Ny stressrapport: 97 procent av kvinnor i 30–44-årsåldern drabbade

För tredje året i rad lanserar If en nordisk hälsorapport, som bygger på en stor undersökning bland befolkningen i Norden. I första delen av hälsorapporten har 4 232 personer intervjuats om stress i Sverige, Norge, Danmark och Finland av undersökningsföretaget Verian. 

I Sverige uppger 82 procent att de upplever negativ stress i varierande grad. Mest drabbade är svenska kvinnor i åldrarna 30–44 år, där hela 97 procent rapporterar någon grad av stress.

– Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar hemma, och det får ett högt pris. Deras möjligheter till återhämtning är sämre än männens, och det riskerar att driva på ohälsan, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.

Bland de svenskar som svarat att de upplevt negativ stress uppger 42 procent att de har lidit av långvarig, negativ stress under en period på mer än sex månader. I Norge är siffran högst – där svarar 44 procent att de upplevt långvarig, negativ stress.  I Danmark är andelen 35 procent och i Finland 32 procent i Finland.

Skillnad på kortvarig och långvarig stress
Thomas Tobro Wøien är psykolog på If. Han understryker att det är stor skillnad på kortvarig och långvarig stress.

– Ett exempel på en kortvarig stressituation kan vara att du har en stor uppgift med kort tidsfrist. Den typen av stress kan vara jobbig under tiden den pågår, men det behöver inte vara farligt och går ofta över snabbt. Det är den långvariga stressen som kan utgöra en hälsorisk, säger Thomas Tobro Wøien.

Negativ stress beror oftast på att det finns en obalans mellan de krav du står inför och dina förutsättningar att kunna hantera dem. Sådan stress kan bero på mycket:

– Det kan vara att du känner att du inte klarar att leva upp till andras till synes framgångsrika liv på sociala medier. Att ha det svårt på jobbet månad efter månad kan vara en annan form av negativ stress.

Något lägre stressnivåer i år
Den långvariga stressen har minskat i Sverige, jämfört med resultatet i hälsorapporten 2024. Då svarade 61 procent att de lidit av negativ stress i mer än sex månader.

– En anledning till att den generella stressen är lägre i årets mätning kan bland annat vara en effekt av att den ansträngda ekonomiska situationen ser något ljusare ut nu. De senaste åren har varit tuffa år för många människors plånböcker, läget har nu för många stabiliserats och kanske blivit ”det nya, normala” för många, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.

Hur stressen tar sig uttryck varierar bland befolkningen i de nordiska länderna. De vanligaste symtomen bland svenskarna är: dålig sömn (62 procent), ångest (54 procent), irritation (47 procent) och koncentrationsproblem (38 procent).

– Svenskarna sticker ut i jämförelse med de andra nordiska länderna vad gäller ångest och fysisk smärta, som uppvisar mer av dessa symtom än andra nordbor. Intressanta resultat som vi behöver titta närmare på, säger Ström Olsson.

Här finns hela rapporten att ta del av.

Faktaruta: Så uttrycker sig stressen bland svenskarna

• 82 procent av svenskarna uppger att de upplever negativ stress i någon mån. Kvinnor samt människor i åldersgruppen 30-44 år upplever mest stress. Särskilt drabbade är kvinnor i åldern 30–44 år, där hela 97 procent rapporterar någon grad av stress.
• Av de som svarat att de upplevt negativ stress uppger fyra av tio att de upplevt negativ stress under en längre tid (minst sex månader). Den långvariga stressen är något högre i Sverige och Norge än i Danmark och Finland.
• Svenskarnas stress-triggers är: personliga eller privata problem (31 procent), work-life-balance (31 procent), krav på jobbet (19 procent), den privatekonomiska situationen (7 procent), "min framtid" (6 procent), samt det geopolitiska läget (4 procent).
• De vanligaste symtomen är: Dålig sömn (62 procent), ångest (54 procent), irritation (47 procent) och koncentration (38 procent). I jämförelse med de andra nordiska länderna sticker svenskarna ut vad gäller ångest och även fysisk smärta, där svenskarna uppvisar mer av dessa symtom än andra nordbor.

Källa: Ifs och Verians hälsosundersökning, genomfört bland 1 076 svenskar under perioden 22-30 januari 2025.

Psykologens råd för stresshantering

• Lyssna på kroppens signaler: Sover du dåligt? Är du mer irriterad? Känner du stress i kroppen? Var uppmärksam på tidiga tecken på att det blir för mycket för dig.
• Bygg en stark grund: Försök att vara fysiskt aktiv, få tillräckligt med sömn, träffa vänner, äta hälsosamt och regelbundet och var försiktig med alkohol. Detta kommer att göra dig mer motståndskraftig och bättre på att hantera stress.
• Hitta en bra balans mellan det som dränerar energi och det som ger energi. Om du planerar att lägga till fler aktiviteter som dränerar din energi, måste du ta bort några av de andra aktiviteterna som dränerar dig. Annars blir det en obalans.
• Klargör förväntningar: Att klargöra förväntningar både på jobbet och hemma kan vara användbart för att skapa förutsägbarhet, veta var du ska sätta standarden och veta när något är tillräckligt bra.
• Försök att justera kraven: Att sträva efter 100 procent prestation inom alla områden av livet är orealistiskt.
• Sök stöd: Stöd från din chef och kollegor på jobbet, eller från din partner, familj eller vänner i privatlivet kommer att minska upplevelsen av stress.

Källa: Psykolog Thomas Tobro Wøien, If

Om rapporten

If Nordic Health report 2025 är baserad på svar från 4 232 personer i Norden mellan den 22 januari och den 7 februari 2025. Norge (n = 1 031), Sverige (n = 1 076), Danmark (n = 1 065) och Finland (n = 1 060). Resultaten är viktade för kön, ålder och plats för att representera befolkningens attityder. Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget Verian.