Länsplanerna är vägen framåt för mittsepareringen

Infrastrukturbudgeten fördelas mellan den nationella planen och de regionala planerna. Den del som regionerna får fatta beslut om finansierar också järnväg, riksvägar och länsvägar ute i landet. Det innebär att politiska prioriteringar på länsnivå påverkar trafiksäkerheten. Något som måste belysas när arbetet med att separera mötande trafik saktar in.

Trafikverkets genomgång av förra årets dödsolyckor talar sitt tydliga språk: frontalkrockar är fortfarande en olyckskategori där dödligheten är mycket stor. Därför är mittseparering, att hinder sätts upp mellan mötande körfält, en av de viktigaste trafiksäkerhetsåtgärderna.

Men antalet mil väg som varje år förses med mitträcke eller vajer minskar.

– När man började arbetet med att mötesseparera vägarna fick man till ungefär 25 mil per år, säger Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige. Men nu ser det annorlunda ut. Man har tappat takten och får bara till 6 mil mötesseparering årligen under de senaste åren.

För att minska riskerna har Trafikverket i stället sänkt hastighetsgränsen på många vägar, från 90 km/h till 80. Det har presenterats som en tillfällig lösning, men har på många ställen blivit ett alternativ till att investera i förbättrade vägar.

– Vi ser tydligt att våra snabbaste vägar, 120-vägarna, också är några av våra säkraste säger Jacob Sidenvall. Där finns stora säkerhetsmarginaler och separerade körfält. Man kan förstås inte bygga vägar på det viset i hela landet, men det visar tydligt att den fysiska miljön i trafiken spelar roll.

För att få fart på arbetet med att separera körfälten är det viktigt att de så kallade länsplanerna får tillräcklig finansiering.

-Fokus måste flyttas från den statliga budgeten till länsplanerna, säger Jacob Sidenvall. Då kan det frigöras medel till vägar som förvaltas av regionerna.

I den senaste infrastrukturbudgeten gjorde regeringen ovanligt stora satsningar på vägarnas underhåll, också på länsplanerna. Det är pengar som regionpolitikerna får besluta om och som går till att rusta upp eller bygga nytt på vägarna kring våra mellanstora städer. Men höjningen har gjorts efter flera decennier av underfinansiering. Och andelen pengar som regionpolitikerna fått att förfoga över har sjunkit.

– På ganska kort tid har andelen av den totala infrastrukturbudgeten som går till länsplanerna sjunkit från femton till tio procent säger Jacob Sidenvall. Det handlar förstås delvis om att det skett stora tillskott, men vill man nå ett genombrott i trafiksäkerhetsarbetet bör man hålla ögonen på den siffran. Det är också avgörande att våra regionpolitiker inser att de kan göra stora insatser för trafiksäkerheten genom att fortsätta arbetet med mittseparering av de vägar som man förvaltar.