Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag
21.3.2025 12:15:06 CET | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet.
– Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget vid ändringar av ett hus som inte överensstämmer med bygglagstiftningens krav. I det här fallet har det inte varit sökanden som gjort ändringarna i huset och därför kan undantaget inte gälla honom.
Bakgrunden till målet är att Staffanstorps kommun delvis avslagit den unge mannens ansökan och hävdat att det funnits grund för undantag från rätten eftersom sökandens föräldrar hade gjort avsteg från bygglagstiftningens krav i sökandens bostad.
Ändringarna gjordes innan sökanden föddes och den unge mannen fick först många år senare en funktionsnedsättning till följd av nödvändig medicinsk behandling av en sjukdom. Samtliga domstolar har nu gett sökanden rätt i fråga om att han inte utfört ändringarna av huset och inte ska bära ansvaret för att kraven i bygglagstiftningen inte uppnåddes.
Fakta:
Institutet för mänskliga rättigheter har ett särskilt uppdrag att främja, skydda och övervaka funktionsrättskonventionen i Sverige. Amicus-yttranden anses vara ett verktyg för nationella institutioner för mänskliga rättigheter att skydda rättigheterna enligt funktionsrättskonventionen.
Amicus curiae översätts med ”vän till domstolen”. Det är uttalanden som juridiska och sakkunniga organisationer eller forskare gör i domstolsförfaranden för att stödja domstolen i dess beslutsprocess. De är varken parter i målet eller på en parts sida.
Vad är bostadsanpassningsbidrag?
Bostadsanpassningsbidrag lämnas av kommunen till en person med funktionsnedsättning för anpassning av dennes permanentbostad. Vissa undantag finns, exempelvis när de sökta åtgärderna behöver utföras på grund av avvikelser från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i en- eller tvåbostadshus som sökanden låtit uppföra eller har låtit utföra ändringar av lämnas inte heller.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Vi försvarar och driver på för att Sverige ska respektera, skydda och fullgöra de mänskliga rättigheterna.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Människorättsförsvarare behöver synliggöras och skyddas också i Sverige28.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ungefär var sjunde svensk engagerar sig i minst en aktivitet till stöd för mänskliga rättigheter varje år. Samtidigt saknas ett tydligt nationellt erkännande av människorättsförsvarares roll och ett sammanhållet arbete för deras villkor. En ny undersökning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att de som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige riskerar att utsättas för hot, nedtystning och ekonomisk styrning. – Alla har rätt att försvara mänskliga rättigheter. Men det räcker inte att rättigheterna finns på papper, de måste också gå att använda i praktiken. Vi menar att det behövs ett mer sammanhållet nationellt arbete för människorättsförsvarares rättigheter och förhållanden i Sverige. Det bör omfatta stärkt kunskap, tydligare uppföljning och mer samordnade insatser, inte minst i form av skydd mot repressalier, hot, våld och andra angrepp. En ny nationell strategi för mänskliga rättigheter skulle kunna ge riktning för detta arbete, säger Fredrik Malmberg, direktör för Ins
Ny rapport: Allvarliga brister på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter31.8.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter visar på allvarliga brister i de boendes tillgång till sina mänskliga rättigheter på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. Det handlar exempelvis om en vardag präglad av otrygghet, trångboddhet och brist på privatliv. Att barn på centren lever under otrygga förhållanden och att det saknas en oberoende tillsyn av dessa boenden är särskilt allvarligt. – Barn är särskilt utsatta, och deras rätt till trygghet, lek, vila och utveckling säkerställs inte i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden. Det är särskilt allvarligt att dessa brister förekommer samtidigt som det saknas en oberoende och återkommande tillsyn av centren, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Besök och intervjuer på mottagnings- och återvändandecenter Genom intervjuer med boende på olika mottagnings- och återvändandecenter i Sverige, och genom observationer vid två av centren, har Institutet för mänskliga rättighet
Institutet för mänskliga rättigheter lyfter aktuella människorättsfrågor i Almedalen22.6.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter deltar under Almedalsveckan och bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till samtal på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. Under två dagar fokuserar vi på högaktuella frågor så som rasismen i samhällsdebatten, utmaningarna för den svenska rättsstaten, och tvångsvården av barn och unga. – Genom att lyfta aktuella människorättsfrågor i Sverige vill vi att människor ska känna att det är viktigt att försvara de mänskliga rättigheterna och demokratin, att det brådskar men att det också finns hopp. För oss är det viktigt att bidra till en kunskapsbaserad och nyanserad debatt om mänskliga rättigheter, inte minst med tanke på att det är valår då samtalsklimatet tenderar till att bli mer polariserat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Samtal om rasism och hat inleder programmet Torget för mänskliga rättigheter och demokrati invigs den 24 juni klockan 10. Vid invigni
Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum