Akademiska sjukhuset

Ny forskningsstudie visar: Nordiska riktlinjer för ärftlighetstestning är träffsäkra vid blodsjukdomar

Dela

Omkring 13 procent av personer som diagnostiseras med blodcancersjukdomarna myelodysplastiskt syndrom och akut myeloisk leukemi har en ärftlig risk. En ny svensk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att de nordiska riktlinjerna för diagnostik, som togs fram 2019, fungerar bra för att identifiera ärftlig risk, vilket påverkar både diagnostik och vilken behandling patienterna får.

En ny svensk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att de nordiska riktlinjerna för utredning, som togs fram 2019, fungerar bra för att identifiera ärftlig risk vid flera blodcancersjukdomar.
En ny svensk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att de nordiska riktlinjerna för utredning, som togs fram 2019, fungerar bra för att identifiera ärftlig risk vid flera blodcancersjukdomar. Mikael Wallerstedt

Att upptäcka ärftliga risker för blodcancer via DNA-sekvensering är en av de viktigaste nya rutinerna inom blodsjukdomar. 2019 skapades nordiska riktlinjer för hur dessa patienter ska utredas. I den aktuella studien har forskarna undersökt om riktlinjerna fungerar i praktiken.

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är en form av blodcancer där blodstamceller drabbas vilket leder till brist på mogna blodkroppar samt ökad risk för akut leukemi. Akut myeloisk leukemi (AML) är en aggressiv blodcancer som uppstår i benmärgen och påverkar produktionen av blodkroppar.

– I studien använde vi de nordiska riktlinjerna och fick en diagnos hos 35 procent av patienterna, vilket är mer än vid liknande undersökningar av annan ärftlig cancer. Resultaten visar tydligt att riktlinjerna verkligen fungerar och hjälper läkare att fatta viktiga beslut. Men mer forskning behövs, särskilt för familjer där riktlinjerna inte ledde till någon genetisk förklaring, säger Panagiotis Baliakas, överläkare inom klinisk genetik på Akademiska sjukhuset och chef för Clinical Genomics Uppsala.

I studien ingick experter på genetik och blodsjukdomar från hela Sverige. Sekvensering, analys och tolkning av data utfördes av klinisk genetik vid Akademiska sjukhuset i samarbete med Clinical Genomics Uppsala (CGU). Det är en av sju noder i den nationella plattformen Clinical Genomics vid SciLifeLab, ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper. Målet med CGUs verksamhet är att erbjuda service för klinisk och translationell forskning samt att utveckla och implementera genetiska tester i vården.

– Den här studien visar hur modern sekvenseringsteknik kan ge viktig information för att ställa diagnoser. Den analys vi använde togs fram av Clinical Genomics Uppsala och utförs i samarbete med Akademiska sjukhuset, säger Claes Ladenvall, ansvarig för bioinformatik vid Clinical Genomics Uppsala.

Nyckelord

Kontakter

Panagiotis Baliakas, överläkare inom hematologi på Akademiska sjukhuset och chef för Clinical Genomics Uppsala (CGU);
panagiotis.baliakas@igp.uu.se, 070-245 53 67

Bilder

Panagiotis Baliakas, överläkare/docent i klinisk genetik på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och direktör för Clinical Genomics Uppsala
Panagiotis Baliakas, överläkare/docent i klinisk genetik på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och direktör för Clinical Genomics Uppsala
Magnus Aronson Bilden får användas i media.
Ladda ned bild

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Forskningsstudie visar: Barn kan dricka ända fram tills de sövs inför operation4.7.2025 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är vanligt att barn fastar alldeles för länge inför operation - ofta uppemot 12 till 15 timmar. Barnanestesin på Akademiska sjukhuset har länge förespråkat en liberal syn på fasta, att barn kan dricka klar vätska, exempelvis saft eller juice, ända tills det är dags att sövas inför operation. En ny multicenterstudie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, visar nu att det finns stark evidens för att denna praxis inte ökar risken för aspiration, att barnet kräks upp matrester vid sövningen och maginnehållet hamnar i lungorna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye