Trots fler hudcancerfall är samhällskostnaderna oförändrade
Fallen av melanom och andra hudcancerformer har ökat kraftigt de senaste decennierna. Men enligt en ny rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har de årliga samhällskostnaderna för hudcancer inte förändrats i reala termer sedan 2011 – men kostnaderna har omfördelats. Det tyder på att både tidig cancerupptäckt och effektivare behandlingar har haft effekt. Men det finns också en stor besparingspotential med ökad prevention.

Det är Regionala cancercentrum (RCC) som beställt rapporten för att jämföra med den rapport som Strålsäkerhetsmyndigheten tog fram för år 2011.
Mer vård för pengarna
Hudcancer kostar samhället cirka 2 miljarder varje år. De samhällsekonomiska beräkningarna i rapporten rör både direkta samhällskostnader 2023 – som öppen- och slutenvård samt läkemedel – och indirekta. De indirekta samhällskostnaderna 2023 avser produktionsbortfall, det vill säga kostnader eller förlorade samhällsintäkter som kan kopplas till att sjukdomen påverkar arbetsförmågan hos den drabbade eller till följd av förtida dödsfall i arbetsför ålder. Kostnader för vård och omsorg som ges av närstående ingår inte i beräkningarna.
–En av de viktigaste orsakerna till att kostnaderna inte stigit i samma takt som ökningen av antalet hudcancerfall 2011–2023 handlar om att hudcancer upptäcks allt tidigare, när sjukdomen inte har hunnit utvecklas till allvarliga och mer behandlingskrävande stadier. Vi hittar idag fler men mindre aggressiva former av melanom, säger Eliya Abedi, nationell samordnare för tidig cancerupptäckt vid RCC.
Dessutom har det skett en åldersförskjutning när hudcancer diagnostiseras. Jämfört med 2011 är det vanligare med en hudcancerdiagnos efter det att man pensionerats, vilket medför att de indirekta kostnaderna för produktionsbortfall minskar.
–En ytterligare aspekt av detta är också att dödsfallen i hudcancer förskjutits uppåt i åldrarna. Antalet dödsfall var fler i arbetsför ålder år 2011 jämfört med 2023, vilket i sig medfört en minskning i reala termer på motsvarande 25 procent av produktionsbortfallet till följd av förtida död, säger Emelie Andersson projektledare på IHE och medförfattare till rapporten.
Dyrare men bättre behandlingar
Även om kostnaderna för förskrivningsläkemedel har ökat tiofalt sedan 2011 så medför också läkemedelsutvecklingen att fler patienter kan behandlas i den öppna specialiserade vården eller primärvården i stället för i den dyrare slutenvården. Ytterligare nya behandlingar har godkänts efter 2023, vilket innebär att läkemedelskostnader idag kan vara ännu högre än vad som redovisas i rapporten.
Prevention och tidigare upptäckt – nyckeln till att minska lidande och kostnader
Omkring 80–90 procent av all hudcancer kan förklaras av överexponering genom UV-strålning och går därmed att förebygga.
–Vi börjar se förändrat solbeteende för yngre barn och vuxna till det bättre, medan utvecklingen är det motsatta för ungdomar och unga vuxna. Samhället kan också bidra med exempelvis förbättrade solskydd på förskolor och skolgårdar. Med bättre solskydd och solvanor kan vi spara samhället hundratals miljoner, säger Jennie Jackson processledare cancerprevention RCC Stockholm Gotland.
En annan del handlar om tidig cancerupptäckt.
– Vi ser att allt fler i befolkningen förstår vikten av att ha koll på sina hudförändringar och söker vård i tid. Ett exempel på ett verktyg som bidrar till en mer effektiv vård är teledermatoskopi. Samtidigt finns det fortfarande grupper som inte söker vård i tid – och dem behöver vi hitta nya sätt att nå, Elinor Nemlander, nationell samordnare för tidig cancerupptäckt vid RCC.
_________________________________________
Statistik
Hur många diagnostiseras med hudcancer varje år? Hudcancer är ett samlingsbegrepp för olika hudcancersjukdomar. Här är de vanligaste:
- Melanom – är den allvarligaste sjukdomen (År 2023: 5 898 individer RCC, 6 371 tumörfall Cancerregistret)
- Skivepitelcancer: Över 9 000 nya fall diagnostiseras numera varje år vilket är nästan dubbelt så många som för 10 år sedan.
- Basalcellscancer: Över 74 000 nya fall av basalcellscancer diagnostiseras numera varje år, vilket är nästan dubbelt så många som för 20 år sedan.
Text hämtad från Socialstyrelsens statistikverktyg
- Geografiska skillnader: Det finns tydliga skillnader i insjuknande i melanom mellan regionerna: mest i södra Sverige och fler män än kvinnor.
- Socioekonomiska skillnader: Ju bättre socioekonomiska förutsättningar desto högre var insjuknandet i hudcancerformen melanom under 2023. Det beror troligen på skillnader i befolkningens solvanor, där socioekonomiskt starkare grupper solar mer. Särskilt stor skillnad går det att se hos män.
Nyckelord
Kontakter
Jennie JacksonRCC Stockholm Gotland
Tel:072-467 3822jennie.jackson@regionstockholm.seDokument
Om oss
Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) är regionernas gemensamma kunskapsorganisation för cancervården. Vi tar fram nationella rekommendationer och stöttar införande och uppföljning på alla nivåer.
Följ Regionala cancercentrum i samverkan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Regionala cancercentrum i samverkan
Ny utbildning förbättrar svarstider och diagnostisk kvalitet12.12.2025 08:26:16 CET | Nyheter
På sektionen för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik på Karolinska Universitetssjukhuset har man utvecklat en ny utbildning för histotekniker. I en första kursomgång har elva medarbetare fullföljt utbildningen. Satsningen, som fått projektstöd från regeringens nationella satsning på cancervården, har redan visat tydliga resultat.
Så ska radiologin bli mer flexibel och framtidssäker11.12.2025 09:00:00 CET | Nyheter
Radiologin är ett område under högt tryck. Nu satsar Region Stockholm på flera parallella initiativ för att möta det ökade vårdbehovet: ett gemensamt bild- och funktionssystem, standardiserade koder för radiologiska undersökningar och uppgiftsväxling som frigör tid för sjuksköterskor. Tillsammans ska dessa insatser stärka infrastrukturen, öka flexibiliteten och patientsäkerheten samt korta väntetiderna.
Lenas väg genom cancerresan – oron, frågorna och stödet10.12.2025 09:08:57 CET | Nyheter
2015 infördes de första standardiserade vårdförloppen i den svenska cancervården. Syftet var framför allt att minska onödig väntan och ovisshet för patienten, från det att misstanke om allvarlig sjukdom väckts. De standardiserade vårdförloppen mäts, utvecklas och följs upp med målet att effektivisera vårdprocessen, hitta förbättringsmöjligheter och underlätta för alla patienter i Sverige att få en trygg upplevelse i en orolig situation. I en artikelserie uppmärksammar vi vad som hänt under dessa 10 år – vad har standardiserade vårdförlopp kunnat bidra till i cancervården, vilka hinder och möjligheter ser vi och vad tycker patienter och vårdpersonal? Denna tredje och sista artikel i serien riktar blicken mot patientens behov och erfarenheter, och mot kontaktsjuksköterskans arbete.
Ny läkemedelsbilaga i uppdaterat vårdprogram för palliativ vård av barn8.12.2025 11:38:28 CET | Nyheter
Varje år får drygt 10 000 barn i Sverige palliativ vård. Det nationella vårdprogrammet för palliativ vård av barn lanserades 2021 och omfattar alla barn med livsbegränsande eller livshotande tillstånd. Nu har programmet uppdaterats med flera viktiga tillägg och förtydliganden.
Ny sökfunktion ska hjälpa primärvården hitta rätt cancervårdförlopp snabbare4.12.2025 12:00:30 CET | Nyheter
En ny sökfunktion i Regionala cancercentrums (RCC) Kunskapsbank gör det nu enklare för primärvårdens läkare att snabbt hitta rätt standardiserat vårdförlopp (SVF). Funktionen utgår från patientens symtom och är utvecklad för att spara tid, öka träffsäkerheten och underlätta det kliniska beslutsstödet. Idén föddes på en vårdcentral och har därefter utvecklats vidare av RCC.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum