Hjärnfonden kommenterar nationell strategi mot ensamhet

Förra veckan presenterade Folkhälsomyndigheten och regeringen strategin Tillsammans – för god gemenskap i hela befolkningen. Den nya strategin har ett helhetsperspektiv som ska förebygga ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser i flera av samhällets sektorer. De negativa effekterna av ofrivillig ensamhet kan på många sätt kopplas till hjärnan, och vi ser positivt på att strategin har en sektorsöverskridande ansats som motsvarar utmaningarnas omfång. 

Vi välkomnar särskilt hur forskarsamhället omnämns som en viktig del i att öka kunskapen om ensamhet, och dess roll i implementering och utvärdering av strategin. I nuläget saknas däremot tydlighet om hur forskarsamhället i praktiken ska involveras, och besked om resurser som ska möjliggöra detta har inte presenterats. 

– Social aktivitet är bra för vår hjärnhälsa och vårt välbefinnande, och likaså kan ofrivillig ensamhet ha en rad negativa effekter. Ensamhet kan drabba alla, men vi vet att det finns grupper som har det särskilt tufft, exempelvis personer som lever med funktionshinder. Därför är det viktigt med politiska satsningar, och att Regeringen lyfter frågan med en bred ansats tycker vi är bra. Vi hade däremot hoppats på att man var ännu tydligare kring forskningens roll och behovet av att använda både bästa tillgängliga kunskap och evidens, och om hur man planerar att följa upp och utveckla insatserna. Framåt behöver regeringen också tydliggöra finansieringen av den forskning man lyfter i strategin, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden. 

Folkhälsomyndighetens kartläggning visar tydligt att risken att drabbas av negativa hälsoeffekter till följd av ensamhet är särskilt påtaglig inom vissa grupper. Däremot är det inte tillräckligt tydligt hur dessa grupper är prioriterade i strategin. Dessutom pekar SBU på att kunskapsläget ännu är svagt och att det behövs fler studier om hur den ofrivilliga ensamheten kan brytas i specifika grupper. Detta är frågetecken som behöver beaktas i arbetet framåt. 

Under årets första kvartal genomför Hjärnfonden en kampanj som lyfter vikten av social aktivitet för vårt välbefinnande och hjärnhälsa. Det främjar hjärnans funktioner, psykisk hälsa och minskar risken för till exempel depression, demenssjukdomar och stroke. Kampanjen är del av ett större projekt kring livsstilsfaktorer som kan påverka hälsa och välbefinnande. Projektet omfattar bland annat ett kunskapsnav och en rapport om påverkbara riskfaktorer kopplade till hjärnhälsa. 

Om social aktivitet och ensamhet 
Social aktivitet och meningsfull kontakt med andra människor kan ha en positiv effekt för vår hjärnhälsa. Det minskar risken för till exempel stroke, demenssjukdomar, depression, och ångest. Likaså kan den ofrivilliga ensamheten på lång sikt påverka vår hälsa negativt. Läs mer här.