Ny studie: Det kännetecknar innovativa lärare

Studien leddes av professor Kay Livingstone vid University of Glasgow, med deltagande från forskarnätverket Association for Teacher Education in Europé. Från Sverige deltog Annika Elm och Johan Liljestrand vid Högskolan i Gävle.

– Allt ifrån nya politiska reformer till ny teknologi och att anpassa undervisning och arbetssätt utifrån barns och ungdomars behov. Lägg därtill att hantera samhällsutmaningar som gängkriminalitet, klimatfrågor och samverkan med andra yrkesgrupper. Det kräver nytänkande och ställer stora krav på våra förskollärare och lärare, säger Annika Elm.

Globalt samarbete

Det internationella samarbetet bedrevs helt digitalt och kontakten mellan forskarna vartät. Med användning av en gemensam intervjuguide genomförde forskarna intervjuer med lärare, rektorer och lärarutbildare. Två datainsamlingsperioder gav ett omfattande material från olika skolformer och kontexter, från förskola till grundskola.

– Det mest slående var hur likartade egenskaperna hos innovativa lärare var, oavsett land eller skolform, säger Johan Liljestrand, docent i pedagogik.

Att ha en god analytisk förmåga, att vara kreativ i undervisningen, och samtidigt målinriktad och lösningsorienterad. Men också en positiv attityd till yrket och förändringar, och att kunna analysera sin verksamhet och se hela skolans behov av utveckling – inte bara sin egen situation, är också egenskaper som var gemensamma för innovativa lärare i alla de 16 länderna.

– Det behövs också ett mod och att man vågar ta lite risker när det gäller undervisningsmetoder och hitta alternativa arbetssätt när situationer man aldrig ställts inför plötsligt uppstår, säger Johan Liljestrand.

Ny bok och verktyg för lärarutbildningen

Resultaten av studien har sammanställts i boken Characteristics and Conditions of Innovative Teachers, som utgör både forskningsrapport och ett verktyg för lärarutbildningar i Europa. En viktig del är att göra egenskaperna för en innovativ lärare synliga, men också att de erkänns som kompetens och lyfts fram av ledare inom skolväsendet.

Studien visar också vilka hinder som bromsar innovation i skolan: brist på tid, otillräckligt stöd från skolledningen och avsaknad av strukturer för professionsutveckling är vanliga utmaningar. Samtidigt betonas betydelsen av kollegialt samarbete och stödjande skolmiljöer.

– Vi hoppas att vår forskning inte bara bidrar till ny kunskap, utan också till att lyfta lärares innovationskompetens som en central del av yrkesrollen, säger Annika Elm.