Autism kopplas till ökad risk för Parkinsons sjukdom
27.5.2025 17:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Personer med en autismdiagnos löper en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en omfattande studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att de två tillstånden kan ha gemensamma biologiska mekanismer.

Studien bygger på registerdata från över två miljoner personer födda i Sverige mellan 1974 och 1999, som följts från 20 års ålder fram till slutet av 2022.
Forskarna undersökte om det finns ett samband mellan den neuropsykiatriska diagnosen autismspektrumtillstånd, som påverkar individens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor, och tidig debut av Parkinsons sjukdom, ett tillstånd som påverkar rörelseförmågan.
Dopamin kan spela en roll
Resultaten visar att personer med en autismdiagnos hade fyra gånger högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom än personer utan en sådan diagnos. Sambandet kvarstod även när forskarna tagit hänsyn till faktorer som socioekonomisk status och ärftlighet för psykisk sjukdom eller Parkinsons sjukdom.
– Detta tyder på att det kan finnas gemensamma biologiska orsaker bakom autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom. En hypotes är att hjärnans dopaminsystem är påverkat i båda fallen eftersom signalsubstansen dopamin är viktig både för sociala beteenden och kontroll av rörelser, säger studiens försteförfattare Weiyao Yin, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Det är välkänt att de nervceller som tillverkar dopamin bryts ned vid Parkinsons sjukdom. Tidigare studier har visat att dopamin även skulle kunna spela en roll vid autism, men mer forskning behövs för att bekräfta detta.
– Vi hoppas att studiens resultat på sikt ska hjälpa till att skapa ökad klarhet i de bakomliggande orsakerna för både autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, säger Weiyao Yin.
Viktigt med uppföljning i vården
Depression och användning av antidepressiva läkemedel är vanligare bland personer med autism, liksom antipsykotiska läkemedel som är kända för att kunna orsaka Parkinson-liknande symtom. När forskarna justerade för dessa faktorer försvagades sambandet mellan autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, men risken var fortfarande fördubblad.
Forskarna poängterar att de endast analyserade tidig Parkinson-debut före 50 års ålder och att studiedeltagarnas medelålder vid studiens slut var 34 år. Förekomsten av Parkinsons sjukdom var därför mycket låg. Framtida studier kommer att behöva undersöka om riskökningen kvarstår med stigande ålder.
– Det är viktigt att hälso- och sjukvården långsiktigt följer upp personer med autismspektrumtillstånd – en utsatt grupp med hög samsjuklighet och hög användning av psykofarmaka. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en Parkinsondiagnos före 50 års ålder är mycket ovanlig, även för personer med autism, säger studiens sisteförfattare Sven Sandin, statistiker och epidemiolog vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Forskningen finansierades huvudsakligen av Simons Foundation och Vetenskapsrådet. Två av artikelförfattarna har uppgett att de fått finansiering och arvoden från läkemedelsbolag utan koppling till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för mer information om potentiella intressekonflikter.
Publikation
“Risk of Parkinson Disease in Individuals With Autism Spectrum Disorder”, Weiyao Yin, Abraham Reichenberg, Michal Schnaider Beeri, Stephen Z. Levine, Jonas F. Ludvigsson, Martijn Figee, Sven Sandin, JAMA Neurology, online 27 maj 2025, doi: 10.1001/jamaneurol.2025.1284.
Kontakter
Weiyao Yin, postdoktorInstitutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel:+46736871443weiyao.yin.2@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Postcovid kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom2.4.2026 01:30:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med postcovid löper en ökad risk att utveckla hjärt‑kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i eClinicalMedicine. Resultaten visar att risken för bland annat hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom är högre även hos dem som inte vårdades på sjukhus under den akuta infektionen.
Precisionsmedicin i vården hjälper fler att få en genetisk diagnos30.3.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ett mer än tio år långt samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab har lett till att helgenomsekvensering blivit en del av sjukhusets kliniska utredningar av sällsynta diagnoser. Hittills har över 15 000 patienter fått hela sin arvsmassa sekvenserad, varav 23 procent har fått en genetisk diagnos, enligt en studie publicerad i Genome Medicine.
Stor kartläggning av ärftliga skillnader i immunsystemet26.3.2026 16:15:09 CET | Pressmeddelande
Medfödda variationer i antikroppsgener kan påverka hur vi svarar på infektioner och vaccinationer, visar två nya studier från Karolinska Institutet publicerade i tidskriften Immunity. Forskarna har kartlagt skillnader mellan världens befolkningar och visat hur dessa variationer påverkar förmågan att bilda neutraliserande antikroppar mot bland annat influensavirus.
Digital KBT minskade hjärtrelaterad oro och förbättrar hälsan efter hjärtinfarkt25.3.2026 15:00:00 CET | Pressmeddelande
En digital KBT-behandling minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade patienters livskvalitet och fysiska funktion efter hjärtinfarkt. Det visar en ny randomiserad studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology, där forskare vid Karolinska Institutet jämförde digital KBT med sedvanlig vård.
Karolinska Institutet får donation på en halv miljard till forskning om demenssjukdomar25.3.2026 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Entreprenören och uppfinnaren Leif Lundblad (1938–2025) donerar i sitt testamente 538 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Det är den största donationen som har skänkts till ett svenskt lärosäte i modern tid. En stor del av summan kommer att gå till forskning om demenssjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum