Nordisk förtroendestudie: Medborgare i Finland, Sverige och Norge kritiska till organisationer inom vårdsektorn

I studien granskades anseendet för totalt 65 vårdorganisationer i Finland, Sverige och Norge. Dessutom analyserades det övergripande anseendet för organisationer verksamma inom den privata respektive offentliga sektorn separat.

Studien genomfördes i dessa tre länder mellan mars och maj 2025, med totalt 6 648 finska, 3 827 svenska och 2 477 norska respondenter.

I Finland och Norge är det övergripande anseendet för privata vårdgivare högre än för offentliga. I Norge uppnår båda en måttlig anseendenivå: den privata sektorns anseendescore är 3,38 och den offentliga sektorns 3,09. I Finland ligger den privata sektorns anseendescore på 3,23, vilket också är en måttlig nivå, medan den offentliga sektorns allmänna anseende ligger på en svag nivå – 2,70 på en skala från 1 till 5.

”Utifrån resultaten är det tydligt att den offentliga sektorn i Finland befinner sig i ett särskilt svårt läge”, säger Riku Ruokolahti, utvecklingschef på Reputation and Trust Analytics.

Mest kritiska är medborgarna i Sverige, där den offentliga sektorns övergripande anseende är något högre än den privata sektorns – men ändå på en svag nivå. Den offentliga sektorns anseendescore i Sverige är 2,94, medan den privata sektorns är 2,86.

”Privata vård- och omsorgstjänster har ett bättre anseende i Norge och Finland, medan svenskarna föredrar den offentliga sektorn. Generellt är svenskar mer kritiska till vård- och omsorgsorganisationer än invånarna i grannländerna. Ledarskapet i alla tre länder bör prioritera förbättringar inom styrning, arbetsmiljö och ledarskapsdimensioner för att stärka sitt anseende”, säger Peter Markström, Senior Advisor på Reputation and Trust Analytics.

BILDER: Nordisk studie om anseende och förtroende i vård och omsorg 2025. Studien undersökte det övergripande anseendet för organisationer verksamma inom den privata och offentliga sektorn bland finländare, svenskar och norrmän.
• Offentliga vård- och omsorgsorganisationer i allmänhet
• Privata vård- och omsorgsorganisationer i allmänhet

Offentlig sektor får låga betyg för ekonomi och ledarskap – privat sektor kritiseras för öppenhet och transparens

Den offentliga sektorn får de svagaste betygen inom ledarskap och ekonomi i samtliga studerade nordiska länder.

”Det verkar som att medborgarna i alla tre länder upplever att den offentliga sektorn har en svag ekonomisk grund för sina tjänster, medan den privata sektorn bedöms ha starkare förutsättningar. Dessutom får ledarskapet inom den offentliga sektorn kraftig kritik av medborgarna i samtliga länder,” säger Ruokolahti.

”Inom den privata sektorn är medborgarna kritiska till organisationernas öppenhet, transparens och moraliska-etiska rätt att verka, vilket avspeglas i anseendesiffrorna för styrningsdimensionen. Även i Norge är styrning det svagaste området för den privata sektorns anseende, även om betyget där når upp till en måttlig nivå.”

Bland de studerade organisationerna har MIELI rf, en organisation för psykisk hälsa, det starkaste anseendet i Finland. I Sverige är det Mindler, som erbjuder psykologtjänster online, och i Norge är det landets folkhälsomyndighet, Folkehelseinstituttet.

”Det faktum att det handlar om en ny typ av onlinetjänst bidrar till det högre anseendet,” säger Peter Markström om Mindlers placering i Sverige.

Så genomfördes studien

Syftet med undersökningsomgången Nordic Social and Healthcare Organizations’ Reputation&Trust 2025 var att kartlägga medborgarnas uppfattning om anseendet hos utvalda organisationer inom vård och omsorg. Datainsamlingen genomfördes via en elektronisk enkät mellan den 14 mars och den 8 maj 2025.

Organisationerna utvärderades enligt Reputation and Trust Analytics forskningsmodell Reputation&Trust, där branschens anseendescore beräknas som ett medelvärde av åtta olika dimensioner. Dessa dimensioner är förvaltning, ekonomi, ledning, innovation, interaktion, produkter & tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet. Studien använde en femgradig skala (1–5).

Totalt deltog 6 648 finska, 3 827 svenska och 2 477 norska respondenter i studien. Varje respondent utvärderade organisationer inom vård och omsorg verksamma i det egna landet. Målgruppen bestod av kvinnor och män i åldern 15–65 år i Norge, Sverige och Finland (Åland undantaget). Urvalet är viktat för att spegla befolkningen i respektive land vad gäller kön, ålder och bostadsområde.