Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus
6.5.2025 15:25:53 CEST | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande
Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder.
Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var:
-
förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering
-
våld mot kvinnor och våld i nära relation
-
migranters och flyktingars rättigheter
-
barns rättigheter
-
urfolket samers rättigheter
-
nationella minoriteters rättigheter
-
människohandel
-
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
-
religionsfrihet
– 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättigheter och våld i nära relationer. Vi uppmanar regeringen att föra en inkluderande dialog med civilsamhället och andra berörda aktörer om prioriteringarna framåt vad gäller genomförandet av rekommendationerna, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.
Flera stater välkomnade framsteg som gjorts sedan den föregående granskningen 2020, som till exempel att Institutet för mänskliga rättigheter har etablerats och att en ny nationell handlingsplan mot rasism tagits fram.
Fokus på urfolket samers rättigheter
Flera länder efterlyste att Sverige ska säkerställa goda förutsättningar för Sanningskommissionen för det samiska folket, inklusive tillräckliga resurser och uppföljning av de rekommendationer som väntas. Sverige uppmanades också att ratificera ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter och förbättra möjligheterna till konsultation för samer i frågor som rör mark och naturresurser.
Precis som Institutet för mänskliga rättigheter lyfte flera stater även behovet av att implementera rekommendationerna från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset, vars slutbetänkande publicerades 2022.
Många lyfte också behovet av att säkra ekonomiska och sociala rättigheter för migranter och asylsökande, samt stärka arbetet mot trafficking och våld i nära relationer.
Sverige tar ställning i höst
Sverige har nu till hösten på sig att ta ställning till vilka av de nya rekommendationer man avser att genomföra. Därefter följer det viktiga arbetet med implementeringen av rekommendationerna. I det arbetet blir en öppen och transparent uppföljning i nära samarbete med civilsamhället och andra aktörer viktig.
För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Bakgrund: UPR
Universal Periodic Review (UPR) är en återkommande FN-process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter inom en fyra- till femårscykel. Granskningen sker inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och bygger på information från regeringar, FN-organ, civilsamhället, nationella människorättsinstitutioner och andra aktörer.
Sverige genomgår under 2025 sin fjärde UPR-granskning. Inför granskningen har Institutet för mänskliga rättigheter, tillsammans med civilsamhällsorganisationer, lämnat kompletterande information och rekommendationer till FN. Vår UPR-rapport går att läsa i sin helhet på vår webbplats: https://mrinstitutet.se/rapporter/rapport-infor-upr-granskning-av-sverige/
Institutet har inför granskningen särskilt lyft behovet av:
-
en ny strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter,
-
stärkta rättigheter för urfolket samerna,
-
genomförande av Sannings- och försoningskommissionens rekommendationer för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samt
-
skydd mot hatbrott på grund av funktionsnedsättning.
Efter granskningen förväntas Sverige återkomma till FN:s råd för mänskliga rättigheter med besked om vilka rekommendationer som accepteras och hur de ska genomföras.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Människorättsförsvarare behöver synliggöras och skyddas också i Sverige28.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ungefär var sjunde svensk engagerar sig i minst en aktivitet till stöd för mänskliga rättigheter varje år. Samtidigt saknas ett tydligt nationellt erkännande av människorättsförsvarares roll och ett sammanhållet arbete för deras villkor. En ny undersökning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att de som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige riskerar att utsättas för hot, nedtystning och ekonomisk styrning. – Alla har rätt att försvara mänskliga rättigheter. Men det räcker inte att rättigheterna finns på papper, de måste också gå att använda i praktiken. Vi menar att det behövs ett mer sammanhållet nationellt arbete för människorättsförsvarares rättigheter och förhållanden i Sverige. Det bör omfatta stärkt kunskap, tydligare uppföljning och mer samordnade insatser, inte minst i form av skydd mot repressalier, hot, våld och andra angrepp. En ny nationell strategi för mänskliga rättigheter skulle kunna ge riktning för detta arbete, säger Fredrik Malmberg, direktör för Ins
Ny rapport: Allvarliga brister på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter31.8.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter visar på allvarliga brister i de boendes tillgång till sina mänskliga rättigheter på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. Det handlar exempelvis om en vardag präglad av otrygghet, trångboddhet och brist på privatliv. Att barn på centren lever under otrygga förhållanden och att det saknas en oberoende tillsyn av dessa boenden är särskilt allvarligt. – Barn är särskilt utsatta, och deras rätt till trygghet, lek, vila och utveckling säkerställs inte i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden. Det är särskilt allvarligt att dessa brister förekommer samtidigt som det saknas en oberoende och återkommande tillsyn av centren, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Besök och intervjuer på mottagnings- och återvändandecenter Genom intervjuer med boende på olika mottagnings- och återvändandecenter i Sverige, och genom observationer vid två av centren, har Institutet för mänskliga rättighet
Institutet för mänskliga rättigheter lyfter aktuella människorättsfrågor i Almedalen22.6.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter deltar under Almedalsveckan och bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till samtal på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. Under två dagar fokuserar vi på högaktuella frågor så som rasismen i samhällsdebatten, utmaningarna för den svenska rättsstaten, och tvångsvården av barn och unga. – Genom att lyfta aktuella människorättsfrågor i Sverige vill vi att människor ska känna att det är viktigt att försvara de mänskliga rättigheterna och demokratin, att det brådskar men att det också finns hopp. För oss är det viktigt att bidra till en kunskapsbaserad och nyanserad debatt om mänskliga rättigheter, inte minst med tanke på att det är valår då samtalsklimatet tenderar till att bli mer polariserat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Samtal om rasism och hat inleder programmet Torget för mänskliga rättigheter och demokrati invigs den 24 juni klockan 10. Vid invigni
Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum