Ny rapport: Arbetstidsförkortning ingen gratislunch – lär av Danmark

Danmark införde en 37-timmars arbetsvecka under mitten av 1980-talet, ett beslut som framhålls i debatten om svenska arbetstidsreformer. Men rapporten från Ratio, baserad på intervjuer och historisk analys, visar en betydligt mer komplicerad verklighet än den som ofta presenteras.

– Arbetstidsförkortningen i Danmark var en del av ett större paket där både fack, arbetsgivare och staten fick göra eftergifter, säger Charlotta Stern, professor i sociologi och vd på Ratio.

Rapporten beskriver hur Danmark under 1980-talet drabbades av en djup ekonomisk kris, kraftigt minskad löneutveckling och en rad strukturella reformer. Arbetstidsförkortningen balanserades mot en betydande sänkning av arbetsgivaravgifterna om 5 procentenheter. Det skulle motsvara cirka 40 miljarder svenska kronor i dagens värde.

– Danska fackliga företrädare ser tillbaka på denna tid som ett sorgligt kapitel snarare än en framgång. Arbetstidsförkortningen var i stor utsträckning ett "plåster på såren" i ett pressat läge, konstaterar Edward Hamilton, medförfattare till rapporten.

Enligt rapporten har danskarna under senare år snarare försökt öka arbetstiden igen, bland annat genom att avskaffa en helgdag för att öka arbetstimmarna. Detta visar, menar författarna, hur svårt det är att reversera lagstadgade arbetstidsförkortningar när de väl genomförts.

– Den danska erfarenheten ger viktiga insikter för Sverige. Beslut om arbetstid är långt ifrån en enkel vinst för arbetstagarna och måste ses i ett bredare ekonomiskt sammanhang, avslutar Stern.