Ungdomar reser mer med kollektivtrafiken än de äldre

Årets temarapport sätter fokus på de ungas resande och attityder. Ungdomarna är en stor och viktig resenärsgrupp i kollektivtrafiken och dessutom kan de vara framtida kunder i kollektivtrafiken i många år framöver om de vårdas rätt.
– Baserat på resultaten i rapporten måste vi lära oss mer om ungdomarnas drivkrafter och hur vi kan behålla dem längre i kollektivtrafiken. Varje livsfasförändring påverkar behovet och färdmedelsvalet och vi måste se vad det är som skaver för dem och möta deras behov, säger Mattias Andersson, branschexpert på Svensk Kollektivtrafik.

Reser mer men mindre nöjda
Analysen visar att de unga mellan 15 och 25 år reser mycket mer kollektivt än de som är äldre. Det skiljer sig en del mellan boende i centralorter och de som bor i övriga tätorter eller på landsbygden och detta beror på tillgången till och behovet av kollektivtrafik. Miljön är ett viktigt argument för de unga, men de är samtidigt mindre nöjda med kollektivtrafiken och litar mindre på dess pålitlighet och punktlighet än de äldre. 
– Vi vet sedan tidigare att nöjdhet inte är det som påverkar resefrekvensen i befolkningen, och rapporten visar tydligt att så är fallet även för de unga, konstaterar Mattias Andersson.

95 procent vill ha bil
I rapporten ställs frågor om vilken livsfas de unga passerat, befinner sig i eller ser i sin framtid. 6 av 10 pluggar på gymnasiet och 2 av 10 studerar eftergymnasialt. 1 av 3 har redan köpt sin första bil och 5 av 10 har flyttat hemifrån. I framtiden tror 95 procent av de tillfrågade att de kommer att skaffa bil, om de inte redan har gjort det. Det finns många förflyttningar i livsfaser som påverkar resandet och att köpa bil är det som tydligast minskar kollektivtrafikresandet. Men även att köpa sig en bostad, bilda familj och kanske lite överraskande att skaffa sig drömjobbet påverkar kollektivresandet negativt. Däremot blir det inte alls lika stora förändringar i kollektivtrafikresandet när de skaffar ”epa” eller börjar universitetet efter gymnasiet. 
Det är framför allt unga utanför tätorterna som i framtiden ser att deras bilåkande kommer att öka, de boende i centralorterna ser mer ökat cykel- och kollektivtrafikresande.
– Vi vill behålla ungdomarna i kollektivtrafiken, men då måste vi se över möjligheterna för de unga vuxna att kunna lösa det så kallade livspusslet utan att ha bil och det är frågor som måste lösas på samhällsnivå, säger Mattias och fortsätter:

– Det är så lätt att välja bilen dit du ska, när du väl skaffat bil. Hur kan kollektivtrafik bli ett förstahandsval för fler resor? På vissa platser kanske biljettpriset skaver när de unga plötsligt går från att haft skolkort till att behöva betala vuxenpris, men på många är det nog brister i utbudet som påverkar mest. Kanske fler anropsstyrda lösningar kan komplettera för att kollektivtrafiken ska vara relevant? Precis som för de äldre behöver dessutom punktligheten bli bättre.

Mer ur rapporten (åldersgruppen 15-25 år)
•    Marknadsandelen för de unga är 50% 
•    77% reser minst en gång i månaden med kollektivtrafiken
•    97% av de som pluggar på högskola reser med kollektivtrafiken
•    70 procent instämmer med att det känns viktigt ur ett miljöperspektiv att åka kollektivt
•    Unga män är mer nöjda med kollektivtrafiken, men reser mindre och föredrar i högre utsträckning bilen än unga kvinnor.

Fakta om Kollektivtrafikbarometern
Kollektivtrafikbarometern är en landsomfattande resvane- och attitydundersökning för landets regionala kollektivtrafikmyndigheter som samordnas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Undersökningen används som ett verktyg att följa ett mätbart och objektivt resultat för resvanor och kundupplevd kvalitet, både lokalt och regionalt. Undersökningen som startade 2001 sker löpande och med mixad metod (webb- och telefonintervjuer). För 2024 besvarades frågorna av över 13 000 slumpmässigt utvalda respondenter i åldern 15-25 år.