Skräpet hotar livet i naturen

Vanliga skräp som plastpåsar, fimpar, aluminiumburkar och glasflaskor utgör en stor fara för djur som trasslar in sig, skär sig, eller får i sig skräpet i tron att det är föda. 

– Skräp hör inte hemma någonstans i naturen. Varje liten åtgärd, som att ta med sitt skräp hem eller säga ifrån när någon slänger något, hjälper djuren att överleva, säger Anna Ehn, sakkunnig inom område natur på Håll Sverige Rent.

Fåglar och fiskar påverkas av plasten i havet 

Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Fåglar är särskilt utsatta. De fastnar i fiskelinor, plastband eller snören från ballonger. Många fåglar förväxlar plastbitar och fimpar med mat, vilket kan leda till att deras matsmältningssystem skadas. I vissa fall svälter fåglarna ihjäl då magarna är fulla – med plast. Forskare förutspår att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050.

Även fiskar påverkas. Mikroplaster i haven tas upp av fiskar och påverkar deras tillväxt och reproduktion. Förlorade fiskeredskap fortsätter dessutom att fånga fisk långt efter att de tappats, vilket orsakar långvarigt lidande. 

Kvarglömda burkar blir en fälla för insekter och andra smådjur 

Forskning visar att även småskräp kan ha stor påverkan på djurlivet. En studie från Polen visar att det i hälften av de burkar och flaskor som hittades i naturen fanns döda ryggradslösa djur, däribland insekter och snäckor. I ett enskilt kärl hittades hela 735 döda individer.

Även igelkottar, som ofta letar mat i slängda förpackningar, riskerar att fastna eller skadas allvarligt av skräp. 

Kor drabbas via fodret 

Skräp som hamnar på åkrar är ännu ett exempel på ett allvarligt problem. När gräs och hö skördas till djurfoder kan plastförpackningar, aluminiumburkar eller glassplitter följa med i maskinen. När kor får i sig vassa föremål kan det orsaka inre skador, förgiftning eller blockeringar i matsmältningen. I vissa fall krävs nödslakt. 

Hundar förgiftas och skadas 

Även husdjur drabbas av nedskräpningen. Hundar som tuggar i sig fimpar eller snus riskerar nikotinförgiftning. Andra typer av skräp, som trasiga glasflaskor eller metallburkar, kan skära upp tassarna. Plastbitar som sväljs kan orsaka tarmvred eller andra inre skador. 

Vanliga skräp i naturen och på stränder

Håll Sverige Rent har mätt nedskräpningen i naturområden tillsammans med olika aktörer runt om i landet sedan 2018.  

– Människors nedskräpningsbeteende följer tyvärr ofta med även i skyddade naturområden såsom naturreservat och nationalparker. Spår av beteendet märks tydligt längs med vandringsleder och på rastplatser, säger Anna Ehn. 

Vanliga skräp i de naturområden som undersökts är fimpar, snus, toalettpapper samt förpackningar från godis, snacks och glass. Även påsklämmor, sugrör och våtservetter är skräptyper som hittas i naturområdena.

På svenska stränder längs Västkusten står plast för 99 % av allt skräp som hittats, vilket bidrar till spridning av mikroplaster. Vanligast är plastfragment, snören från fiskeutrustning och förpackningar från chips och godis. Det visar de strandmätningar som Håll Sverige Rent utfört på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten under 2024. 

Fem sätt att hjälpa till:  

1. Släng alltid ditt skräp i en papperskorg eller ta med det hem  
2. Plocka upp skräp du ser i naturen  
3. Undvik onödig engångsplast som riskerar att bli skräp  
4. Gå på flask- och burkjakt – panta det du hittar! 
5. Tänk på att även småskräp som fimpar och snus ska slängas i papperskorgen, inte på marken.