Vi inspekterar arbetsanpassning inom primärvård och förskola

Arbetstagare i Sverige ska kunna utföra sitt vanliga arbete trots att de har nedsatt arbetsförmåga. Om de har blivit sjukskrivna ska de så snart som möjligt kunna börja arbeta igen. Alla arbetsgivare ska därför ha en kontinuerlig dialog med sina medarbetare och ta reda på individens behov, för att kunna anpassa arbetet därefter. Forskning visar att arbetsplatser som arbetar förebyggande med arbetsanpassning och har ett aktivt rehabiliteringsarbete är friskare.

– Vi vet att arbetsanpassning ger friskare arbetsplatser. Det är en nyckel till att i första hand undvika sjukfrånvaro, och i andra hand till att underlätta återgång i arbete efter sjukfrånvaro, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.

Därför inleder Arbetsmiljöverket nu en tillsynsinsats där vi ska inspektera hur man på 600 arbetsplatser inom primärvård (regional och privat) och förskola (kommunal och privat) arbetar för att värna enskilda medarbetare med hjälp av arbetsanpassning. Syftet är att fler arbetsgivare ska känna till och följa reglerna om sitt ansvar för varje medarbetare. Tillsynsinsatsen pågår över hela landet mellan augusti och december.

Viktigt att personalen inom välfärden värnas

Allt fler människor i Sverige blir äldre och kommer att behöva vård av allt färre personer i yrkesför ålder. Primärvården har därför ett stort ansvar att värna om sin personal för att behålla sin arbetskraft, och för att de ska orka arbeta även i framtiden. Vården generellt har problem med lång sjukfrånvaro bland arbetstagare. Genom tidigare tillsyn inom primärvården vet vi att till exempel personalbrist har lett till en obalans mellan krav och resurser där arbetsbelastningen ofta är alltför hög.

Även förskolan måste värna om sin personal så att de kan ta hand om barnen till yrkesverksamma. I vår senaste undersökning om arbetsorsakade besvär uppgav 56 procent av svarande förskolepersonal att de troligtvis inte kommer kunna arbeta till pensionsåldern av hälsoskäl. 65 procent uppgav att de troligtvis inte kommer kunna arbeta till pensionsåldern på grund av arbetsmiljön. Statistiken om anmälda arbetssjukdomar bland förskolepersonal visar att hälften av anmälningarna är orsakade av psykiska besvär, framför allt till följd av mycket hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen.

– Välfärden består av individer som ska orka arbeta. Vi måste värna om dem som tar hand om oss andra. Utan människor som orkar och vill arbeta inom välfärden har vi ingen välfärd, säger Eric Storbjörk.

Många arbetsgivare är mer reaktiva än proaktiva

En tidigare tillsyn om arbetsanpassning som Arbetsmiljöverket genomförde 2022 visade att bara fyra av tio inspekterade arbetsgivare följde reglerna om arbetsanpassning. Många arbetsgivare hade dålig kännedom om reglerna och nära 63 procent av de inspekterade arbetsgivarna fick krav på åtgärder.

– Grundproblemet är att många arbetsgivare är mer reaktiva än proaktiva. De reagerar först när det uppstår konkreta behov och när arbetstagare ska återgå till arbete efter sjukskrivning. Arbetsgivare behöver bli bättre på att fånga upp signaler i tid och genomföra anpassningar för att undvika sjukskrivningar, säger Eric Storbjörk.

Arbetsgivare har ett ansvar att anpassa arbetet och arbetsplatsen om en medarbetare blir sjuk eller skadad. De kan söka ekonomiskt stöd hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för detta.

Ett verktyg för att värna den enskilda individen

Eftersom arbetsanpassning sker på individnivå regleras det inte av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, som innebär att arbetsgivare jobbar med arbetsmiljön på organisationsnivå för alla. Arbetsanpassning innebär att anpassa arbetet efter individuella behov när åtgärderna på den organisatoriska nivån inte räcker till.

– Arbetsanpassning är ett verktyg för att värna den enskilda individen. Med individen i centrum blir arbetsanpassning ett skydd innan någon faller, och en språngbräda för återgång till arbetet efter sjukskrivning, säger Eric Storbjörk.