Första uppföljningen: långt kvar till en klimatanpassad skog

– Klimatanpassning är något som diskuteras allt bredare inom skogsbruket. Men vår analys visar att det behövs mer förändringsarbete på de flesta områden för att klara hoten från klimatförändringarna, säger Per Hazell, skogsskötselspecialist vid Skogsstyrelsen.

Ett förändrat klimat ställer nya krav på skogen och skogsbruket där stormar, bränder, insektsangrepp och torka är några exempel på vad som i större utsträckning kan komma att påverka tillväxt och biologisk mångfald negativt.

Svampangrepp, storm och insekter

Skogsstyrelsen tog för fem år sedan fram en handlingsplan för klimatanpassning av skogsbruket utifrån de lagkrav som finns på myndighetens klimatarbete. I handlingsplanen finns tre effektmål och 12 delmål som nu för första gången följts upp.

Delmålen handlar bland annat om att sätta trädslag på platser där de trivs bäst för att göra dem mer motståndskraftiga, att minska mängden skog som drabbas av bränder, svampangrepp, storm och insektsangrepp som till exempel granbarkborre. Det finns också mål om färre skador av viltbete, rotröta, ras och skred, körskador men också ökad återvätning.

Fyra av tolv mål nådda helt eller delvis

Skogsstyrelsens första femårsanalys av målen visar att fyra av de tolv målen har nåtts helt eller delvis. (Se hela listan nedan.) Det handlar om mängden skog som drabbats av skogsbränder, andelen tall som sätts på rätt mark, ökad mängd löv- och blandskog samt återvätning.

När det gäller övriga mål behövs mer arbete. Det omfattar bland annat insatser mot insektsangrepp, rotröta, viltbete, körskador, hänsyn till renbete och stormskador.

Klimatskador måste minska

– Det behövs livskraftiga träd med färre skador för att bevara den biologiska mångfalden men också och för att bibehålla tillväxten i skogen så att den kan bidra till utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Därför måste mängden träd som dör eller skadas av klimatförändringarna minska, säger Per Hazell.

Analysen pekar även på att vissa delmål kan behöva formuleras om eller utökas för att bättre spegla samhällets behov av klimatanpassning inom skogssektorn. I flera fall behöver datainsamlingen förbättras.

Mer information:

Per Hazell, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, 018-27 88 45, per.hazell@skogsstyrelsen.se

Presstjänst: 036-35 94 91, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30

Mer fakta:

Skogsstyrelsens handlingsplan innehåller tre effektmål:

• Skador ska begränsas i närtid genom väl fungerande system för övervakning och krisberedskap.
• Skador förebyggs långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen är ståndortsanpassad och stormsäker och har hög grad av variation.
• Skogsbruket utvecklas så att skador på miljö och andra samhällsvärden inte ökar över tid.

Under effektmålen finns tolv delmål baserade på de risker som identifierats i Skogsstyrelsens klimat- och sårbarhetsanalys från 2019. Så här bedömer den fördjupade uppföljningen delmålen så långt:

Uppfyllda mål, helt eller delvis:

• Den genomsnittliga skogsbrandsarealen är i genomsnitt högst 1 000 hektar per år under 2020-talet; avsiktliga naturvårdsbränningar ingår inte.

• Andelen tall är minst 80 procent i föryngringar på torr mark i respektive landsdel från och med andra halvan av 2020-talet. (Målet ej uppnått i Svealand och Götaland.)

• Blandskogs- och lövskogsandelen bibehålls eller ökar under 2020-talet i samtliga landsdelar jämfört med 2010-talet.
• Under 2020-talet återställs totalt minst 20 000 hektar dikad skogsmark till våtmark.

Ej uppfyllda mål:

• Mängden insektsdödad skog är i genomsnitt högst 500 000 kubikmeter per år under 2020-talet.
• Barrskogsdominerad skog stubbehandlas mot rotröta i hög omfattning vid föryngringsavverkning och gallring under vegetationssäsongen
• Varje år skadas högst fem procent av tallplantorna av viltbete på vanlig mark och högst två procent på marker med låg bonitet.

• Det finns väl underbyggda råd om hur man kan skapa stormtåliga hyggeskanter via bestånds-anläggning och skötsel senast år 2024 och en utbredd kännedom om dessa råd bland skogsägare.

• Alternativ till trakthyggesbruk och noggrant planerad körning tillämpas vid huvuddelen av anmäld avverkning på brant, instabil mark där erosion, ras eller skred kan skada samhällsviktiga funktioner eller vattendrag med registrerade höga miljövärden.

• Under 2020-talet minskar hyggesarealen per avrinningsområde jämfört med 2010-talet så att vattenrelaterade skador nedströms motverkas

• Skogsbruksåtgärder som har negativ påverkan på vinterbetestillgång och flyttleder för renskötseln minskar och en positiv påverkan via riktad röjning och gallring ökar under 2020-talet jämfört med tidigare.

• Skogsbruket tillämpar planering och teknik så att det blir färre körskador i skogen under 2020-talet än under 2005–2015. (Oklart om målet är nått då statistiskt säkerställda resultat saknas.)