Nytt läkemedel för diabetes och obesitas visar lovande resultat
Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Det nya läkemedlet, som tas i tablettform, har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic som ges via injektioner. GLP-1-läkemedel påverkar hunger via signaler mellan tarmen och hjärnan, men har ofta biverkningar såsom aptitförlust, minskad muskelmassa och mag-tarmproblem.
Den nya substansen aktiverar istället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen. I djurstudier har behandlingen visat god effekt på både blodsockerkontroll och kroppssammansättning, men utan de biverkningar som kopplas till dagens GLP-1-baserade läkemedel.
En första klinisk fas I-studie med 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes visar att även människor tolererar behandlingen väl.
– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd, säger en av forskarna bakom studien, Tore Bengtsson, professor vid institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.
Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium. Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.
– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor, säger Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet som är en av forskarna bakom studien.
Dessa läkemedel verkar inte bara på egen hand, utan kan också fungera i kombination med GLP-1, tack vare sina skilda verkningsmekanismer.
– Det gör dem värdefulla både som fristående behandling och i kombination med GLP-1-läkemedel säger Shane C. Wright.
Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. Syftet med studien är att se om samma positiva effekter som setts i prekliniska modeller även förekommer hos människor med typ 2-diabetes eller obesitas.
Studien är ett resultat av ett nära samarbete med professor Volker M. Lauschke och andra forskare vid Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark samt Monash University och University of Queensland i Australien. Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och Novo Nordisk Fonden.
Flera av artikelförfattarna är anställda och/eller äger aktier i Atrogi AB, som finansierade den kliniska prövningen. Tore Bengtsson är grundare och forskningschef för Atrogi AB som utvecklar läkemedelskandidaten vidare, och har tillsammans med en medförfattare sökt patent på de substanser som undersöktes i studien. Flera andra företagskopplingar uppges, se studien för mer detaljerad information.
Publikation
”GRK-biased adrenergic agonists for the treatment of type 2 diabetes and obesity”, Aikaterini Motso, Benjamin Pelcman, Anastasia Kalinovich, Nour Aldin Kahlous, Muhammad Hamza Bokhari, Nodi Dehvari, Carina Halleskog, Erik Waara, Jasper de Jong, Elizabeth Cheesman, Christine Kallenberg, Gopala Krishna Yakala, Praerona Murad, Erika Wetterdal, Pia Andersson, Sten van Beek, Anna Sandström, Diane Natacha Alleluia, Emanuela Talamonti, Sonia Youhanna, Pierre Sabatier, Claire Koenig, Sabine Willems, Aurino M. Kemas, Dana S. Hutchinson, Seungmin Ham, Lukas Grätz, Jan Voss, Jose G. Marchan-Alvarez, Martins Priede, Krista Jaunsleine, Jana Spura, Vadims Kovada, Linda Supe, Leigh A. Stoddart, Nicholas D. Holliday, Phillip T. Newton, Nicolas J. Pillon, Gunnar Schulte, Roger J. Summers, Ilga Mutule, Edgars Suna, Jesper V. Olsen, Peter Molenaar, Jens Carlsson, Volker M. Lauschke, Shane C. Wright & Tore Bengtsson, Cell, online 23 juni, 2025, doi: 10.1016/j.cell.2025.05.042
Nyckelord
Kontakter
PresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumShane C. Wright, biträdande lektorInstitutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Tel:072 93 06 42 9shane.wright@ki.seTore Bengtsson, professorInstitutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet
Tel:08 16 41 26tore.bengtsson@su.seBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Sociala medier kopplas till sämre koncentration hos barn8.12.2025 06:01:00 CET | Pressmeddelande
Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet där forskare följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder. Resultaten presenteras i tidskriften Pediatrics Open Science.
Lägre dos av immunterapi vid hudcancer ger bättre effekt8.12.2025 01:01:00 CET | Pressmeddelande
En lägre dos av godkänd immunterapi för malignt melanom kan enligt en ny svensk studie ge bättre effekt mot tumörerna, samtidigt som biverkningarna minskar. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.
Så aktiveras nervsystemets reparation vid ryggmärgsskada2.12.2025 11:11:14 CET | Nyheter
Efter en ryggmärgsskada förändras celler i hjärnan och ryggmärgen för att hantera stress och reparera vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, visar att denna reaktion styrs av särskilda DNA-sekvenser. Kunskapen kan användas för att utveckla mer precisa behandlingar.
Nytt strålningscenter i Stockholm - ett gemensamt initiativ för framtidens cancerbehandling1.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet, KTH Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Region Stockholm avser att etablera ett nytt centrum för medicinsk strålningsvetenskap i Stockholm. Genom att förena universitetens spetskompetens inom viktiga forskningsområden med hälso- och sjukvårdens expertis skapas en kraftsamling för att utveckla framtidens cancerbehandling.
Högintensiv träning förbättrar muskelfunktionen vid inflammatorisk muskelsjukdom28.11.2025 08:10:07 CET | Nyheter
Högintensiv intervallträning förbättrar kondition och musklernas uthållighet mer än traditionella hemträningsprogram hos personer med nyligen diagnostiserad inflammatorisk muskelsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum