Informationsplikt varken rättssäkert eller effektivt

 - Informationsplikten skapar osäkerhet och misstro gentemot hela den offentliga förvaltningen. Anhöriga till personer som saknar tillstånd skulle på goda grunder inte längre våga ha kontakt med offentliga företrädare, trots att de själva har uppehållstillstånd.  Det riskerar snarare att öka på omfattningen av skuggsamhället, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Utredningens förslag innebär att anställda på vissa utvalda myndigheter, bland annat Skatteverket och Försäkringskassan, ska ha en obligatorisk uppgift att föra vidare information om personer som uppehåller sig illegalt i landet, till Migrationsverket och Polisen. Fackförbundet ST menar i sitt remissvar att ett sådant arbetssätt strider mot hur statligt anställda vanligtvis hanterar och handlägger information, där principer om rättssäkerhet, objektivitet, likabehandling är vägledande. Informationsplikten innebär att statligt anställda måste granska och rapportera även personer som inte är relevanta för de ärenden som själva handläggningen berör. Arbetsbördan och administrationen på de berörda myndigheterna skulle därför öka.

 - Utredningen har inte kunnat visa på nyttan med förslaget, och konsekvenserna av informationsplikten är bristfälligt undersökta. Det är inte ett förslag som gör vårt samhälle bättre, säger Britta Lejon. 

De myndigheter som berörs av förslaget om informationsplikt är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogde­myndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket . Dessa myndigheter ska enligt förslaget på eget initiativ lämna uppgifter om en person till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att personen inte har rätt att vistas i Sverige.

Läs hela remissvaret i länken nedan