Akademiska sjukhuset

Akademiska och Uppsala universitet först ut med kliniskt inriktade tvärvetenskapliga forskargrupper

Dela

Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet är först i Sverige med att inrätta kliniskt inriktade tvärvetenskapliga forskargrupper, Clinical Academic Groups (CAG). Syftet är att stärka tvärvetenskaplig forskning som underlättar lösningar på specifika hälso- och sjukvårdsproblem och skapar konkret patientnytta.

Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet är först i Sverige med att inrätta kliniskt inriktade tvärvetenskapliga forskargrupper, Clinical Academic Groups (CAG). Syftet är att stärka tvärvetenskaplig forskning som underlättar lösningar på specifika hälso- och sjukvårdsproblem och skapar konkret patientnytta.
Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet är först i Sverige med att inrätta kliniskt inriktade tvärvetenskapliga forskargrupper, Clinical Academic Groups (CAG). Syftet är att stärka tvärvetenskaplig forskning som underlättar lösningar på specifika hälso- och sjukvårdsproblem och skapar konkret patientnytta.

– Det är så roligt att vi som första universitetssjukhus i Sverige introducerar Clinical Academic Groups (CAG:ar). Syftet är att underlätta nya samarbeten och stärka translationell forskning, det vill säga tvärvetenskaplig forskning som fokuserar på att snabbt omsätta grundläggande vetenskapliga upptäckter till praktiska tillämpningar i vården, säger Anna-Karin Wikström, FoU-direktör på Akademiska sjukhuset.

CAG:ar är ett koncept som finns i flera länder i Europa, men nu tar Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset det här initiativet som första lärosäte och universitetssjukhus i Sverige.

Hösten 2024 skedde en utlysning för att bilda en CAG och totalt inkom 34 ansökningar. Av dessa valdes sex ut för intervjuer och till slut förordade en extern internationell panel två av förslagen. De två utvalda områdena är precisionsmedicin och facialispares (ansiktsförlamning). Dessa projekt startar vid halvårsskiftet och kommer att pågå under fyra år. Finansiering sker med ALF-medel (en miljon) och medel från fakulteten (en miljon).

– Precisionsmedicin är ett område som Akademiska sjukhuset satsar mycket på, eftersom individanpassad vård ger våra patienter effektivare behandlingar, färre biverkningar och en ökad livskvalitet. Facialispares är ett relativt vanligt tillstånd, som ibland blir kroniskt. Akademiska har nyligen erhållit ett tillstånd att driva nationellt högspecialiserad vård inom facialispares. Därför känns det extra roligt att stödja den translationella forskningen inom detta område, framhåller Anna-Karin Wikström.

Enligt Eva Tiensuu Janson, ställföreträdande vicerektor vid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, är grundtanken med CAG att skapa förutsättningar för samarbete mellan kliniska och basvetenskapliga forskare inom samma ämnesområde.

– Det är ett led i att öka och stärka den translationella forskningen i Uppsala. Syftet är att utveckla nya konstellationer där forskare med olika kompetenser kommer samman för att lösa ett patientnära hälso- eller sjukdomsproblem – något som på ett faktiskt och konkret sätt kan förbättra för patienten och implementeras i sjukvården. Tanken är att det dessutom ska kunna ske relativt snabbt, att projekten ska leda till patientnytta inom 5–6 år, berättar Eva Tiensuu Janson och fortsätter:

– Styrkan är att vi för samman personer som kanske forskar på samma sjukdom, men som inte alls arbetar tillsammans. Om vi skapar samarbete över institutions- och fakultetsgränser för att lösa specifika hälso- och sjukvårdsproblem leder det till en vinst i sjukvården. Projekten handlar heller inte bara om forskningen, utan också om att utbilda personal och jobba med omställningen som behöver ske för att forskningsresultaten ska bli rutinsjukvård.

I CAG-gruppen Precisionsmedicin ingår Åsa Johansson, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Niklas Dahl, professor och överläkare i klinisk genetik vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Akademiska sjukhuset.

I CAG-gruppen Facialispares ingår Anna Rostedt Punga, professor och överläkare vid Institutionen för medicinska vetenskaper och Akademiska sjukhuset och Stefan Schwartz, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

­

Nyckelord

Kontakter

Anna-Karin Wikström, FoU-direktör på Akademiska sjukhuset;
anna-karin.wikstrom@akademiska.se, 076-266 94 38

Eva Tiensuu Jansson, ställföreträdande vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet; eva.tiensuu_janson@medsci.uu.se, 070-167 93 18

Bilder

Anna-Karin Wikström, FoU-direktör Akademiska sjukhuset
Anna-Karin Wikström, FoU-direktör Akademiska sjukhuset
Anita Szava Får användas i media.
Ladda ned bild
Eva Tiensuu Janson, professor och ställföreträdande vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet
Eva Tiensuu Janson, professor och ställföreträdande vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet
Magnus Aronsson Bilden får användas i media
Ladda ned bild

Om oss

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Forskningsstudie visar: Barn kan dricka ända fram tills de sövs inför operation4.7.2025 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är vanligt att barn fastar alldeles för länge inför operation - ofta uppemot 12 till 15 timmar. Barnanestesin på Akademiska sjukhuset har länge förespråkat en liberal syn på fasta, att barn kan dricka klar vätska, exempelvis saft eller juice, ända tills det är dags att sövas inför operation. En ny multicenterstudie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, visar nu att det finns stark evidens för att denna praxis inte ökar risken för aspiration, att barnet kräks upp matrester vid sövningen och maginnehållet hamnar i lungorna.

Ny forskningsstudie visar: Nordiska riktlinjer för ärftlighetstestning är träffsäkra vid blodsjukdomar26.6.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Omkring 13 procent av personer som diagnostiseras med blodcancersjukdomarna myelodysplastiskt syndrom och akut myeloisk leukemi har en ärftlig risk. En ny svensk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att de nordiska riktlinjerna för diagnostik, som togs fram 2019, fungerar bra för att identifiera ärftlig risk, vilket påverkar både diagnostik och vilken behandling patienterna får.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye