Kontrollerat jordnötsintag kan minska allergi hos små barn
7.5.2026 00:30:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har effektivt behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötsallergi. Med hjälp av ett dagligt intag av små mängder jordnöt, som gradvis ökade över tid, vande sig barnen långsamt vid att äta jordnötter. Resultaten presenteras i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

– Alla barn som följde protokollet klarade målet att äta tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, och de flesta klarade upp till 25 jordnötter. Vi bedömer att behandlingen är säker om den genomförs under kontrollerade former i vården, säger Caroline Nilsson, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och överläkare vid Sachsska barn och ungdomssjukhuset.
Jordnötsallergi är ofta livslång och kan innebära en ständig oro för svåra allergiska reaktioner. I april 2026 presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för allergivård som rekommenderar att fler patienter erbjuds behandlingar som kan förändra sjukdomens förlopp. Det innefattar oral immunterapi för barn med svår jordnötsallergi, som går ut på att vänja immunsystemet vid jordnöt genom regelbundet intag.
Jordnötspuffar var lätta att äta
Den aktuella studien omfattar 75 barn i åldern 1–3 år i Stockholm med konstaterad jordnötsallergi av olika svårighetsgrad, från milda besvär till svåra allergiska reaktioner vid intag. 50 barn fick aktiv behandling med oral immunterapi i form av jordnötspuffar, medan 25 barn i kontrollgruppen helt undvek jordnötter.
Behandlingen inleddes på sjukhus med en mycket låg dos och fortsatte därefter hemma med dagligt intag. Var fjärde till sjätte vecka ökades dosen tills barnen nådde en låg underhållsdos motsvarande cirka en och en halv jordnöt per dag.
– Detta är den första randomiserade studien av oral immunterapi på små barn med långsam upptrappning och låg underhållsdos. Jordnötspuffarna upplevdes som lätta att äta, vilket gjorde det enkelt för familjerna att följa behandlingen, och vi blev överraskade av hur positiva resultaten var, säger Caroline Nilsson.
Efter tre års behandling kunde 82 procent av barnen i behandlingsgruppen äta minst tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, även efter ett fyra veckors uppehåll. I jämförelse tålde endast 12 procent av barnen i kontrollgruppen sådana mängder.
Biverkningar förekom men var i de flesta fall lindriga, till exempel klåda i munnen eller hudutslag. Allvarligare reaktioner inträffade främst under perioder då dosen ökades. Några enstaka barn i behandlingsgruppen behövde adrenalininjektion för att motverka svår allergisk reaktion under studiens gång.
Nära kontakt med vården krävs
Forskarna betonar att behandlingen alltid ska ske under kontrollerade former, i nära kontakt med vården och med medicinsk uppföljning.
– Det försiktiga behandlingsupplägget verkar spela en viktig roll för säkerheten, men det här är inget som föräldrar ska experimentera med hemma själva eftersom allvarliga reaktioner ändå kan uppstå, säger Anna Asarnoj, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, som lett studien tillsammans med Caroline Nilsson.
Nästa steg är att analysera hur immunförsvaret förändras under behandlingen och att följa barnen över längre tid för att se om toleransen kvarstår.
Barnen identifierades via Karolinska Universitetssjukhusets laboratorium, som analyserar prover från olika vårdnivåer, och barnen behandlades sedan vid forskningsenheten på Sachsska barn och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset i Stockholm. Forskningen finansierades av en privat donation, Region Stockholm (ALF‑medel) samt Astma‑ och Allergiförbundet. Några av artikelförfattarna uppger att de mottagit arvoden från läkemedelsföretag, men utan koppling till den aktuella studien.
Publikation
“Safety and efficiency of peanut oral immunotherapy in preschool children with slow up-dosing and low maintenance dosing: a randomised controlled trial”Susanna Klevebro, Carina Uhl, Jon Roald Konradsen, Josefin Ullberg, Sandra Ganrud Tedner, Idun Holmdahl, Isabella Badolati, Rui Da Silva Rodrigues, Eva Sverremark-Ekström, Caroline Nilsson, Anna Asarnoj, The Lancet Regional Health – Europe, online 7 maj 2026, doi: 10.1016/j.lanepe.2026.101690.
Nyckelord
Kontakter
Caroline NilssonDocent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och överläkare vid Sachsska barn och ungdomssjukhuset
Tel:0708-38 84 12caroline.a.nilsson@ki.seAnna AsarnojDocent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset
Tel:0733-20 01 21anna.asarnoj@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Vädret kopplat till hur mycket förskolebarn rör sig4.6.2026 16:23:40 CEST | Nyheter
Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Environmental Research, där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.
Riskgränsvärden för njursjukdom bekräftas genom mer exakta mätningar4.6.2026 13:32:49 CEST | Nyheter
De gränsvärden för njurfunktionen som idag används för att diagnostisera kronisk njursjukdom speglar en faktisk ökning av risken för allvarlig sjukdom. Detta visar en studie från Karolinska Institutet och Leiden University Medical Center som publicerats i tidskriften JAMA. Forskarna visar också att riskbedömningen blir mer exakt när två vanliga blodprover, kreatinin och cystatin C, kombineras för att uppskatta njurfunktionen.
Vår kunskap om hur saker hänger ihop driver innovation1.6.2026 15:40:43 CEST | Pressmeddelande
Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.
Skärpt lag minskade inte tvång i barnpsykiatrisk heldygnsvård1.6.2026 13:54:03 CEST | Nyheter
Tvångsåtgärder används återkommande inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård men varierar kraftigt mellan verksamheter och länder, visar en ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. Resultaten tyder också på att användningen av tvång inte minskat efter att svensk lagstiftning skärpts.
Hög sjuknärvaro i flygbranschen21.5.2026 08:00:00 CEST | Nyheter
Många piloter och kabinanställda går till jobbet trots psykisk eller fysisk ohälsa. Det visar en ny doktorsavhandling av Filippa Folke vid Karolinska Institutet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum