Unga vuxna med cancer ska erbjudas särskild uppföljning på Akademiska
Unga vuxna med cancer ska erbjudas bättre uppföljning liknande den efter barncancer. Till hösten startar en pilotstudie inriktad på unga med cancer vid Akademiska sjukhuset finansierad av Regionalt Cancercentrum Mellansverige. Både sjukdomen i sig och dess behandling kan leda till sena komplikationer som påverkar såväl kroppen som den psykiska hälsan, men även personens liv och ekonomi. Långtidsuppföljning av denna patientgrupp är ännu inte standardiserad på samma sätt som för vuxna som haft cancer som barn.

– Vi ser ett behov av att utvidga uppföljningen efter barncancer så att mottagningen även omfattar unga vuxna som haft cancer när de var i åldern 18-29 år. Inom ramen för en pilotstudie ska vi se över möjligheterna och formerna för detta i Uppsala, säger Hanna Mogensen, sjuksköterska på uppföljningsmottagningen vid sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset och forskare inom epidemiologi vid Uppsala universitet.
.
Förutom att se över förutsättningarna för en utvidgad uppföljningsmottagning i Uppsala så kommer en pilotstudie starta till hösten. I studien inkluderas 10-15 unga vuxna som haft lymfom och testikelcancer. Deltagarna kommer att tillfrågas om nyttan av besöket, samt om de har förslag på förbättringar och förändringar.
Cancer hos unga vuxna är ovanligt och många av de cancerdiagnoser som gruppen drabbas av har god prognos. Detta gör att de flesta patienter har ett långt liv framför sig, men sjukdomen och dess behandling kan leda till sena komplikationer. Sedan tidigare finns ett nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer, men för unga vuxna cancerdrabbade är detta ännu inte standardiserat på samma sätt. Att långtidsuppföljning efter cancer ska inkludera patienter diagnosticerade till och med 29 års ålder finns dock med som ett förslag i den nya uppdaterade nationella cancerstrategin.
– Unga vuxna är en ovanlig grupp i cancervården med specifika behov. Vårdpersonalen kan ha svårt att se den här gruppen eftersom den stora majoriteten av cancerpatienterna är betydligt äldre och har helt andra rehabiliteringsbehov. Därför är det viktigt att kompetensen är samlad och tillgänglig, framhåller Hanna Mogensen och fortsätter:
– Att som ung canceröverlevare få möta personal som har kunskap om personens unika situation kan vara till stor nytta, inte minst att det finns en kontaktyta med experter dit man kan vända sig. Det kan underlätta livet och hjälpa till att förebygga sena komplikationer, eller seneffekter som det också kallas, det vill säga mer eller mindre kroniska förändringar som finns kvar sedan den mest intensiva behandlingen.
I teamet för långtidsuppföljning efter barncancer ingår läkare, sjuksköterska, kurator och neuropsykiater. Hanna Mogensen tänker sig en liknande personalgrupp för unga vuxna med cancer.
Pilotstudien finansieras med medel från Regionalt Cancercentrum Mellansverige (RCC). 2025 får Uppsala 39 miljoner av medel som fördelas till regionerna för utveckling inom cancerrehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi.
Nyckelord
Kontakter
Hanna Mogensen, sjuksköterska på uppföljningsmottagningen vid sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset och forskare inom epidemiologi vid Uppsala universitet.
072-229 13 28, hanna.mogensen@igp.uu.se
Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och centrumföreståndare för Uppsala Comprehensive Cancer Centre;
070-611 29 60, ingrid.glimelius@akademiska.se
Bilder


Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sveriges universitetssjukhus går samman för framtidens vård18.6.2025 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
I samband med Almedalsveckan lanseras ett historiskt samarbete inom svensk hälso- och sjukvård. Landets sju universitetssjukhus går samman i en gemensam allians för att stärka den högspecialiserade vården, forskningen och utbildningen i Sverige.
Njurbiopsier i öppenvård spar tid för patienter och vårdplatser på sjukhuset23.5.2025 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan årsskiftet kan vissa patienter i behov av njurbiopsi få vård polikliniskt på Akademiska sjukhuset. Det innebär att man kommer in på morgonen och kan gå hem på eftermiddagen i stället för att vårdas två dygn på sjukhuset. Förutom att frigöra vårdplatser ökar tillgängligheten till biopsi.
Gränbyprojektet tilldelas Vitalisstipendiet21.5.2025 09:30:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer.
Kost som tilläggsbehandling kan hjälpa barn med reumatism21.5.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA), är den vanligaste reumatiska sjukdomen som drabbar barn. Trots läkemedelsbehandling fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen tycks vara under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel.
Ballongvidgning på urologmottagningen - ny behandling för patienter med urinrörsförträngning15.5.2025 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Nu kan patienter med återkommande urinrörsförträngning behandlas med ballongvidgning på Akademiska sjukhuset, som alternativ till traditionella kirurgiska ingrepp. Det är en ny och innovativ behandling som ges på urologmottagningen och innebär att man via urinröret för in en ballongkateter för att vidga förträngningarna. Samtidigt utsöndrar ballongen cytostatika för att minska risken för återfall. Metoden är redan etablerad i Sverige där cirka 300 patienter redan genomgått behandling på olika sjukhus. Att ingreppet görs på urologmottagningen innebär att patienten slipper läggas in på sjukhuset vilket frigör vårdplatser för andra, mer behövande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum