Ny undersökning: Unga tvivlar på samhällets förmåga att hantera psykisk ohälsa

Rapporten bygger på en riksrepresentativ undersökning bland unga i åldrarna 18–27 år. Den visar att 53 procent sällan eller aldrig pratar om sitt psykiska mående. Bland unga män är siffran så hög som 67 procent. Samtidigt uppger bara 15 procent av de unga att de har förtroende för samhällets förmåga att hantera ungas psykiska ohälsa. 

-Undersökningen borde vara en stark varningssignal till våra beslutsfattare. Unga uppfattar idag samhällets stöd som otillräckligt - och att ingen kommer kunna hjälpa dem. Det får stora konsekvenser för varje individ men bidrar också till ett förtroendegap mot samhället i stort. Nu måste vi lyssna på deras erfarenheter och göra dem delaktiga i arbetet framåt för att främja psykisk hälsa, säger Li Nester, förbundsordförande Röda Korsets Ungdomsförbund 

Stigmat kring psykisk ohälsa är fortfarande starkt. Många unga är rädda att det ska påverka deras möjligheter att få jobb, bostad, vänner eller ens bli lyssnade på i vården. Det leder till självcensur – att man håller tyst för att skydda sig själv, och i värsta fall undviker att söka hjälp. 

För unga är vänner oftast det viktigaste stödet, men även där finns kunskapsluckor. Nära hälften vet inte hur de ska hjälpa en vän som mår dåligt – och unga män är särskilt osäkra. Få vänder sig till professionellt stöd: endast tre procent använder en stödlinje eller chatt. 

– Många unga vet vad man ska göra vid feber, men inte vid oro eller ångest. Det måste ändras. Vi behöver prata mer om psykisk hälsa – i vardagen, i skolan och på nätet. Röda Korset har i satsningen ”Hur mår du?” tillsammans med unga tagit fram material om hur man kan prata om psykisk hälsa och hur man kan hjälpa varandra att må bättre. Med vårt lokala arbete i kommuner och stadsdelar kan vi, som en del av civilsamhället, vara en trygg plats i vardagen säger Ulrika Wickman, avdelningschef för Hälsa och vård på Röda Korset. 

Unga som beskriver sin situation som socioekonomiskt utsatt är särskilt sårbara. De upplever i högre grad ensamhet, oro för framtiden och bristande tillgång till stöd. Röda Korset efterlyser därför riktade insatser, stärkt lågtröskelstöd och att unga själva får vara delaktiga i lösningarna. 

Från Röda Korsets och Röda Korsets ungdomsförbunds erfarenheter av globalt arbete med psykisk ohälsa och vårt lokala arbete med unga i Sverige vill vi tillsammans lyfta fyra viktiga rekommendationer: 

1. Stärk det förebyggande arbetet. Hjälpen måste finnas där unga finns – i skolan, på fritiden, online. 

2. Rikta resurser till de mest utsatta. Särskilt unga i socioekonomisk utsatthet och unga män måste prioriteras. 

3. Tydliggör ansvarsfördelningen. Det måste vara tydligt vem som fångar upp den som inte passar in i vårdens mallar. 

4. Gör unga delaktiga. Låt dem vara med och forma stödet. Då träffar det rätt.