Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd

Dela

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska Laboratoriet använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av patienters hela DNA, så kallad helgenomsekvensering. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska Laboratoriet använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av patienters hela DNA, så kallad helgenomsekvensering. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023. Mikael Wallerstedt

– Att analysera proverna internt underlättar logistiken och möjliggör snabbare diagnoser för patienter med genetiskt orsakade sällsynta hälsotillstånd. Det nya instrumentet minskar också kostnaden per prov, säger Marie Louise Bondeson, sjukhusgenetiker på Akademiska sjukhuset, som leder arbetet med sällsynta diagnoser vid Clinical Genomics Uppsala (CGU).

Det nya instrumentet för storskalig sekvensering, NovaSeq X plus togs i drift vid avdelningen för klinisk genetik i maj 2024. Det används både för kliniska analyser och forskning. Instrumentet har möjliggjort snabbare och mer storskaliga analyser. Tack vare den höga kapaciteten kan man numera analysera många prover internt som tidigare skickades till externa laboratorier. Under 2024 ökade antalet prover från patienter med en misstänkt ärftlig sjukdom med cirka 40 procent jämfört med 2023.

Helgenomsekvensering (WGS) innebär att en patients hela DNA undersöks. Detta görs exempelvis vid sällsynta genetiska sjukdomar, bland annat vid misstanke om syndrom eller vissa neurologiska sjukdomar men även vid något vanligare ärftliga sjukdomar som ärftliga hjärtsjukdomar. Genom RNA sekvensering kan man se om strukturella förändringar i genomet har lett till fusionsgener, som ofta är kopplade till cancerutveckling, och vilka gener som uttrycks för att bilda proteiner.

Klinisk genetik har använt den nya tekniken för helgenomsekvensering vid sällsynta genetiska sjukdomar samt WGS och RNA-sekvensering för barn med akut leukemi. Nu planeras för ytterligare tester på det nya instrumentet, bland annat tester för ärftliga cancerformer samt hematologiska maligniteter, det vill säga sjukdomar som utgår från immunsystemet eller organ/celler som är engagerade i blodproduktion.

– Helgenom- och RNA-sekvensering möjliggör bättre riskbedömning och identifiering av fler behandlingsalternativ för barn med cancer. Jag hoppas att detta tillvägagångssätt kommer att vara tillgängligt även för vuxna inom en snar framtid. Införandet av dessa storskaliga analyser i klinisk praxis skulle inte ha varit möjlig utan det nya instrumentet, säger Panagiotis Baliakas, överläkare och direktör för Clinical Genomics Uppsala.

Clinical Genomics Uppsala har bidragit i utvecklingen och införandet av nya diagnostiska tester på NovaSeq X plus på klinisk genetik. Förutom att användas för klinisk diagnostik är instrumentet tillgängligt för forskningsservice vilket öppnar upp för nya storskaliga forskningsprojekt.

FAKTA: Clinical Genomics Uppsala (CGU)

  • En enhet för forskningsstöd och utveckling som inrättats av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och SciLifeLab.
  • Syftet är att katalysera övergången av nya forskningsrön till molekylär diagnostik för klinisk användning.
  • Enheten har lång erfarenhet av utveckling och införande av nästa generations sekvenseringsteknik (NGS) inom rutindiagnostik.

Nyckelord

Kontakter

Marie-Louise Bondeson, sjukhusgenetiker på Akademiska sjukhuset;
018-611 59 39 eller 072-083 78 47
marielouise.bondesson@igp.uu.se


Panagiotis Baliakas, överläkare/docent i klinisk genetik på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och direktör för Clinical Genomics Uppsala;
018-617 15 38
panagiotis.baliakas@akademiska.se

Bilder

Marie-Louise Bondeson, sjukhusgenetiker på Akademiska sjukhuset
Marie-Louise Bondeson, sjukhusgenetiker på Akademiska sjukhuset
SciLifeLab
Ladda ned bild
Panagiotis Baliakas, överläkare/docent i klinisk genetik på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och direktör för Clinical Genomics Uppsala
Panagiotis Baliakas, överläkare/docent i klinisk genetik på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och direktör för Clinical Genomics Uppsala
Magnus Aronson Bilden får användas i media.
Ladda ned bild

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande

En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye