Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus

Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder.
Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var:
-
förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering
-
våld mot kvinnor och våld i nära relation
-
migranters och flyktingars rättigheter
-
barns rättigheter
-
urfolket samers rättigheter
-
nationella minoriteters rättigheter
-
människohandel
-
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
-
religionsfrihet
– 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättigheter och våld i nära relationer. Vi uppmanar regeringen att föra en inkluderande dialog med civilsamhället och andra berörda aktörer om prioriteringarna framåt vad gäller genomförandet av rekommendationerna, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.
Flera stater välkomnade framsteg som gjorts sedan den föregående granskningen 2020, som till exempel att Institutet för mänskliga rättigheter har etablerats och att en ny nationell handlingsplan mot rasism tagits fram.
Fokus på urfolket samers rättigheter
Flera länder efterlyste att Sverige ska säkerställa goda förutsättningar för Sanningskommissionen för det samiska folket, inklusive tillräckliga resurser och uppföljning av de rekommendationer som väntas. Sverige uppmanades också att ratificera ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter och förbättra möjligheterna till konsultation för samer i frågor som rör mark och naturresurser.
Precis som Institutet för mänskliga rättigheter lyfte flera stater även behovet av att implementera rekommendationerna från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset, vars slutbetänkande publicerades 2022.
Många lyfte också behovet av att säkra ekonomiska och sociala rättigheter för migranter och asylsökande, samt stärka arbetet mot trafficking och våld i nära relationer.
Sverige tar ställning i höst
Sverige har nu till hösten på sig att ta ställning till vilka av de nya rekommendationer man avser att genomföra. Därefter följer det viktiga arbetet med implementeringen av rekommendationerna. I det arbetet blir en öppen och transparent uppföljning i nära samarbete med civilsamhället och andra aktörer viktig.
För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Bakgrund: UPR
Universal Periodic Review (UPR) är en återkommande FN-process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter inom en fyra- till femårscykel. Granskningen sker inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och bygger på information från regeringar, FN-organ, civilsamhället, nationella människorättsinstitutioner och andra aktörer.
Sverige genomgår under 2025 sin fjärde UPR-granskning. Inför granskningen har Institutet för mänskliga rättigheter, tillsammans med civilsamhällsorganisationer, lämnat kompletterande information och rekommendationer till FN. Vår UPR-rapport går att läsa i sin helhet på vår webbplats: https://mrinstitutet.se/rapporter/rapport-infor-upr-granskning-av-sverige/
Institutet har inför granskningen särskilt lyft behovet av:
-
en ny strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter,
-
stärkta rättigheter för urfolket samerna,
-
genomförande av Sannings- och försoningskommissionens rekommendationer för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samt
-
skydd mot hatbrott på grund av funktionsnedsättning.
Efter granskningen förväntas Sverige återkomma till FN:s råd för mänskliga rättigheter med besked om vilka rekommendationer som accepteras och hur de ska genomföras.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Rasism och ålderism i fokus när Institutet för mänskliga rättigheter debuterar i Almedalen18.6.2025 10:14:30 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till en fullspäckad dag av seminarier och samtal under Almedalen på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. – I en turbulent tid där mänskliga rättigheter möter motstånd globalt, och även i Sverige, känns det extra angeläget att kunna erbjuda en plats för samtal om hur centrala de mänskliga rättigheterna är för vår demokrati och rättsstat. Vi kommer att prata om FN:s rasdiskrimineringskommittés kommande granskning av Sverige, hur ålderismen påverkar äldre personers mänskliga rättigheter, och belysa vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter när åtgärder sätts in i säkerhetens namn, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. När: onsdag 25 juni, klockan 09:30 - 18:00. Frukost från klockan 09:30. Programmet börjar klockan 10:00. Plats: Almedalen, Torget för mänskliga rättigheter och demokrati, Cramérgatan, plats 302 Progra
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum