Nu startar löneförhandlingar som kan påverka livsmedelsproduktionen

Den utdragna lågkonjunkturen som nu kryddas med höjda tullar och stora börsfall gör det besvärligt för företagen. Det är mycket viktigt att vi har en bra flexibilitet i t ex arbetstidsreglerna i kollektivavtalet och att vi håller oss inom det kostnadsmärke som industrin har satt, säger Anna Vargö, förhandlingschef Gröna arbetsgivare

När det nya industriavtalet slöts den 31 mars varnade Gröna arbetsgivares chefsekonom Joakim Wirén för det osäkra omvärldsläget och att kostnaderna för löner, låglönesatsningar och förkortad arbetstid skulle bli kostsam för de gröna näringarna. Kostnader som höjer produktionskostnaderna och sänker konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. Nu har konjunkturen tyvärr även kryddats med både höga tullar och stora börsras.

Det är absolut nödvändigt att lantbruket inte får ännu högre kostnader än vad industrin fick. Alla krav facken lägger måste därför räknas in i det kostnadsmärke som industriavtalet innebär. Allt annat vore oansvarigt med tanke på att vi måste stärka svensk livsmedelsproduktion, säger Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare.

Lantbrukssektorn består till absolut största delen av små arbetsgivare med små marginaler. Sektorn är också beroende av att kunna växla upp verksamheten vid säsong och utifrån väderförhållande. Allt detta ställer speciella krav på flexibilitet och att hålla kostnadsökningar på en rimlig nivå. 

Livs är ny avtalspart till Gröna arbetsgivare sedan den 17 december 2024 då man tog över avtalen från Kommunal. Lantbruksavtalet löper ut den 1 juli 2025.