LRF kommenterar vårbudgeten: Vi måste få möjlighet att stärka beredskapen i hela Sverige

”I en tid när Europas framtida ekonomi och handel diskuteras och säkerhetsläget är spänt, är det extra viktigt att säkerställa att vi har goda konkurrensmöjligheter för det svenska jord- och skogsbruket i hela landet.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund. 

En bra åtgärd i vårbudgeten för företagen i det gröna näringslivet är en fortsatt finansiering och en återställd bemyndiganderamen för klimatklivet. Inför 2025 hade ramen för klimatklivet sänkts från 6,5 miljarder kronor för perioden 2025–2028 och till 4,6 miljarder för perioden 2026–2030. 

”Klimatklivet är här helt grundläggande för lantbrukets möjligheter till klimatsmarta investeringar som stärker både företagens konkurrenskraft och Sveriges beredskap.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund. 

 I vårbudgeten finns även en satsning på 7 miljoner kronor från regeringen till Länsstyrelserna för att minska den svenska vargstammen och förbättra möjligheterna att genomföra förvaltningsåtgärder. 

”LRF välkomnar regeringens tydliga inriktning för att minska den svenska vargstammen. En långsiktig rovdjurspolitik med lokal förankring är helt avgörande för landsbygdens utveckling och för att hantera de ekonomiska konsekvenserna för svenskt lantbruk.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund. 

Regeringen avsätter också tre miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att stärka insatserna mot invasiva främmande arter.  

 "Vi hade gärna sett en satsning som även omfattar invasiva växter, som till exempel stånds, som i fjol orsakade stora problem för lantbruket i södra Sverige." Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund. 

Tre områden som saknas i vårbudgeten:  

1. Stöd för vaccinering mot Blåtunga och medel för smittsäkring av svenska gårdar  
   Kostnader som uppstår i samband med utbrott av sjukdomen Blåtunga, som drabbar nötkreatur, får och getter samt kameldjur, täcks inte i samband med utbrott enligt epizootilagstiftningen. Att stötta med kostnaden för vaccinet skulle resultera i att fler vaccinerar och således en minskad spridning samt minskade förluster i hela livsmedelskedjan. 

”Att ersätta lantbrukare med kostnaden för att vaccinera sina djur mot Blåtunga hade resulterat fler vaccinationer och minskad smittspridning i Sverige.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.  

LRF ser även att tillgängliga beredskapsmedel behöver förstärkas för att få igång smittsäkringsåtgärder i jordbruket, exempelvis investeringar för att hindra spridning av afrikansk svinpest.  

2. Ett justerat anslag för den nationella ersättningen till jordbruket i norra Sverige  
   Regeringen bör justera anslaget för den nationella ersättningen till jordbruket i norra Sverige så att beloppet motsvarar det utrymme som EU-kommissionens beslut om den nationella ersättningen medger. Anslaget i statens budget för 2025 ligger cirka 60 miljoner lägre än de 473 miljoner kronor som EU-kommissionen godkänt.  

3. Ett tilläggsdirektiv till styrmedelsutredningen om att vidareutreda Jordbruksavdraget
   Regeringen har inkluderat jord- och skogsbruket i ETS2-systemet men kan inte svara på om lantbrukets konkurrensstöd, dieselskatteåterbetalningen, är förenligt med det nya utsläppshandelssystemet. Ett för slag om jordbruksavdrag presenterades i SOU 2021:67 men detta behöver nu utredas vidare. 

”Att inte ha en modell för kompensation på plats när ETS2 utvidgas till att omfatta även jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner är att riskera konkurrenskraften för svenskt jordbruk. Att säkra konkurrenskraften i det svenska jordbruket är grundläggande för att säkra den svenska livsmedelsberedskapen.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.