Amnesty larmar: Världen står inför en global människorättskris

I Amnesty Internationals analys av 150 länder under 2024 framkom en djupt oroande trend där regeringar försökte tysta kritik och förstärka sin makt genom att inskränka yttrandefrihet, upplösa civilsamhällesorganisationer, kriminalisera fredliga protester och trakassera människorättsförsvarare, klimataktivister och andra kritiker. 

– Det senaste året har vi sett hur stater agerar med växande förakt för folkrätten och mänskliga rättigheter. Den här utvecklingen är inte slumpmässig – den är resultatet av medvetna beslut i allt fler delar av världen, för att undertrycka, kontrollera och skrämma människor, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige. 

I flera länder, däribland Bangladesh och Mozambique, har myndigheter använt dödligt våld för att slå ner demonstrationer. Turkiet införde omfattande förbud mot protester och fortsatte använda olagligt och urskillningslöst våld mot fredliga demonstranter. Samtidigt dokumenteras grova övergrepp i väpnade konflikter, däribland krigsförbrytelser i Sudan, Gaza, Ukraina och Myanmar. I Sudan har över 11 miljoner människor tvingats på flykt till följd av kriget – det största antalet internflyktingar i världen. 

– Vi ser hur kvinnor och flickor utsätts för utbrett sexuellt våld i konflikter, hur fredliga demonstranter skjuts ihjäl, och hur aktivister fängslas för att de kräver rättvisa. Det är en brutal verklighet som pågår just nu – samtidigt som världens ledare i många fall väljer att blunda, säger Anna Johansson. 

Klimatkrisen fördjupas enligt Amnesty av politisk ovilja att minska utsläppen, korruption inom fossilindustrin och ojämlika villkor i internationella förhandlingar. COP29 beskrivs som ett bakslag, bland annat till följd av en rekordstor lobbyrepresentation från fossilindustrin och press på låginkomstländer att acceptera otillräckliga finansieringslösningar. 

Rapporten beskriver också hur homofobi och transfobi cementeras i lagstiftning. Iländer som Uganda, Mali och Malawi kriminaliserade eller upprätthöll förbud mot samkönade relationer mellan samtyckande vuxna. Georgien och Bulgarien följde Rysslands exempel och slog ner på påstådd "hbtqi-propaganda" President Trumps andra mandatperiod har enligt Amnesty kraftigt förstärkt dessa globala bakslag. Genom attacker mot internationella institutioner, nedmontering av rättighetsbaserade program och ökat inflytande för företagsintressen beskrivs den amerikanska politiken som en drivkraft för urholkningen av rättsstaten internationellt. 

– Vi ser att Trumps andra mandatperiod förvärrar den skada som andra världsledare åsamkat, och undergräver årtionden av arbete för att bygga upp och främja universella mänskliga rättigheter för alla. Trump-effekten har påskyndat en störtdykning in i en ny era som kännetecknas av en blandning av auktoritära metoder och företagens girighet, säger Anna Johansson. 

Samtidigt visar rapporten att arbetet för internationell rättvisa fortsatt är aktivt. Internationella brottmålsdomstolen har under året utfärdat åtal mot högt uppsatta aktörer i bland annat Israel, Gaza och Ryssland. FN:s domstolar har fortsatt behandla mål kopplade till folkrättsbrott, och flera initiativ har lanserats från det globala syd för att stoppa vapenexport till krigförande stater. 

– Rapporten är en kraftfull påminnelse om hur snabbt mänskliga rättigheter kan raseras – och hur viktigt det är att fortsätta stå upp för dem. Vi ser dagligen modiga människor som gör motstånd, som vägrar låta förtryck normaliseras. Det är deras kamp vi måste stödja, säger Anna Johansson.