Nytt läkemedel för diabetes och obesitas visar lovande resultat
23.6.2025 17:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Det nya läkemedlet, som tas i tablettform, har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic som ges via injektioner. GLP-1-läkemedel påverkar hunger via signaler mellan tarmen och hjärnan, men har ofta biverkningar såsom aptitförlust, minskad muskelmassa och mag-tarmproblem.
Den nya substansen aktiverar istället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen. I djurstudier har behandlingen visat god effekt på både blodsockerkontroll och kroppssammansättning, men utan de biverkningar som kopplas till dagens GLP-1-baserade läkemedel.
En första klinisk fas I-studie med 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes visar att även människor tolererar behandlingen väl.
– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd, säger en av forskarna bakom studien, Tore Bengtsson, professor vid institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.
Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium. Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.
– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor, säger Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet som är en av forskarna bakom studien.
Dessa läkemedel verkar inte bara på egen hand, utan kan också fungera i kombination med GLP-1, tack vare sina skilda verkningsmekanismer.
– Det gör dem värdefulla både som fristående behandling och i kombination med GLP-1-läkemedel säger Shane C. Wright.
Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. Syftet med studien är att se om samma positiva effekter som setts i prekliniska modeller även förekommer hos människor med typ 2-diabetes eller obesitas.
Studien är ett resultat av ett nära samarbete med professor Volker M. Lauschke och andra forskare vid Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark samt Monash University och University of Queensland i Australien. Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och Novo Nordisk Fonden.
Flera av artikelförfattarna är anställda och/eller äger aktier i Atrogi AB, som finansierade den kliniska prövningen. Tore Bengtsson är grundare och forskningschef för Atrogi AB som utvecklar läkemedelskandidaten vidare, och har tillsammans med en medförfattare sökt patent på de substanser som undersöktes i studien. Flera andra företagskopplingar uppges, se studien för mer detaljerad information.
Publikation
”GRK-biased adrenergic agonists for the treatment of type 2 diabetes and obesity”, Aikaterini Motso, Benjamin Pelcman, Anastasia Kalinovich, Nour Aldin Kahlous, Muhammad Hamza Bokhari, Nodi Dehvari, Carina Halleskog, Erik Waara, Jasper de Jong, Elizabeth Cheesman, Christine Kallenberg, Gopala Krishna Yakala, Praerona Murad, Erika Wetterdal, Pia Andersson, Sten van Beek, Anna Sandström, Diane Natacha Alleluia, Emanuela Talamonti, Sonia Youhanna, Pierre Sabatier, Claire Koenig, Sabine Willems, Aurino M. Kemas, Dana S. Hutchinson, Seungmin Ham, Lukas Grätz, Jan Voss, Jose G. Marchan-Alvarez, Martins Priede, Krista Jaunsleine, Jana Spura, Vadims Kovada, Linda Supe, Leigh A. Stoddart, Nicholas D. Holliday, Phillip T. Newton, Nicolas J. Pillon, Gunnar Schulte, Roger J. Summers, Ilga Mutule, Edgars Suna, Jesper V. Olsen, Peter Molenaar, Jens Carlsson, Volker M. Lauschke, Shane C. Wright & Tore Bengtsson, Cell, online 23 juni, 2025, doi: 10.1016/j.cell.2025.05.042
Nyckelord
Kontakter
PresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumShane C. Wright, biträdande lektorInstitutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Tel:072 93 06 42 9shane.wright@ki.seTore Bengtsson, professorInstitutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet
Tel:08 16 41 26tore.bengtsson@su.seBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Kvinnor upplevde mindre smärta vid spiralinsättning med ny metod17.9.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
En enkel metod med lokalbedövning i livmodern kan minska smärtan vid spiralinsättning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften JAMA. Metoden ökade också andelen kvinnor som upplevde ingreppet som tolerabelt. Resultaten kan göra att fler vågar välja spiral som preventivmedel.
Längre tid mellan koloskopier kan vara säkert17.9.2026 11:26:18 CEST | Nyheter
Patienter som fått högriskpolyper borttagna från tarmen kan sannolikt vänta fem år, i stället för tre, till nästa koloskopi utan att risken för tjock- och ändtarmscancer ökar. Det visar två nya studier i tidskriften New England Journal of Medicine där forskare från Karolinska Institutet medverkat. Resultaten kan minska antalet undersökningar och därmed belastningen för både patienter och sjukvården.
Brister i var tredje journal vid utredning av möjliga cancersymtom17.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Var tredje patientjournal innehöll minst en dokumentationsbrist när vårdcentraler i Region Stockholm utredde patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Quality & Safety.
Flera cancerfall i familjen viktig riskmarkör vid inflammatorisk tarmsjukdom3.9.2026 08:30:00 CEST | Nyheter
Personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som har flera nära släktingar med kolorektalcancer har en betydligt högre risk att själva drabbas av sjukdomen. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Gastroenterology. Resultaten väcker frågan om antalet cancerfall i familjen bör få större betydelse i framtida riktlinjer för cancerövervakning.
Studie pekar ut riskgrupper för svår biverkning vid diabetesbehandling2.9.2026 09:18:17 CEST | Nyheter
Patienter med typ 2-diabetes som har höga blodsockernivåer, låg kroppsvikt eller tidigare har haft ketoacidos löper ökad risk att drabbas av detta allvarliga tillstånd vid behandling med så kallade SGLT2-hämmare. En studie ledd från Karolinska Institutet visar också att risken kvarstår under hela behandlingstiden.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum