Nya siffror: så mycket skräpar vi ner i Sverige

Här är några av de viktigaste resultaten från årets rapport:

Fimpar minskar, snusskräpet ökar och vejps blir allt vanligare 

Trots att rökning minskar och fimparna blivit färre i skräpmätningarna, är nikotinskräp fortfarande den största skräpkategorin i svenska stadskärnor. Skräpmätningar i 16 större tätorter under 2024 visar att fimpar utgjorde 49 % av allt skräp, trots en minskande trend. I genomsnitt hittades fortfarande 24 000 fimpar per stadskärna under en dag.

Samtidigt fortsätter snusskräpet att öka och utgjorde 21 % av allt skräp – en uppgång från tidigare år. Av allt snus som mättes var 65 % vitt och 35 % brunt. För första gången har även engångsvejps registrerats i mätningarna, och dessa hittades i 11 av 16 tätorter, med mellan 12 och 113 vejps per stadskärna under en dag. 

– Att fimparna minskar är såklart positivt, men det är fortfarande alarmerande att nikotinskräp dominerar våra stadskärnor. Snusprillor och vejps ökar och det är ett tydligt tecken på att vi inte löst problemet, bara bytt form på det, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.

50 000 skräp i stadskärnor på en dag – mer än hälften är plast 

Skräpmätningarna i 16 större svenska stadskärnor under 2024 visar på en omfattande nedskräpning. I genomsnitt hittades 50 000 skräp per stadskärna under en dag, och 62 % av detta innehöll plast. Om vi slår ihop alla tobaks- och nikotinrelaterade produkter står dessa för hela 71 % av allt skräp.

Skräp från mat och dryck som intas ”on the go” utgör 10 % av allt skräp och här är det skräp från godis, glass och snacks som är vanligast. Utslaget på en större yta betyder resultatet att den som promenerar en kilometer längs en vanlig trottoar i en svensk stad i snitt skulle passera 1 300 skräpföremål. Bland annat 636 fimpar, 275 snusprillor och 47 godispapper.

– Ingen ska behöva promenera genom en svensk stad och passera över tusen skräp per kilometer. Det handlar om hur vi tar hand om våra gemensamma ytor och hur vi värnar om jordens resurser – varje prilla, engångsmugg och godispapper spelar roll, säger Johanna Ragnartz.

Engångsprodukter i plast – fortsatt vanliga skräp trots förbud och regleringar 

Trots lagstiftning och förbud mot flera engångsprodukter i plast fortsätter vissa av dem att hittas i stora mängder i både stadsmiljö och på stränder. Skräpmätningar från 2024 visar bland annat att plastsugrör har ökat med 43 % på Västerhavets stränder sedan 2021. I skidorter har mängden mer än dubblerats på ett år. Plastmuggar i mer än 15 % plast är förbjudna sedan 2024 men det hittades ändå i snitt 97 plastmuggar per stadskärna uner en dag, med stora variationer (0–538). Plastpåsar är ett fortsatt vanligt skräp – i mätningar hittades 155 plastpåsar per stadskärna i snitt per dag. Trots krav på återanvändbara muggar och matlådor hittades 200 engångsmuggar och 122 matförpackningar per stadskärna under en dag. 

Stränder längs Västerhavet drunknar i skräp – plastkorkar och ballonger ökar

I genomsnitt (median) hittades 532 skräp per 100 meter strand längs Västerhavet, vilket är 27 gånger mer än EU:s gränsvärde för vad som anses vara en god miljöstatus. Plast utgör hela 99 % av det totala skräpet på stränder längs Västerhavet. Plastkorkar och ballonger är två skräp som ökar på stränder längs Västerhavet. Under 2024 hittades i genomsnitt 144 plastkorkar och 16 ballonger per 100 meter strand, en ökning som bryter den tidigare nedåtgående trenden.

Dock är Östersjön den enda regionen i EU som klarar EU:s tröskelvärde på 20 skräpföremål per 100 meter strand. Enligt EU:s bedömning uppvisar Östersjön den största procentuella minskningen på 45 %, med en medianmängd på 16 föremål per 100 meter under 2020–2021.

– Plast hör inte hemma i havet. Det vi ser längs våra kuster är spåren av en nedskräpning som pågått i decennier – men vi vet att det går att vända. Därför är det viktigare än någonsin att vi fortsätter det förebyggande arbetet så att skräpet aldrig når havet, säger Johanna Ragnartz. 

Snus är det vanligaste skräpet i fjällen

Även fjällmiljöerna påverkas av nedskräpning, där snus är det vanligaste skräpet och utgör 34 % av det som hittats. Därefter följer plastförpackningar från godis, glass och snacks samt toalettpapper. Glädjande nog har dock mängden skräp minskat i de fjällområden där mätningar görs – en nedgång med över 70 % på fyra år.