Stor nordisk studie – unga i glesbygd delar samma oro

Unga på landsbygden i Norden delar liknande erfarenheter och oro inför framtiden. De lär sig tidigt att de måste flytta eller pendla för att kunna studera vidare och få tillgång till en bredare arbetsmarknad. Samtidigt fortsätter många att känna stark tillhörighet till hemorten och drömmer om en framtid där familj, gemenskap och närhet till naturen står i centrum.

Studien visar att unga på landsbygden i norra Sverige inte i första hand sätter sin tilltro till politiska satsningar eller nya företagsinvesteringar. I stället formas deras val och möjligheter av vardagens praktiska villkor. Redan i tidiga tonåren blir det tydligt att långpendling eller flytt är nödvändigt för att gå gymnasiet, studera vidare eller få tillgång till en bredare arbetsmarknad.

– De utvecklar också en bred kunskap om regionen, om byar, skolorter, kollektivtrafik, arbetsplatser, fritidsaktiviteter och service, eftersom de under många år rör sig mellan dessa sammanhang, säger Aina Tollefsen, docent vid Institutionen för geografi.

När de unga ser på framtiden prioriterar många nära relationer till familj, släkt och vänner, en trygg uppväxtmiljö för barn samt närheten till naturen. Det är dessa faktorer, snarare än nya utvecklingsprojekt, som de själva lyfter fram som mest betydelsefulla för var de vill leva sina liv.

Forskarna betonar att förhållandet mellan stad och landsbygd är komplext och att ungdomars beslut om att stanna kvar eller flytta påverkas av många faktorer över tid.

– Forskningsresultaten är värda att beakta, till exempel när det gäller beslut om landsbygdens kommunikationsnät eller möjlighet till utbildning. De har en stor inverkan på hur ungdomar ser på sin nutid och framtid på hemorten, säger Kaisa Vehkalahti, projektledare vid Jyväskylä universitet.

Sverige sticker ut

Trots att de nordiska länderna har mycket gemensamt finns viktiga skillnader i hur regionalpolitik, skolsystem och arbetsmarknad är organiserade. Sverige utmärker sig särskilt genom de omfattande investeringar som under senare år gjorts i områden som under lång tid varit på nedgång, en kontrast till de andra nordiska länderna.

– Att Sverige deltar i studien är därför avgörande för att se om dessa satsningar påverkar ungas erfarenheter och framtidsval, eller om deras situation i praktiken liknar den för ungdomar i andra nordiska landsbygdsregioner, säger Maria Rönnlund, professor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Bakgrunden till studien

Syftet med studien är att ge en röst åt unga som bor på landsbygden. Forskarna vill höra hur ungdomar själva beskriver sina liv och de val de gör i vardagen. Det har gjorts mycket forskning om unga i städer, men betydligt mindre om deras villkor i småstäder och byar.

Studien bygger på intervjuer som genomförts under en längre tidsperiod samt på framtidsverkstäder, där ungdomar fått föreställa sig hur deras hemregion kan se ut om 50 år.

Om studien

Studien The Future of Nordic Youth in Rural Regions: A Cross-national Qualitative Longitudinal Study in four Nordic Countries är en del av forskningsprogrammet Future Challenges in the Nordics. För den svenska delen ansvarar Maria Rönnlund, professor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, och Aina Tollefsen, docent vid Institutionen för geografi, båda vid Umeå universitet.