Nya siffror från SCB - nu blev regeringens förslag om minimilöner ännu dyrare

Gröna arbetsgivares chefsekonom Joakim Wirén konstaterar att medianlönen ökat med 4,2 procent till 37 100kr under 2024, betydligt mer än industriavtalets märke på 3,3 procent. Följden blir att regeringens förslag om ett ”lönegolv för arbetskraftsinvandring” ytterligare stryper företagens möjlighet att ta in nödvändig kompetens från tredje land. 

Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger Joakim Wirén chefsekonom Gröna arbetsgivare

Gröna arbetsgivare har två stora invändningar mot regeringens förslag om ”lönegolv för arbetskraftsinvandring”.

1. Det är skadligt för företagens konkurrenskraft att försvåra och fördyra rekrytering av nödvändig kompetens. Det är den stora kompetensbristen som gör att företag inom till exempel lantbruk och skogsbruk tvingas vända sig utanför EU för att rekrytera nödvändig kompetens. Det är dyrt och krångligt, men företagen har inget annat val. De som anställs får kollektivavtalade löner och villkor.
2. Det är skadligt för den svenska modellen att politiken lägger sig i lönebildningen. Det har varit gynnsamt för den svenska konkurrenskraften att fack och arbetsgivare gjort upp om lönenivåer. Att införa statliga minimilöner, långt över kollektivavtalade nivåer, för vissa grupper skapar obalans på arbetsplatser och i lönebildningen.

Regeringens förslag om ”Lönegolv” innebär att arbetsgivaren ska betala personer från tredjeland minst 37 100 kronor i månaden för att de ska få arbetstillstånd. Skälet till förslaget har bland annat uppgivits vara att fler svenskar ska sättas i jobb och att personerna är en kostnad för samhället. I dagsläget finns dock inte tillräcklig tillgång på svenskar med rätt kompetens. Arbetskraftsinvandrarna betalar skatt i Sverige och är en vinst för samhällsekonomin.