Kommuninvest släpper ny rapport om den förändrade relationen mellan staten och kommunsektorn från 1960-talet till idag

Sedan 1960 har relationen mellan staten och kommunen förändrats i grunden när det gäller ansvarsfördelningen för finansiering av lokala välfärdsinvesteringar. Under perioden 1960 till 1975 präglades samhället av omfattande investeringar i välfärdsinfrastruktur, där staten spelade en aktiv roll genom att erbjuda investeringsbidrag och generösa lånevillkor. Från 1976 till 2005 ökade kommunsektorns frihet och ansvar för sin egen ekonomi, vilket även inkluderade finansieringen av de egna investeringarna. Efter 2006 förbättrades kommunsektorns ekonomiska situation märkbart och statens breda investeringsstöd ersattes med mer selektivt stöd.

Stora ersättningsinvesteringar att vänta framåt
Från 2025 och framåt står kommunsektorn inför omfattande ersättningsinvesteringar för att rusta upp och byta ut åldrande välfärdsinfrastruktur. Dessutom krävs investeringar för att klimatanpassa samhället och öka den civila beredskapen. Utvecklingen med en ökande demografisk och ekonomisk tudelning förväntas fortsätta fram till 2040, vilket innebär att fler kommuner kommer att bli mer ekonomiskt beroende av staten.

- Denna rapport belyser de betydande förändringar som har skett i relationen mellan staten och kommunsektorn under de senaste decennierna. Flera av statens egna utredningar har den senaste tiden lyft fram vikten av att staten framöver behöver engagera sig mer aktivt i utvecklingen på lokal nivå. Det är därför viktigt att ta ett helhetsgrepp om de resurser och den kapacitet som krävs för att möta demografiska och ekonomiska utmaningar framöver, säger Mattias Bokenblom, Senior Analytiker på Kommuninvest.

Förslag på en trestegsstrategi framåt

Baserat på förslag olika statliga utredningar föreslår rapporten följande trestegsstrategi:

1. Staten bör genomföra lokala kapacitetskartläggningar för att identifiera varje kommunkoncerns specifika behov. Varje kommun har sin egen unika uppsättning med förutsättningar, styrkor och svagheter. Innan åtgärder genomförs är det avgörande att ha en förståelse för exakt vilka problem som föreligger och hur de varierar och samvarierar mellan kommunerna.
   
   
2. Staten förbättra förutsättningarna till fördjupad samverkan mellan kommuner genom att ta bort eventuella juridiska hinder och skapa tydliga ekonomiska incitamentsstrukturer för samverkan, särskilt på de områden som identifierats som särskilt utmanande i kapacitetskartläggningen och som är gemensamma för flera kommuner.
   
   
3. Staten bör bygga upp en beredskap och struktur för att med riktade insatser kunna stärka enskilda kommunernas och regionernas kapacitet, vilket kan innefatta både kompetensöverföring och ekonomiskt stöd. Här kan det finnas goda lärdomar att dra från det arbete som genomfördes av kommun- och bostadsdelegationen vid millennieskiftet.

Läs rapporten

• Här kan du ta del av den fullständiga fokusrapporten ”Från statligt folkhemsbygge till kommunal upprustning”
• Här kan du ta del av en kortare sammanfattning av rapporten: Länk till sammanfattningen

För mer information
Mattias Bokenblom, Senior Analytiker, Kommuninvest
Telefon: e-post: mattias.bokenblom@kommuninvest.se

Victoria Preger, Kommunikationschef, Kommuninvest
Telefon: 0702-668726, e-post: victoria.preger@kommuninvest.se