Regionala cancercentrum i samverkan

Sveriges äldsta stöd- och rådgivningslinje för cancer ökar kapaciteten och tillgängligheten. Nu kan alla i hela landet som behöver stöd, känner oro eller har frågor om cancer, ringa eller chatta kostnadsfritt och anonymt med Cancerrådgivningen.

CC samverkan bjöd in till en workshop för att diskutera hur könsbyte påverkar tillgången till en jämlik cancervård. Konsekvenser av den kommande könstillhörighetslagen, hur kallelse till screeningprogrammen fungerar för transpersoner och hur upptäckt av prostatacancer påverkas av hormonell behandling var ämnen som diskuterades. Deltagarna kom från bland andra Transammans, RFSL, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, regionernas könsdysforimottagningar och screeningorganisationer samt Regionala cancercentrum. Avstampet för dagen var den nya könstillhörighetslagen som träder i kraft den 1 juli. Fler personer i hälso- och sjukvården kommer att vara behöriga att utfärda intyg för könsbyte vilket kommer att ställa krav på att många vet om vilka konsekvenser det får. Under workshopen presenterade Socialstyrelsen hur lagen kommer att fungera, och deltagarna diskuterade hur man ska kunna nå rätt personer med information och vilken information som behöver finnas. - I screeningsammanhang pratar

Den årliga överenskommelsen mellan SKR och regeringen är nu klar. Överenskommelsen sätter ramarna för hur Regionala cancercentrum ska stötta regionerna under 2025 och vad regionerna ska göra för att få ta del av medlen. Beskedet från regeringen och regionerna är att förvalta och driva den utveckling som skett de senaste åren inom tillgänglighet, diagnostik och rehabilitering, samt att göra ett krafttag i vaccinationen mot HPV. – Överenskommelserna är årliga men det finns en stor kontinuitet genom att många uppdrag återkommer från år till år. Vi fortsätter att förvalta och utveckla det som är bra, till exempel arbetet med kunskapsstöd. Förra året tillkom några särskilt utpekade områden som vi i år utvecklar ett steg till. Det gäller särskilt de diagnostiska processerna patologi och radiologi, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare och ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan. Regionernas förbättringsarbeten en framgång som får fortsätta Överenskommelsen innebär att r

En ny pilotstudie i Västerbotten och Västra Götaland ska undersöka om det går att införa lungcancerscreening inom ordinarie hälso- och sjukvård. Syftet med screening är att upptäcka sjukdomen i ett tidigare skede. Nu skickas de första breven med erbjudande om att delta i studien ut till invånare i de båda regionerna.

Betaniastiftelsen har lanserat ett certifieringsprogram inom palliativ vård. Certifieringen sker i form av webbutbildningar – en grundutbildning och ett antal professionsspecifika moduler. Programmet startar den 3 februari och enheter som vill certifiera sin verksamhet kan göra en intresseanmälan nu.

Under 2024 har drygt 300 projekt startats upp i både små och större verksamheter för att på olika sätt förbättra den svenska cancervården. Projekten är resultatet av de 220 miljoner kronor som RCC fick i uppdrag att fördela i början av året. De projekt som tilldelats medel får löpande vägledning av RCC och de har till syfte att korta ledtiderna för patienter som utreds för cancer samt stärka cancerrehabiliteringen och den palliativa vården av barn och vuxna. 18 december lämnade RCC in lägesrapporter för alla sjukvårdsregioner till Socialstyrelsen.

Värmland och Kalmar är de två regioner som hittills lyckats få flest att vaccinera sig mot HPV. Med en täckningsgrad på över 70 procent, det nationella målet för att nå flockimmunitet, ligger de i topp. Men vilket är framgångskonceptet, hur har de lyckats? Båda regionerna sammanfattar sin framgångar med att det funnits en mycket engagerad organisation, att man varit flexibel och generös med bokningstider, men framför allt att man, enkelt uttryckt, tjatat. Håll i och håll ut är devisen som de jobbat med. Här beskriver de hur de fått över 70 procent av målgruppen, kvinnor 25 till 30 år, att ta HPV-sprutan. Kallelser genom många kanaler i Kalmar Karin Dahl, överläkare och projektledare för vaccinationskampanjen i Region Kalmar, berättar att all personal är väldigt dedikerad, ställer upp och lägger ner mycket jobb för att nå det nationella målet att utrota HPV och livmoderhalscancer till 2027. Nu är 70 procent nått i Kalmar, men kampanjen fortsätter. Karin Dahl beskriver strategin bakom ka

Erbjudandet om gratis HPV-vaccin till kvinnor födda 1994-1999 förlängs ett halvår. Vaccinationen mot HPV håller just nu mycket högt tempo och de två första regionerna har passerat målet 70 procent vaccinerade. – Vi ser att målet är inom räckhåll. Det är möjligt att förlänga erbjudandet fram till sommaren, och då vill vi ge regionerna och kvinnorna den chansen. Med det här tempot är det möjligt att nå målet 70 procent före sommaren, säger Elin Ljungqvist nationell screeningsamordnare. Förlängningen innebär att regionerna får möjlighet att fortsätta erbjuda en första, gratis vaccinspruta av HPV-vaccin till kvinnor födda 1994-1999. Regionerna kommer också att få stöd av Regionala cancercentrum att fortsätta den intensiva kommunikationsinsats som pågått under hösten, med målet att alla kvinnor i åldersgruppen ska uppmärksamma erbjudandet. – De senaste veckorna är det många som har insett att de är nära att missa erbjudandet, och alla regioner har då inte kunnat ge tider till alla samtidigt

Sedan mars 2024 har Regionala cancercentrum i samverkan genomfört en förstudie för att utreda och kartlägga förutsättningarna för nationella kallelsekanslier inom bröst- och livmoderhalscancerscreening. Genom intervjuer med cirka 50 personer har studien identifierat både möjligheter och utmaningar med att centralisera ansvar och uppdrag inom screeningprocesserna. Förstudien syftar till att ge beslutsfattare ett första underlag för vidare arbete med frågan om nationella kallelsekanslier. Den kan även fungera som diskussionsunderlag i relevanta forum. En viktig insikt från de som har intervjuats är att förståelsen för vad ett nationellt kallelsekansli innebär varierar, vilket förstudien belyser genom att definiera eventuella ansvarsområden. Det framkom också att för att optimera ansvarsfördelningen mellan nationella och regionala kallelsekanslier krävs ytterligare utredningar. Förstudien sammanfattar också generella och programspecifika aspekter som påverkar förutsättningarna för dessa k

Allt fler överlever cancersjukdom i barndomen och har ett långt vuxenliv framför sig. En del får komplikationer av behandlingen redan under uppväxten som fortsätter att påverka det dagliga livet medan andra löper risk för hälsoproblem som debuterar senare i vuxen ålder. Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer, som innefattar uppföljningsrekommendationer både under uppväxten och det fortsatta vuxenlivet, har nu reviderats för tredje gången och godkänts av RCC i samverkan. Risken för att utveckla sena komplikationer skiljer sig mycket mellan olika typer av behandlingar. Det är därför viktigt att personer som haft cancer informeras om den eventuella risk som just de löper för sena hälsoproblem. De som har en ökad risk för komplikationer som kan behandlas eller förebyggas om de upptäcks i tid bör följas upp systematiskt. Uppföljningsmottagningar och nyckelmottagningar etablerade Sedan det första vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer publicer

Årets redovisningar innehåller omfattande analyser på vad som orsakar de längsta väntetiderna. Stort arbete bakom redovisningarna Redovisningarna utgör en del av den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). RCC ansvarar, tillsammans med regionerna, för insamlingen och överlämningen till Socialstyrelsen för vidare bedömning. Resultaten visar att samtliga regioner uppfyller inklusionsmålet, vilket innebär att minst 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp. Däremot uppnås inte ledtidsmålet ännu, även om en förbättring från 40 procent till 44 procent har skett sedan föregående period. Förutom att rapportera data om ledtider och inklusion har regionerna till denna redovisning genomfört omfattande analyser av de patienter som väntat längst innan behandling har startats för att bättre förstå vad som har orsakat de långa ledtiderna och beskrivit åtgärder för att kunna korta ledtiderna. Förd

2024 års Guldpiller går till Regionala cancercentrums nationella regimbibliotek, ett kunskapsstöd som i hög grad förbättrar säkerheten vid läkemedelsanvändning och som används av cancervården i hela Sverige. Utmärkelsen Guldpillret instiftades år 2010 av Läkemedelsförsäkringen i samarbete med Dagens Medicin och Läkemedelsmarknaden. Syftet med priset är att uppmuntra anställda inom sjukvården, apotekssektorn, forskarvärlden eller läkemedelsindustrin att identifiera nya arbetssätt och metoder inom hälso- och sjukvården, för att uppnå en säkrare läkemedelsanvändning och därmed en bättre hälsa hos patienterna. Efter två tidigare nomineringar var det i år Regimbibliotekets tur att ta emot Guldpillret. Juryn motiverade årets utmärkelse: ”Ett gediget och användarvänligt nationellt kunskapsstöd med patientsäkerhet och jämlik vård i fokus. Årets vinnare säkrar tillgång till kvalitetssäkrad information till både vård och patienter om komplexa cancerbehandlingar som är högriskläkemedel. Arbetet h

Strålbehandling är en av de viktigaste delarna inom cancerbehandling. Sverige har dock halkat efter i utvecklingen jämfört med flera andra länder, bland annat våra skandinaviska grannar. Rapporter från de senaste åren pekar att det finns behov av förbättringar inom områden såsom kompetenstillgång, klinisk forskning och teknikutveckling.

RCC:s genomlysning av patologin identifierar flera hinder som påverkar ledtiderna inom standardiserade vårdförlopp (SVF) och cancervården. Bristen på data och uppföljningsmöjligheter gör det svårt att optimera kapaciteten och säkerställa effektiv vård. Genomlysningen föreslår åtgärder för bättre datainsamling, samordning mellan regioner, införande av AI och digitala verktyg, samt förbättrade juridiska och tekniska lösningar på laboratoriet för att effektivisera diagnostiken och korta väntetider. Genomlysningen är en del av RCC:s satsning på att tillsammans med regionerna skapa bättre förutsättningar för inom patologi och bild- och funktionsmedicin.

Just nu pågår en stor satsning i Sverige för att vaccinera så många som möjligt av alla kvinnor mellan 25 och 30 år mot HPV, det virus som orsakar livmoderhalscancer. Om 70 procent av de unga kvinnorna vaccinerar sig kan det leda till att spridningen av HPV avstannar helt. Resultatet blir att livmoderhalscancer utrotas som cancerform.

Förra året utreddes 154 000 personer för misstänkt cancer enligt standardiserade vårdförlopp (SVF). Nästan alla genomgår någon typ av bildundersökning. Är det den som gör att utredningarna ofta tar längre tid än de uppsatta målen, och vad kan vi i så fall göra åt det? Det har Regionala cancercentrum undersökt i en nationell genomlysning av bild-och funktionsmedicin. - För att ge en heltäckande bild av bilddiagnostiken i Sverige saknas det tyvärr nationell data. Men den data som vi har samlat in för den här rapporten ger inte stöd för att bild- och funktionsmedicin är den stora flaskhalsen, även om den kan vara det i vissa regioner och för vissa diagnoser, säger Helena Brändström, biträdande nationell cancersamordnare och sammankallande för den styrgrupp som har lett genomlysningen. ”Effektivisering av bilddiagnostiken kan inte enbart fokusera på SVF” Genomlysningen visar att SVF-utredningar är en liten del av det totala remissflödet till DT (datortomografi), mellan 5 och 10 procent. Ak

I Sverige finns det idag tre screeningprogram för tidig upptäckt av bröstcancer, cancer i tjocktarmen och ändtarmen och HPV, cellförändringar och livmoderhalscancer. Under september går regionerna ihop i en gemensam informationskampanj för att informera invånarna om screening och vikten av att delta varje gång man får en kallelse. Den gemensamma kampanjen kom till redan förra året och i år är kampanjen utvecklad och uppdaterad för att bidra till att göra september till en återkommande uppmärksamhetsmånad för screening. -Förra året såg vi att kampanjen bidrog till att både öka kunskapen om screening bland invånarna och motivationen till att delta när man blir kallad. Det känns jätteroligt och nu kör vi kampanjen igen för att försöka nå ut till fler och bidra till att göra september till en uppmärksamhetsmånad för screening, säger Elin Ljungqvist nationell screeningsamordnare, Regionala cancercentrum i samverkan. Deltagandet i screeningprogrammen Sett till nationella siffror var deltagan

Regionerna ställer om sin läkemedelsanvändning när det kommer nya rekommendationer för cancerläkemedel, men de väljer inte alltid de billigaste alternativen. Det är två av slutsatserna i Regionala cancercentrums årsrapport från Register för cancerläkemedel, RCL. Nya läkemedelsrekommendationer införs snabbt Ett viktigt användningsområde för Register för cancerläkemedel är att följa om läkemedlen används enligt nationella rekommendationer, alltså rekommendationer från rådet för nya terapier (NT-rådet) för rekvisitionsläkemedel och subventionsbeslut för receptläkemedel från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Två exempel som lyfts i rapporten är pembrolizumab och abemaciclib vid bröstcancer. Kenneth Villman är ordförande för RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC) som står bakom rapporten. Han är glad över resultaten. - Vi kan se i rapporten att användningen av de här läkemedlen ökade efter nya indikationer och rekommendationer, säger Kenneth Villman. I juni 2022

Screening med lågdos-datortomografi kan upptäcka lungcancer tidigare. Det har flera internationella forskningsstudier visat. Nu planeras för en ny pilotstudie i Västerbotten och Västra Götaland. De första personerna beräknas få erbjudande om att delta under början av 2025.

För att bättre förstå vad för stöd och informationsmaterial som patienter och närstående önskar kring cancerrehabilitering har RCC i samverkan genomfört en enkätundersökning. Totalt deltog över 500 personer anonymt. Resultaten visar en stor efterfrågan av mer och tydligare information om cancerrehabilitering. – Det är mycket viktigt och värdefullt att ta del av patienternas och närståendes tankar om cancerrehabilitering. Vi behöver bättre förstå deras behov för att nå ut med mer information och stöd som underlättar för dem. Och hjälpa vården genom att förse dem med relevant material. Det finns stora behov och förhoppningar att förbättra utbudet av informationsmaterial om cancerrehabilitering både till patienter och närstående, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare. Resultaten visar att det finns en stor efterfrågan av mer information med en tydligare överblick över vilken cancerrehabilitering som finns. Samt hur man som patient kan få tillgång till den och vad man som patien