Trygga rutter eller irrfärder – studie kartlägger ungas väg till vården

Allt fler unga vuxna i Sverige kämpar med psykisk ohälsa, men långt ifrån alla får det stöd som de behöver. I projektet PadAI – ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Region Halland och Capio Ramsay Santé – har forskare vid Högskolan intervjuat 25 personer i åldern 20–30 år om deras erfarenheter av att söka hjälp. 

– Vi ville förstå hur vården faktiskt fungerar ur de ungas perspektiv. För att göra deras berättelser begripliga och visuella använde vi resemetaforer för att beskriva olika typer av vårdresor, säger Katrin Häggström Westberg, universitetslektor i omvårdnad. 

Fyra typer av vårdresor 

Fyra olika vårdresor identifierades. ”Åka taxi” och ”Åka pendeltåg” beskriver två olika men smidiga vägar till vården. I taxiresan får individen snabbt och direkt den hjälp som behövs – från punkt A till punkt B utan avbrott. Pendelresan handlar om ett mer långsiktigt vårdbehov, där personen har återkommande kontakt med vården över tid, men där systemet fungerar och stöd finns tillgängligt vid behov. 

Alla resor är dock inte lika raka. I ”Resa med turistbuss” och ”Resa som backpacker” kantas vägen av osäkerhet, långa väntetider och känslan av att bollas runt mellan olika instanser. Resan med turistbuss präglas av brist på kontroll – den unga vuxna har svårt att påverka vart hen ska, hur länge hen får stanna och om det över huvud taget går att komma in i vårdsystemet. Backpackern tar själv initiativet till att kontakta flera olika vårdinstanser men upplever trots det att hjälpen uteblir.  

– Många beskriver att de måste vara väldigt drivande själva för att få hjälp, säger Katrin Häggström Westberg. 

Vården behöver anpassas efter individen 

En viktig slutsats i studien är att vården i hög grad styr hjälpsökandet, snarare än att utgå från individens önskemål och förutsättningar. Ett stelbent system gynnar dem som klarar av att navigera det och vars problem passar in i givna ramar, men riskerar att inte fånga upp dem som faller utanför ramarna. 

– Vi behöver mer kunskap om hur hjälpsökandet ser ut i praktiken och hur vården kan bli mer lyhörd och flexibel, säger Lena Petersson, universitetslektor i hälsopedagogik och projektledare för PadAI.

Fakta om projektet PadAI 

PadAI är ett forsknings- och samverkansprojekt med målet att förbättra den psykiska hälsan hos unga vuxna. Projektet drivs av Högskolan i Halmstad, Region Halland och Capio Ramsay Santé, och finansieras av KK-stiftelsen. 

Projektet är en del av forskningsprogrammet Informationsdriven vård (IDC) och forskningsprofilen CAISR Health vid Högskolan i Halmstad. 

Författare i studien:  

• Lena Peterson, universitetslektor i hälsopedagogik och projektledare 
• Katrin Häggström Westberg, universitetslektor i omvårdnad 
• Katerina Cerna, biträdande universitetslektor i deltagande design 
• Mikael Ahlborg, universitetslektor i omvårdnad 
• Julia S. Malmborg, biträdande universitetslektor i hälsoinnovation 
• Petra Svedberg, professor i omvårdnad