Ny opinionsundersökning: EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem i tider av global omställning
3.9.2025 07:02:00 CEST | Europaparlamentet | Pressmeddelande
- 68 % av EU-medborgarna och 82 % av svenskarna vill att EU ska spela en större roll när det gäller att skydda folket mot internationella kriser och säkerhetsrisker.
- Nio av tio EU-medborgare vill att EU-länderna tillsammans ska ta itu med dagens globala utmaningar (90 %) och de flesta anser att EU behöver mer pengar (77 %) för att klara sig i ett snabbt föränderligt geopolitiskt landskap.
- Försvar och säkerhet (37 %) samt konkurrenskraft, ekonomi och industri (32 %) är viktiga för att EU ska stärka sin ställning i världen.
- Av svenskarna är det flest (50 %) som tycker att Europaparlamentet ska prioritera åtgärder mot klimatförändringarna, medan 21 % av alla svarande anger detta som prioritering.
- På frågan om vad vi ska investera i anser 78 % att fler projekt ska EU-finansieras och 91 % tycker att Europaparlamentet bör informeras och kunna granska vart EU:s pengar går.
Europaparlamentets senaste Eurobarometerundersökning visar att medborgarna har höga förväntningar på EU och EU-budgeten efter 2027.
I det rådande osäkra geopolitiska läget anser de flesta att EU bör spela en större roll när det gäller att skydda medborgarna mot globala kriser och säkerhetsrisker (68 %). Bland de tillfrågade svenskarna är siffran 82 %. Nio av tio EU-medborgare vill att EU-länderna ska visa större enighet (90 %) och över tre fjärdedelar anser att EU behöver mer pengar för att möta de nuvarande globala utmaningarna (77 %). Motsvarande siffror bland de tillfrågade svenskarna är 94 % respektive 75 %.
Medborgarnas prioriteringar speglar oron kring den nuvarande politiska och ekonomiska situationen.
EU måste fokusera på försvar och säkerhet (37 %) och på konkurrenskraft, ekonomi och industri (32 %) för att stärka sin ställning i världen och ta itu med den nuvarande politiska och ekonomiska situationen, enligt de tillfrågade. Svenskarna anser att EU:s värderingar, inklusive demokrati och skyddet av mänskliga rättigheter är viktigast (40 %). På frågan om vilka frågor Europaparlamentet ska prioritera hamnar inflationen, stigande priser och levnadskostnader (41 %), försvar och säkerhet (34 %) och kampen mot fattigdom och social utestängning (31 %) överst. Att få inflationen och levnadskostnaderna under kontroll var en nyckelfråga redan i EU-valet i fjol, vilket framgår av EU:s eftervalsundersökning, och ekonomin är fortfarande ett stort problem för många i EU. De tillfrågade svenskarna tycker att Europaparlamentet ska prioritera åtgärder mot klimatförändringarna (50 %) följt av och försvar och säkerhet (43 %) och demokrati och rättsstatsprincipen (39 %).
Gemensam finansiering av gemensamma uppgifter
För att investera bättre i det som är viktigt anser nästan åtta av tio EU-invånare att fler projekt ska finansieras av EU som helhet, hellre än av medlemsländerna var för sig (78 %).
Öppenhet är nyckeln
91 % av medborgarna säger att Europaparlamentet måste få all nödvändig information och alla nödvändiga verktyg för att kunna granska vart EU:s pengar går. Dessutom är 85 % av EU-invånarna, och en majoritet i varje enskilt medlemsland, överens om att de EU-pengar som betalas ut till EU-länderna ska kopplas till hur väl medlemsländerna uppfyller de rättsstatliga och demokratiska principer som EU vilar på.
Så här sa Europaparlamentets talman Roberta Metsola: EU-medborgarna vill att Europa ska fokusera på säkerhet och på ekonomin. De vänder sig till EU för stabilitet och förväntar sig en stark och enad europeisk röst i dagens osäkra värld. Våra prioriteringar och EU:s nästa långtidsbudget måste därför göra det möjligt för unionen att hantera nya geopoliska realiteter. Parlamentet har lyssnat och nu måste vi lägga våra pengar där behoven finns, investera i det som är viktigt och leverera för våra medborgare.
EU-medlemskapet är viktigt för medborgarna
Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade (72 %) anser att EU:s åtgärder påverkar deras vardag, och hälften ser effekterna som ”positiva” (50 %), 31 % som ”varken särskilt positiva eller negativa” och 18 % som ”negativa”. Bland svenskarna tycker 76 % att EU:s åtgärder har en inverkan på deras dagliga liv, varav 47 % anser att effekterna är ”positiva” och 42 % ”varken särskilt positiva eller negativa”. 10 % av svenskarna anser att effekterna är ”negativa”.
EU betraktas som en stabil plats och 73 % av samtliga tillfrågade och 82 % av svenskarna säger att deras land har gynnats av att vara medlem i EU. De främsta skälen till detta är enligt de svarande EU:s freds- och säkerhetsinsatser (37 %), ett förbättrat samarbete mellan medlemsländerna (36 %) och unionens åtgärder för ekonomisk tillväxt (29 %). Svenskarna uppgav samma tre skäl som de främsta, med motsvarande siffror på 54 %, 72 % och 31 %.
Du kan läsa alla resultat här.
Bakgrund: Europaparlamentets Eurobarometer-opinionsundersökning genomfördes i alla 27 EU-länder av Verian den 2–29 maj. Totalt genomfördes 26 410 intervjuer (personligen och online), varav 1020 i Sverige. Resultaten för EU som helhet har viktats efter varje lands befolkningsstorlek.
Kontakter
Tiia MustonenPressansvarig, Europaparlamentets kontor i Sverige
Tel:08-562 444 54Tel:0709-989 627tiia.mustonen@ep.europa.euOlivia GovikPressansvarig, Europaparlamentets kontor i Sverige
Tel:08-56244474Tel:0765-870143oliviamaria.govik@europarl.europa.euOm oss
Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.
Följ Europaparlamentet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet
Pressinbjudan 03/06: Hur påverkar EU-medlemskapet vårt politiska system?28.5.2026 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkar EU-medlemskapet det svenska politiska systemet och vilka demokratiska utmaningar kan ett medlemskap medföra? Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, Göran von Sydow, direktör på Sieps, Susanna Kierkegaard, ledarskribent på Aftonbladet, och Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europa på Timbro, möts i ett samtal om EU-medlemskapet på Kulturhuset i Stockholm.
Pressinbjudan 27/05: Budgetunderskott och storsatsningar på EU-nivå22.5.2026 09:21:53 CEST | Pressmeddelande
Varför är vissa EU-länder mer skuldsatta än andra – och hur hanteras medlemsstaters skuldsättning i en tid av stora utgifter? Dessa frågor tar Monika Hejds Löfmark, forskare i nationalekonomi på Sieps, upp under en öppen föreläsning på Kulturhuset i Stockholm den 27 maj.
Parlamentet kräver brådskande åtgärder för att stoppa minskningen av fiskbestånden i Östersjön21.5.2026 13:54:18 CEST | Pressmeddelande
Efterfrågar en utvärdering och möjlig revidering av förvaltningsplanen för Östersjön Politiska beslut måste grundas på vetenskaplig rådgivning, som kan förbättras Stopp för trålning för fiskmjöl och fiskolja under en återuppbyggnadsfas
Första pristagarna tilldelas Europeiska förtjänstorden19.5.2026 13:57:48 CEST | Pressmeddelande
På tisdagen tilldelades de första pristagarna Europeiska förtjänstorden för sina betydande insatser för att främja EU:s integration och värden. 13 av de 20 första mottagarna av Europeiska förtjänstorden deltog i utdelningsceremonin i Europaparlamentets plenisal i Strasbourg och höll tal inför kammaren efter att ha tagit emot utmärkelsen från talman Roberta Metsola och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Medlemmar av ordens urvalskommitté närvarade också, liksom Marilena Raouna från det cypriotiska rådsordförandeskapet. ”Europa har inte givits oss. Det har byggts upp fördrag för fördrag, kris för kris, av människor som valt solidaritet i stället för splittring och samarbete i stället för egenintresse. Med Europeiska förtjänstorden hedrar vi dem som, oavsett bakgrund, valt att bygga Europa – dem som tog på sig ledarroller när det var svårt och såg till att vår union fortsatte framåt. För Europa består bara så länge varje generation väljer att försvara det”, sade talman Robe
Överkapacitet inom stålindustrin: Europaparlamentet godkänner nya åtgärder för att skydda EU:s stålmarknad19.5.2026 13:53:16 CEST | Pressmeddelande
Den nya förordningen ersätter åtgärder som löper ut den 30 juni 2026 och kommer att bidra till att skydda EU:s stålindustri från de negativa effekterna av det globala överskottet på stål. Den nya förordningen inför lägre importkvoter genom att begränsa de tullfria importvolymerna till 18,3 miljoner ton per år: en minskning med 47 % jämfört med stålkvoterna för 2024. Den medför också en tull på 50 % (i stället för nuvarande 25 %) på import som överstiger kvoten och på stålvaror som inte omfattas av reglerna. Ukrainas ställning som EU-kandidatland med särskilda säkerhetsbehov ska beaktas vid fördelningen av landskvoter. Syftet med förordningen är att hjälpa EU:s stålindustri att motverka de negativa handelsrelaterade effekterna som den globala överproduktionen har på stålmarknaden. Den införs med anledning av att de nuvarande skyddsåtgärderna, som har varit i kraft sedan 2018, löper ut den 30 juni 2026. Förbättrad spårbarhet Genom förordningen införs en ”smältning- och gjutningsregel”, e
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum