9 av 10 barn som begår allvarliga brott är kända av socialtjänsten
18.6.2025 08:30:00 CEST | Brå | Pressmeddelande
De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden. 9 av 10 barn är också tidigare kända av socialtjänsten. Problemen är särskilt omfattande bland de barn som är involverade i kriminella nätverk. Det visar en studie som Brå publicerar idag.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga, men när de begår allvarliga brott får polis eller åklagare besluta om att genomföra en så kallad LUL-utredning. Brå har gått igenom LUL-utredningar för 430 barn som genomfördes huvudsakligen under 2023, och socialtjänstens utredningar för 215 av dessa barn. Resultatet visar att barnen generellt har en omfattande problematik på flera livsområden.
– När barn hamnar i allvarlig brottslighet har det ofta funnits varningssignaler i både hemmet och skolan som socialtjänsten fått kännedom om. Det handlar till exempel om barn som växer upp med svårigheter i hemmiljön, som är utagerande och som har svårigheter i skolan, säger Monika Karlsson, utredare på Brå.
Närmare hälften av de LUL-utredda barnen hade en tidigare ställd psykiatrisk diagnos. Socialtjänsten hade vidare bedömt att en tredjedel av pojkarna och närmare hälften av flickorna hade en oroväckande hög aggressivitet och omkring en tredjedel av barnen har bedömts ha låg impulskontroll. Ungefär lika vanligt är att barnen bedömts ha uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter.
– Neuropsykiatriska svårigheter, särskilt i kombination med svårigheter på andra livsområden, utgör en riskfaktor för normbrytande beteenden. Men så gott som samtliga personer som arbetar med barn som vi har intervjuat menar att barn- och ungdomspsykiatrin idag saknar förutsättningar att möta barnen som begår eller löper risk att begå allvarliga brott och att det inte finns någon annan aktör i samhället som täcker upp för de här barnens utmaningar, säger Olle Westlund, utredare på Brå.
Studien visar att majoriteten av barnen har fått beslut om någon insats från socialtjänsten såväl innan som efter de begick det allvarliga brottet. Brå har intervjuat personer som arbetar med barn som begår allvarliga brott och deras iakttagelser tydliggör att fler aktörer än socialtjänsten behövs för att på ett verkningsfullt sätt förebygga tidig debut i allvarlig brottslighet.
– Vår studie tyder på att insatserna som barnen får inte alltid överensstämmer med deras behov, som oftast gäller svårigheter på flera livsområden. Flera aktörer behöver samarbeta för att ge barnen de insatser som behövs. Det kan till exempel vara tidigt stöd i skolmiljön och i hemmet och när barnens umgänge har blivit problematiskt måste insatserna också kunna hantera dessa utmaningar, säger Monika Karlsson.
En fjärdedel av pojkarna som har utretts för ett allvarligt brott enligt LUL bedöms vara involverade i ett kriminellt nätverk. Den här gruppen utmärker sig genom att de begår allvarligare brott än de andra barnen i studien, och att de generellt har fler riskfaktorer inom fler områden jämfört med andra pojkar i studien, däribland ett äldre kriminellt umgänge och drogrelaterade riskbeteenden.
– Vi ser generellt en stor sårbarhet hos de pojkar som rekryteras av kriminella nätverk, och trots att de har fått mer ingripande insatser från socialtjänsten än de andra utredda barnen har de senare utretts enligt LUL för allvarlig brottslighet. När vi har intervjuat ungdomar som involverats i kriminella nätverk framgår det att de har låg mottaglighet för insatser under de tidiga tonåren. Det talar för att insatser behöver sättas in långt tidigare, säger Olle Westlund.
Om studien
Regeringen har gett Brå i uppdrag att studera brott begångna av barn under 15 år som utreds enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Dessa utredningar liknar förundersökningar och bedrivs för barn som inte är straffmyndiga, i huvudsak när de misstänkta brotten har minst ett års fängelse i straffskalan.
Studien bygger på registeruppgifter och datamaterial från flera olika myndigheter. I studien ingår även intervjuer med socialsekreterare, poliser och i viss mån skolpersonal, som arbetar med barn som har begått allvarliga brott. Intervjuer har också genomförts med barn och unga med egna erfarenheter av allvarlig brottslighet innan de fyllt 15 år.
Kontakt:
• Monika Karlsson, projektledare: 08-527 58 411, monika.karlsson@bra.se
• Olle Westlund, utredare: 08-527 58 451, olle.westlund@bra.se
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Pressinbjudan: Internationell kriminologikonferens i Stockholm27.5.2026 08:00:00 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2026 års upplaga av The Stockholm Criminology Symposium, som hålls på Münchenbryggeriet den 8–10 juni. Årets huvudteman är “A Better Understanding of Migration, Ethnicity and Crime” och "The Power of Crime Prevention Programs”. Justitieminister Gunnar Strömmer medverkar i den inledande paneldiskussionen.
Straffbestämmelsen mot hedersförtryck har inte fungerat bra21.5.2026 08:52:48 CEST | Pressmeddelande
I juni 2022 infördes ett nytt brott, hedersförtryck, för att åstadkomma en mer heltäckande och ändamålsenlig lagstiftning som speglar allvaret med hedersrelaterat våld och förtryck. Brå har utvärderat hur bestämmelsen tillämpats och drar slutsatsen att kriminaliseringen inte fungerat bra. Istället för att förbättra de utsattas situation leder rättprocessen allt för ofta till att deras situation försämras.
Straffbestämmelsen mot hedersförtryck har inte fungerat bra21.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
I juni 2022 infördes ett nytt brott, hedersförtryck, för att åstadkomma en mer heltäckande och ändamålsenlig lagstiftning som speglar allvaret med hedersrelaterat våld och förtryck. Brå har utvärderat hur bestämmelsen tillämpats och drar slutsatsen att kriminaliseringen inte fungerat bra. Istället för att förbättra de utsattas situation leder rättprocessen allt för ofta till att deras situation försämras.
Ny rapport från Brå om antiziganistiska hatbrott13.5.2026 08:01:00 CEST | Pressmeddelande
Antiziganistiska hatbrott förekommer i olika typer av miljöer och sammanhang, ofta i form av verbala kränkningar och diskriminering. Utsattheten upplevs prägla vardagen, men samtidigt är anmälningarna få. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
Färre än hälften av brottsutvisningarna verkställdes 2013–20247.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
På senare år har det funnits ett politiskt fokus på att skärpa möjligheterna att utvisa utländska medborgare som lagförts för brott i Sverige. Under perioden 2013–2024 har färre än hälften av besluten om utvisning verkställts bland personer som avslutat sina fängelsestraff. Det visar en ny analys från Brå.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum