Tjänsteexporten växer – men Sverige halkar efter i flera sektorer

Även om tjänster står för två tredjedelar av det värde som skapas i den svenska exporten, syns det inte tydligt i den statistik som ofta används som underlag för handelspolitiska beslut. Det kan göra att vi prioriterar fel.

–Tjänstehandelns betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft har ökat mycket, men debatten kring utrikeshandel handlar fortfarande mest om varor. Vi behöver förstå tjänsternas roll för att kunna skapa en handelspolitik som överensstämmer med dagens verklighet, säger Edvin Johannesson, utredare på Kommerskollegium.

Sverige är en innovativ och kunskapsintensiv handelsnation med stark exportförmåga inom bland annat telekom, IT, streaming och vissa affärstjänster. Samtidigt har vi tappat mark inom flera tjänstesektorer de senaste 20 åren, särskilt inom transport och bygg. Även vissa delar av den sektor som förlitar sig på högutbildad arbetskraft och teknisk expertis har försvagats. Situationen varierar också beroende på handelspartner – vi har till exempel fler komparativa fördelar gentemot Kina än mot USA, bland annat inom finanstjänster och turism.

Analysen rekommenderar en mer träffsäker och tillförlitlig statistik, ett ökat svenskt engagemang för tjänstehandelspolitik i EU och fler digitala handelsavtal. Den ringar också in vikten av att lyfta fram tjänsternas roll i EU:s arbete med såväl konkurrenskraft som ekonomisk säkerhet.