skulle kunna förklara sambanden.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, avslutar Maria Kippler.
Studien finansierades huvudsakligen av Formas och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation:
“Prenatal and childhood exposure to fluoride and cognitive development: findings from the longitudinal MINIMat cohort in rural Bangladesh”Taranbir Singh, Klara Gustin, Syed Moshfiqur Rahman, Shamima Shiraji, Fahmida Tofail, Marie Vahter, Mariza Kampouri, Maria Kippler, Environmental Health Perspectives, online 5 mars 2025, doi: 10.1289/EHP14534.
Fakta om fluorid
Fluor i form av fluoridjoner finns i grundvatten och i vissa mineraler i berggrunden. I Sverige är höga fluoridhalter särskilt vanliga i bergborrade brunnar. Enligt Livsmedelsverket uppskattas 195 000 personer i Sverige ha brunnsvatten med fluoridhalter som överstiger 1,3 mg/liter, varav 3000 personer har halter som överstiger 6 mg/liter. WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter. Läs mer om fluorid på Riskwebben på ki.se.
Kontakter
Maria KipplerLektor och docent vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Tel:0730-303131maria.kippler@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Enkla verktyg träffsäkra för att förutse äldres hälsa9.7.2026 10:51:58 CEST | Nyheter
Flera verktyg används i dag för att bedöma äldres hälsa och risk för sjukdom, men det är oklart vilka som fungerar bäst. I en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften BMC Medicine, jämförs sju sådana verktyg. Resultaten visar att ett relativt enkelt verktyg – Health Assessment Tool (HAT)– kan vara lika tillförlitligt som mer avancerade och omfattande verktyg.
Epigenetisk kartläggning ger djupare bild av leukemi9.7.2026 10:13:02 CEST | Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Kyoto universitet i Japan har identifierat nya undergrupper av blodcancersjukdomen akut myeloisk leukemi. Studien, publicerad i tidskriften Nature, visar att förändringar i cellernas genreglering kan bidra till att förklara sjukdomens variation och påverka prognos och behandlingsval.
Nytt centrum ska minska drunkningsolyckorna i Sverige6.7.2026 13:07:52 CEST | Pressmeddelande
Drunkning är ett betydligt större problem i Sverige än vad många känner till. Nu etableras Centrum för drunkningsforskning vid Karolinska Institutet för att samla kunskap och bidra till att färre människor skadas eller omkommer i vattenolyckor.
Biologisk hjärtklaff alternativ för kvinnor som vill bli gravida3.7.2026 16:45:33 CEST | Pressmeddelande
Vid allvarlig sjukdom i aortaklaffen är valet av ny hjärtklaff särskilt svårt för unga kvinnor som vill bli gravida. En ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet visar att biologisk aortaklaff ger goda graviditets- och förlossningsutfall, trots att behovet av ny operation är vanligare än vid mekanisk klaff. Studien publiceras i Journal of the American College of Cardiology (JACC).
Hopp om att skydda och återställa fertiliteten hos personer som överlevt barncancer3.7.2026 16:16:28 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har visat att det är möjligt att skapa tidiga könsceller från bevarad testikelvävnad från unga pojkar som står inför cancerbehandling. Studien, som publicerats i tidskriften Human Reproduction Open, kan på sikt bidra till nya sätt att skydda och återställa fertiliteten efter barncancer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum