Lantbrukarnas Riksförbund

Så kan Sverige producera mer mat med mindre utsläpp

Dela

LRF presenterar idag en ny rapport, "Klimatåtgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp", som tydligt visar att jordbruket har en viktig roll att spela för att Sverige ska nå klimatmålen.
”Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. 

"Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
"Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. Bilden är fri att använda

LRFs rapport visar att det svenska jordbruket kan minska sina utsläpp med över 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till 2030 och 5–6 miljoner ton CO2e till 2045. 

Enligt Naturvårdsverket uppgick de biogena utsläppen från jordbruket till cirka 6,3 miljoner ton 2023. Om man även räknar med de fossila utsläppen från arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler landar jordbrukets utsläpp på 7 miljoner ton CO2e. Sveriges totala klimatgasutsläpp är 44,4 miljoner ton CO2e. Om man även räknar in förändringar i kolinlagring i mark, stiger siffran på jordbrukets utsläpp till 11 miljoner ton CO2e och Sverige nettolagrar in 31 miljoner ton CO2e.  

”Utsläppen från jordbruket kan och bör inte helt raderas eftersom de är en naturlig del av de biologiska processer som behövs för att producera mat och viktiga ekosystemtjänster. Jordbruket bör öka den svenska livsmedelsproduktionen och kan samtidigt minska sina växthusgasutsläpp”.
 
Säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, och tillägger:

”Alternativet att minska den svenska livsmedelsproduktion leder till ökad import av livsmedel. Eftersom Sveriges jordbruk har bland de lägsta växthusgasutsläppen i världen kan ökad import av livsmedel leda till ökade växthusgasutsläpp på global nivå”.

Rapporten har sammanställt totalt 19 klimatåtgärder inom jordbruket varav fyra beräknas ha särskilt stor klimateffekt: 

  • Ökad kolinlagring genom odling av vall, fång- och mellangrödor.
  • Fodertillskott som minskar idisslares metanutsläpp
  • Användning av fossilfria drivmedel och fossilfri mineralgödsel. 
  • Ökad produktion av biogas från stallgödsel. 


Gemensamt för åtgärderna är att kostnaderna inte kan täckas av lantbrukarna.  

"Både staten och lantbruksföretagen har investerat stora belopp i miljöåtgärder inom jordbruket, vilket har haft en positiv inverkan på klimatet. Men nu krävs ännu fler insatser. Till exempel kommer det kosta fyra miljarder kronor årligen att producera fossilfri mat, en summa som bara motsvarar en procent av vad vi i Sverige spenderar på mat och dryck varje år". Säger Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund.

Mellan 1990 och 2023 har utsläppen från det svenska lantbruket minskat med 17% om man räknar endast utsläpp från arbetsmaskiner, lokaler och biogena utsläpp och inte förändringar i kolinlagringen. Den främsta orsaken är att vi producerar mer på mindre yta och en viss nedgång i animalieproduktionen. En minskad animalieproduktion som har ersatts med ökad import från andra länder vars livsmedelsproduktion har högre utsläpp och räknas inte in i Sveriges totala klimatgasutsläpp. Även miljö- och klimatåtgärder samt effektiviseringar på gårdarna har bidragit till minskningen av utsläppen.

”Sveriges lantbrukare har arbetat med hållbarhetsfrågor i decennier, långt före miljöfrågorna började kallas för hållbarhetsfrågor. Vi vet att klimatsmart jordbruk både handlar om effektivisering och ett aktivt brukande av marken för att både lagra kol och värna om ekosystemtjänster som biologisk mångfald och öppna landskap”. Säger Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund.

Klicka på länken för att komma till rapporten, "Klimatåtgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp som räknat".

Vad är en koldioxidekvivalent?
Det är ett sätt att likställa de tre uppvärmande gaserna koldioxid, metan och lustgas. De har olika uppvärmande effekt och att räkna om dem till koldioxidekvivalenter (CO2e) är ett sätt att jämföra dem. 

Om rapporten:
Rapporten är sammanställning av den nuvarande kunskapen om klimatåtgärder och förändring i jordbruket. Avsikten har varit att ge en bild av kunskapsläget av möjligheterna att minska utsläpp av växthusgaser i det svenska lantbruket och fortsatt producera högkvalitativa livsmedel. Data för klimatberäkningarna i rapporten kommer från bland annat Jordbruksverket, Lantmännen, Miljömålsberedningen och från LRF:s egna beräkningar. Rapporten utgår från de officiella beräkningarna av territoriella utsläpp av växthusgaser som Sverige årligen rapporterar. Det innebär att samtliga utsläpp räknas om till enheten koldioxidekvivalenter oavsett om det handlar om koldioxid, lustgas eller metan. Rapporten togs fram under första kvartalet 2025. Det här är den första rapporten av sitt slag från LRF i Sverige, liknande studier har tidigare gjorts i både Danmark och Norge.

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.

LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Svag lönsamhet bromsar investeringar1.12.2025 05:52:00 CET | Pressmeddelande

Konjunkturen för gröna näringar försvagas med stora skillnader mellan branscherna under fjärde kvartalet 2025 (100,7 jmf 109,1 Q4 2024). Det samlade indexet faller, drivet av fortsatt nedgång inom växtodling och ett kraftigt ras inom skogsbruket. Samtidigt står animalieproduktionen stark, medan trädgårdsnäringen och förädlingssektorn uppvisar stabilitet. Kvartalet präglas av stora skillnader mellan branscherna, från rekordlåg lönsamhet till fortsatt starka positioner. LRF gröna näringslivsindex för fjärde kvartalet 2025 visar på att nödvändigheten att få till politiska beslut i närtid för att lantbruket ska kunna producera mer.

Rapportsläpp: Svensk livsmedelsproduktion kan öka med 40 procent – men det krävs flera politiska beslut för att stärka Sveriges beredskap26.11.2025 09:24:12 CET | Pressmeddelande

LRF presenterar idag rapporten ”Vi gör jobbet – ge oss förutsättningarna!”, som visar att svensk livsmedelsproduktion kan öka med upp till 40 procent. Samtidigt kan lant- och skogsbruket leverera över 50 TWh ny förnybar energi, stärka den biologiska mångfalden och bidra till en mer robust beredskap över hela landet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye