Ny rapport: Unga tänker mest på döden – men undviker ämnet

En majoritet av svenskarna (66 procent) tänker på döden minst en gång i månaden. Mest utmärkande är den yngre åldersgruppen – hela sju av tio (71 procent) av 18–29-åringarna tänker på döden varje månad eller oftare. I åldersgruppen 50–64 år är det sex av tio (60 procent) som svarar samma sak. Bland de äldre har det dessutom skett en tydlig minskning sedan 2023 års undersökning – då uppgav 70 procent i samma åldersgrupp (50–64 år) att de tänkte på döden minst en gång i månaden.

 - Att unga tänker mer på döden än äldre kan tyckas oväntat – de flesta föreställer sig nog att döden blir mer närvarande med åldern, men årets siffror visar tvärtom. I tidigare rapporter har tankar på döden varit jämnt fördelade mellan generationer, men i år ser vi ett tydligt skifte – det är de yngre som bär frågorna närmare. Det säger något om hur samhället förändrats. Förr var döden mer synlig och naturligt integrerad i vardagen, idag är den ofta avskild och hanteras av vården. I takt med att döden blivit mer osynlig, tycks behovet att förstå den ha ökat – särskilt bland de unga, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Samtidigt visar rapporten att det är den yngre generationen som känner sig mest obekväm med att prata om döden – 27 procent jämfört med 21 procent bland den äldre generationen (65–84 år). De vanligaste anledningarna till att samtal om döden är obekvämt för unga är känslorna som uppstår (78 procent), vilket går att jämföra med den äldre åldersgruppen som upplever detta i betydligt lägre utsträckning (47 procent).

 - I ett större perspektiv tänker jag att det här säger något om vår tid – att unga tänker mycket på döden men samtidigt saknar verktyg för att prata om den. Kan det vara så att vi under en lång tid har brutit med gamla traditioner kring avsked och sorg, men ännu inte riktigt har hittat nya sätt att förstå och hantera livets slut? Ritualer har historiskt hjälpt oss att hantera det ofattbara – att ge sorg en form och ett språk. När de försvinner riskerar vi att stå mer ensamma med våra känslor och därigenom också kanske känna oss mer obekväma kring samtal om döden, säger Liv Nilsson Stutz, bioarkeolog och professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.

Även åldern spelar en roll i hur vi reagerar på en närståendes bortgång. Nära var femte ung person (19 procent), kände ångest senaste gången en närstående gick bort, vilket är en betydligt högre andel jämfört med äldre (65-84 år), där endast 3 procent uppger detta. Ett liknande mönster syns även för skuld, där yngre (13 procent) upplever detta i högre utsträckning än äldre (3 procent).

Rapporten visar också att:

• 2 av 3 svenskar tänker på döden minst en gång i månaden (66 procent)
• Kvinnor tänker mer på döden än män (73 procent tänker på döden minst en gång i månaden jämfört med 60 procent)
• Sedan rapporten 2023 har andelen som tycker att man borde prata mer om döden i samhället minskat med 7 procentenheter (från 45 till 38 procent)
• 62 procent har funderat på hur de vill ha sin begravning, men bara 47 procent tycker det är viktigt att lämna instruktioner – en skillnad på 15 procentenheter
• Sorg och saknad är vanliga känslor vid förlust (79 respektive 73 procent), men även hopp (14 procent) och skuld (8 procent) förekommer