Varannan friskola riskerar nedläggning

Under torsdagseftermiddagen tar regeringen emot Utredningen om nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Några av förslagen har redan presenterats på SvD Debatt.

Enligt ett av utredningens mest långtgående förslag ska kommuner dra av sex procent från skolpengen för alla elever som går i en friskola. Det riskerar leda till att varannan friskola tvingas stänga och att valfriheten avskaffas.

– Utredningen har inte ökat likvärdigheten, den har fokuserat på att rasera valfriheten för hundratusentals elever och vårdnadshavare. Den borde förpassas till papperskorgen, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning.

Regeringens ursprungliga syfte var att skapa rättvisa i skolans finansiering genom en nationell skolpengsnorm. I praktiken levererar utredningen bara en rekommendation, samtidigt som den föreslår ett schablonavdrag som skulle slå hårt mot friskolesektorn.

– Att föreslå ett generellt avdrag på sex procent när branschens genomsnittliga överskott bara är två till tre procent är att ignorera verkligheten. Elever i friskolor har redan i dag lägre ersättning än deras kompisar i kommunala skolor, säger Andreas Mörck.

Marie Pilfalk, ordförande i Almega Utbildning och grundare av fristående Broholmskolan i Lidköping, menar också hon att förslaget är orättvist mot hennes elever.

– Varför ska friskolornas elever straffas för att de gjort ett aktivt skolval?

Hon är också orolig för effekten på de många som jobbar i friskolor.

– Det jobbar 47 000 lärare, förskollärare, skolledare och annan skolpersonal på fristående skolor och förskolor. Det här är ett hårt slag också mot dem, säger Marie Pilfalk, ordförande i Almega Utbildning.

Friskolesektorns överskott uppskattas till 3,4 procent i genomsnitt. Att minska intäkterna med 6 procent får då dramatiska konsekvenser. Enligt Swecos enkät, framtagen på uppdrag av Almega Utbildning, skulle:

• 48 procent av friskolorna behöva lägga ner.
• 47 procent tvingas till kraftiga förändringar i organisation och/eller utbud.
• 5 procent skulle klara sig med oförändrad organisation och/eller utbud.

Motiveringen till avdraget är kommunernas utbudsansvar, som innebär att de kommunala skolorna behöver ha beredskap att ta emot alla i kommunen bosatta elever. Enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv, framtagen av skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, är merkostnaderna betydligt mindre än vad som antyds i utredningen.

– Skolforskningen visar att merkostnaden max uppgår till 1,7 procent. Att då införa ett schablonavdrag på 6 procent är varken sakligt grundat eller ansvarsfullt, säger Marie Pilfalk, ordförande i Almega Utbildning.

Utöver detta föreslår utredningen att kommuner ska kunna tillföra extra resurser till sina egna skolor utan krav på att ge samma stöd till elever i friskolor.

– Det är en dubbelbestraffning av alla som väljer en fristående skola. Först en lägre skolpeng, sedan uteblivna satsningar, bara för att eleverna inte valt kommunens skola, säger Andreas Mörck. 

Skolinspektionen har upprepade gånger varnat för att många friskolor har för små ekonomiska buffertar för att hantera neddragningar.

– Det är ett allvarligt läge för svensk skola. Förslagen i utredningen saknar både ekonomisk realism och folkligt stöd. Vi behöver en rättvis skolpeng, inte en som bestraffar elever för vilket val deras föräldrar gjort, säger Marie Pilfalk.