Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd
26.3.2025 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

– Att analysera proverna internt underlättar logistiken och möjliggör snabbare diagnoser för patienter med genetiskt orsakade sällsynta hälsotillstånd. Det nya instrumentet minskar också kostnaden per prov, säger Marie Louise Bondeson, sjukhusgenetiker på Akademiska sjukhuset, som leder arbetet med sällsynta diagnoser vid Clinical Genomics Uppsala (CGU).
Det nya instrumentet för storskalig sekvensering, NovaSeq X plus togs i drift vid avdelningen för klinisk genetik i maj 2024. Det används både för kliniska analyser och forskning. Instrumentet har möjliggjort snabbare och mer storskaliga analyser. Tack vare den höga kapaciteten kan man numera analysera många prover internt som tidigare skickades till externa laboratorier. Under 2024 ökade antalet prover från patienter med en misstänkt ärftlig sjukdom med cirka 40 procent jämfört med 2023.
Helgenomsekvensering (WGS) innebär att en patients hela DNA undersöks. Detta görs exempelvis vid sällsynta genetiska sjukdomar, bland annat vid misstanke om syndrom eller vissa neurologiska sjukdomar men även vid något vanligare ärftliga sjukdomar som ärftliga hjärtsjukdomar. Genom RNA sekvensering kan man se om strukturella förändringar i genomet har lett till fusionsgener, som ofta är kopplade till cancerutveckling, och vilka gener som uttrycks för att bilda proteiner.
Klinisk genetik har använt den nya tekniken för helgenomsekvensering vid sällsynta genetiska sjukdomar samt WGS och RNA-sekvensering för barn med akut leukemi. Nu planeras för ytterligare tester på det nya instrumentet, bland annat tester för ärftliga cancerformer samt hematologiska maligniteter, det vill säga sjukdomar som utgår från immunsystemet eller organ/celler som är engagerade i blodproduktion.
– Helgenom- och RNA-sekvensering möjliggör bättre riskbedömning och identifiering av fler behandlingsalternativ för barn med cancer. Jag hoppas att detta tillvägagångssätt kommer att vara tillgängligt även för vuxna inom en snar framtid. Införandet av dessa storskaliga analyser i klinisk praxis skulle inte ha varit möjlig utan det nya instrumentet, säger Panagiotis Baliakas, överläkare och direktör för Clinical Genomics Uppsala.
Clinical Genomics Uppsala har bidragit i utvecklingen och införandet av nya diagnostiska tester på NovaSeq X plus på klinisk genetik. Förutom att användas för klinisk diagnostik är instrumentet tillgängligt för forskningsservice vilket öppnar upp för nya storskaliga forskningsprojekt.
FAKTA: Clinical Genomics Uppsala (CGU)
- En enhet för forskningsstöd och utveckling som inrättats av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och SciLifeLab.
- Syftet är att katalysera övergången av nya forskningsrön till molekylär diagnostik för klinisk användning.
- Enheten har lång erfarenhet av utveckling och införande av nästa generations sekvenseringsteknik (NGS) inom rutindiagnostik.
Nyckelord
Kontakter
Marie-Louise Bondeson, sjukhusgenetiker på Akademiska sjukhuset;
018-611 59 39 eller 072-083 78 47
marielouise.bondesson@igp.uu.se
Panagiotis Baliakas, överläkare/docent i klinisk genetik på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och direktör för Clinical Genomics Uppsala;
018-617 15 38
panagiotis.baliakas@akademiska.se
Bilder


Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
Nu erbjuds kvinnor dagvård för sena aborter på Akademiska5.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Från månadsskiftet februari/mars kan kvinnor göra sena aborter i öppenvården på Akademiska sjukhusets gynmottagning i stället för att läggas in på vårdavdelning. Förutom kortare vårdtid innebär förändringen bättre möjligheter till individuellt anpassad smärtlindring och att vårdplatser frigörs på sjukhuset.
Akademiska pionjär i Sverige på strålbehandling av ultra-central lungcancermed MR-Linac4.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Lungcancer behandlas normalt med operation, läkemedel eller strålning. Både strålbehandling och operation kan dock vara grannlaga eftersom kritiska riskorgan såsom luftstrupe, större luftrör och matstrupe sitter nära lungan. 2019 var Akademiska pionjär i Sverige på att skaffa MR-Linac; en teknik för strålbehandling där en linjäraccelerator kombineras med MR-kamera. Sedan dess har tekniken uppgraderats och i vår startar den första kliniska studien i Sverige där svårbehandlad ultra-central lungcancer, både primärtumörer och metastaser, ska behandlas med sikte på bot.
Forskning visar: En kombination av gen- och immunterapi effektiv mot svårbehandlad hudcancer26.2.2026 08:00:00 CET | Pressinbjudan
Patienter med spridd hudcancer (malignt melanom), som inte längre svarar på immunterapi, har en dålig prognos med hög dödlighet. En studie vid Akademiska sjukhuset och två amerikanska sjukhus visar att en kombinationsbehandling med gen- och immunterapi kan bromsa cancern. Två år efter studiestart levde fortfarande 46 procent av patienterna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum