Från ord till handling – vad händer efter Industridagen?

Acceleration i fokus under Industridagen 2024

Industridagen 2024 i Göteborg samlade närmare 400 deltagare från industri, akademi, myndighet och politik. Dagen inleddes av statsminister Ulf Kristersson.

I sitt tal betonade statsministern vikten av acceleration – politiken måste öka tempot och samarbetet med industrin för att lyckas med den gröna omställningen, främja tillväxt och säkra Sveriges konkurrenskraft som industrination.

Sverige som en innovativ, konkurrenskraftig och robust industrination.

Under eftermiddagen engagerades deltagarna i Sveriges största arbetsmöte med syfte att ge inspel till Industrirådet och fortsatt arbete för bästa möjliga förutsättningar för Sverige som en innovativ, konkurrenskraftig och robust industrination. Runt borden skedde samtal kring tre för svensk industri avgörande områden – samhällsnyttiga investeringar, tillgång till energi och kompetensförsörjning.

Samtalen spelades in, transkriberades och har sedan sammanfattats inom respektive område. Nu delar vi med oss av de tydligaste och mest återkommande resultaten. Vi kan konstatera att det många gånger fanns stor samsyn – oavsett kategori av deltagare och att utmaningarna delas från norr till söder, men att det också förekom olika åsikter i hur frågor och utmaningar bör lösas.

Ett stort och varmt tack till er alla som var med och bidrog till samtalen. Industrirådets arbete fortsätter och därför bjuder vi nu in till uppföljning med framåtblick. Kryssa kalendern den 14 maj klockan 10.00-11.15 – då blir det en digital stund där insikter från arbetsmötet ligger till grund för framåtblickande diskussioner. Vi återkommer med en inbjudan men redan nu kan du anmäla dig här.

Maria Sunér, ordförande för Industrirådets Utvecklingsråd, vd Svemin

Tillgången på energi – stöd, utmaningar och utvecklingsmöjligheter

Det rådde en bred enighet om behovet av en nationell strategi för elproduktion och elnätsutbyggnad. Däremot gick åsikterna om teknikneutralitet, marknadslösningar och finansiering isär. 

Men ett tydligt medskick från diskussionerna är att Sverige behöver en nationell strategi för elproduktion med tydliga mål och tidsramar för olika kraftslag och en tydlig ansvarsfördelning mellan stat, näringsliv och kommuner.

Det man ser som mest utmanande är tempo i utbyggnad och vilka energislag som ska prioriteras. Åsikterna om att vissa energislag bör prioriteras för att snabbt öka produktionen gick isär. Borde kärnkraft och vindkraft prioriteras eller ska marknaden styra?

För att möta det ökade energibehovet krävs förbättrade elnät och förenklade tillståndsprocesser. En nationell strategi efterfrågades, som sätter fokus på tillförlitlig elleverans och utmaningen kring finansiering. Hur ska kostnaderna för nätutbyggnad fördelas?

Offentlig-privat samverkan, skatteavdrag och forskningsstöd föreslogs som möjliga lösningar för att finansiera energisystemets investeringar. Men osäkerheten var stor kring vilka finansieringsmodeller som skulle vara mest effektiva.

Slutligen diskuterades den digitala utvecklingens roll i energisystemet. Smarta nät och AI kan skapa ett mer flexibelt och effektivt elsystem. Hur kan digitala lösningar integreras i energisystemet?

Samhällsnyttiga investeringar

Att det finns stora investeringsbehov för industrins utveckling och för att skapa tillväxt står klart. Men hur och på vilket sätt ska investeringar prioriteras?

Det rådde stort konsensus om att investeringar i infrastruktur, forskning och hållbar utveckling behöver planeras med ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt framkom en oro för att politiska och ekonomiska system tenderar att gynna kortsiktiga vinster.

Förslag som diskuterades var att ta fram tydliga kriterier för hur samhällsnytta ska definieras och mätas, för att skapa en mer strukturerad och transparent investeringsprocess.

Vidare rådde det enighet om att stora samhällsprojekt kräver både offentliga och privata medel. Det resonerades om förslag på skattelättnader och offentliga garantier för att attrahera privata investeringar till projekt med samhällsnytta.

För att skapa långsiktiga och stabila investeringsförutsättningar diskuterades vikten av politisk förankring över partigränser. Infrastrukturprojekt och utbildningssatsningar lyftes som exempel på områden där kortsiktiga politiska beslut kan göra mer skada än nytta. Ett förslag var att skapa nationella strategiska råd där näringsliv, offentlig sektor och akademi samverkar för att driva en långsiktig vision.

Flera deltagare menade att nuvarande investeringsstrategier saknar tydliga finansieringsmodeller och metoder för att mäta samhällsnytta. Ett förslag som lyftes var att utveckla specifika investeringsfonder där både staten och näringslivet bidrar.

Det krävs en kombination av politisk stabilitet, tydliga riktlinjer och samverkan mellan offentlig och privat sektor för att skapa investeringar som verkligen gynnar samhället. Nästa steg blir att omsätta insikterna i konkreta strategier – för en hållbar och konkurrenskraftig framtid.

Kompetensförsörjning en ständig och avgörande fråga

Tillgången på kompetens är avgörande för industrin att kunna växa och utvecklas. I stort rådde en bred samsyn kring utmaningar och lösningar på industrins kompetensförsörjning.

En fråga som kom upp var att det saknas en långsiktig finansieringsmodell för Yrkeshögskolan. Den nuvarande finansieringsmodellen är komplex och kan uppfattas som osäker av både utbildningsanordnare och företag.

Vidare diskuterades livslångt lärande och omställning på arbetsmarknaden, att utveckla flexibla utbildningsformer som är anpassade till yrkesverksammas behov, till exempel distansutbildning, kvällskurser och kortare utbildningsmoduler. Det diskuterades kring omställningsstudiestödet och hur det ytterligare kan användas och stärka individers ställning på arbetsmarknaden och företagens konkurrenskraft.

Deltagarna uttryckte genomgående starkt stöd för Teknikcollege, men lyfte också viktiga utmaningar och utvecklingsområden. I vissa regioner är Teknikcollege väl etablerat med ett starkt samarbete med industrin, medan det i andra regioner finns en brist på engagemang från både företag och utbildningsanordnare. 

Sammanfattningsvis ser Industrirådet ett starkt stöd i många av de frågor man driver men det finns perspektiv som kan stärkas och arbetas vidare med.

Industrirådets inspel till regeringens aviserade Industristrategi finns i sin helhet här.