Hur PTSD och traumatisk hjärnskada kan påverka tortyröverlevares liv lång tid efter flykt – ny studie
9.3.2023 13:23:00 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande

Minnesproblem, avsaknad av initiativförmåga, motivation och problemlösning är några av de hjärnfunktioner som kan påverkas hos de som har blivit utsatta för tortyr. En ny studie undersöker konsekvenser av PTSD och traumatisk hjärnskada hos tortyröverlevare och hur det påverkar traumabehandling, asylprocess och integration.
Ökad risk för att hjärnans struktur och funktion förändras
Många av dem som söker asyl uppger att de har varit utsatta för tortyr. Skador och sjukdom som uppstått behandlas och dokumenteras vid Svenska Röda Korset sex behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Den omfattande fysiska och psykiska illabehandling som tortyr ofta innebär medför en ökad risk för att hjärnans struktur och funktion förändras, visar den aktuella studien där en genomgång av litteraturen inom ämnesområdet genomförts. Projektet har finansierats av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering och forskare från Röda Korsets Högskola har rekryterats för att göra litteraturstudien.
– Den effekt posttraumatisk stress (PTSD) och traumatisk hjärnskada kan ha på exekutiva funktioner riskerar att göra konsekvenserna av tortyr långsiktiga. Tortyr leder i mycket hög utsträckning till psykisk ohälsa som PTSD. Till följd av olika typer av våld ökar också risken för hjärnskada, säger Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola och projektledare för studien ”Tortyrens påverkan på exekutiva funktioner – Konsekvenser av PTSD och traumatisk hjärnskada hos tortyröverlevare vid traumabehandling, asylprocess och integration”.
Exekutiva funktioner en förutsättning för att kunna reglera och anpassa sitt beteende
Exekutiva funktioner är ett paraplybegrepp som innefattar högre kognitiva förmågor som exempelvis minne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet, planering, logiskt tänkande och problemlösning. Dessa funktioner krävs för att sätta upp och uppnå mål och gör det möjligt att förstå komplexa och abstrakta begrepp.
– Exekutiva funktioner är en förutsättning för att människor ska kunna reglera och anpassa sitt beteende efter förhållandena i omgivningen, så dysfunktion kan få betydande negativa konsekvenser i vardagen, i arbetsprestationer och sociala interaktioner. Neurologiskt är exekutiva funktioner huvudsakligen en produkt av hjärnans prefrontala cortex, säger Miguel Diaz.
– Litteraturstudien fokuserar på de neurobiologiska förändringarna av hjärnstrukturer som kan uppstå till följd av tortyr, framför allt traumatisk hjärnskada. Litteraturen i studien uppmärksammar specifikt risker i asylprocessen då tortyrskadade förväntas kunna minnas och återberätta detaljer om traumatiserande händelser. Tortyröverlevare som lider av exekutiv dysfunktion kan blanda ihop detaljer från tidigare händelser och har svårt att ta till sig ny information. Det är vanligt att deras redogörelser för tortyrupplevelserna är osammanhängande. Kunskap om tortyrens effekt på exekutiva funktioner kan vara avgörande för en kvalitativ asylprocess, säger Inger Wallin Lundell, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.
Med behandling kan många tortyröverlevare återhämta sig efter PTSD och hjärnskada. Andra patienter, i synnerhet de som lider av måttlig eller svår hjärnskada, upplever långvariga och även permanenta följdtillstånd.
Hoppas att fler som möter tortyröverlevare i sin yrkesutövning kan ha nytta av rapporten
– Initiativet till studien kom från två psykologer som arbetar på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Skövde och Skellefteå. De har under lång tid sett att tortyröverlevare trots en framgångsrik PTSD-behandling har kvar kognitiva problem som gör integration i Sverige svår. Som en del av deras strävan att förbättra diagnostisering, behandling och medicinsk tortyrskadedokumentation startades det här projektet, och vi hoppas att fler som möter tortyröverlevare i sin yrkesutövning kan ha nytta av rapporten, säger Frida Johansson Metso, samordnare för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering.
Mer information
Kontakt
Miguel Diaz, lektor, Röda Korsets Högskola, tel. +46 (0)8 587 516 45, e-post: miguel.diaz@rkh.se
Inger Wallin Lundell, lektor, studierektor, leg sjuksköterska, Röda Korsets Högskola, tel. +46 (0)8 587 516 49, e-post: inger.wallin.lundell@rkh.se
Frida Johansson Metso, leg psykolog, samordnare för kompetenscenter för tortyr- och krigsskade- rehabilitering, Röda Korsets Högskola, tel. +46 (0)8-587 516 82 + 46 (0)72-519 36 39, e-post: frida.johansson.metso@rkh.se
Kontakt
Mer information om Röda Korsets kompetenscentret för tortyr- och krigsskaderehabilitering
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seBilder




Röda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Forskningsprojekt om förbättrad livskvalitet för äldre genom tryggare larmsamtal tilldelas 2,9 miljoner kronor från Kampradsstiftelsen1.4.2026 09:19:51 CEST | Pressmeddelande
Tryggare larmsamtal för äldre är i fokus i ett forskningsprojekt som ska utveckla en metod för mer personcentrerad kommunikation med äldre vid samtal med SOS Alarm 112. Projektet leds av professor Katarina Bohm vid Röda Korsets Högskola och har tilldelats 2,9 miljoner av Familjen Kamprads stiftelse. Projektet ska undersöka följande frågor: Vilka svårigheter, framgångsfaktorer och förbättringsmöjligheter i larmsamtal med larmoperatörer/sjuksköterskor och äldre personer, förekommer? Hur upplever äldre personer kommunikationen i larmsamtal och hur ser de på utveckling och förbättring? Hur upplever personal på larmcentralen larmsamtalet utifrån fokus på säker kommunikation med äldre personer, efter att de har utbildats i personcentrerad kommunikation? Projektet kommer att pågå i två år med start i september 2026. Kontakt: Katarina Bohm, professor vid Röda Korsets Högskola: https://www.rkh.se/katarinabohm
Första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerad20.3.2026 13:02:30 CET | Pressmeddelande
Infektionssjukdomar är fortsatt ett globalt problem trots medicinska framsteg. I dagarna har den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerats. Syftet med kompetensbeskrivningen är att på nationell nivå tydligt definiera den fördjupade kunskap och de avancerade färdigheter som utmärker specialistsjuksköterskan inom infektionssjukvård. – Den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård är ett viktigt steg för att synliggöra specialistkompetensen i infektionsvården, säger Jason Murphy, lektor och programansvarig för utbildningen till specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård vid Röda Korsets Högskola som har deltagit i processen och medverkat i granskningen av kompetensbeskrivningen. Samverkan som har stärkt den akademiska legitimiteten och säkerställt att beskrivningen är väl förankrad i både utbildningens innehåll och klinisk praxis. Dokumentet beskriver den avancerade kompetensnivån för special
Smärta är en subjektiv upplevelse – nytt poddavsnitt med fokus på smärta och vikten av att utbilda sjuksköterskor i ämnet19.3.2026 08:56:33 CET | Pressmeddelande
Smärta är något vi alla kan relatera till mer eller mindre. I det här avsnittet av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och hälsa” är smärta i fokus. Medverkar gör Beata Molin, lektor, och Jacob Lindroos, adjunkt som intervjuas om forskning på området och hur de utbildar om smärta i sjuksköterskeprogrammet. Journalist Gabriella Ahlström intervjuar. Otillräcklig kunskap om smärta inom vårdutbildningar och klinisk praktik Smärta är ett av våra vanligaste hälsoproblem, samtidigt är kunskapsnivån om smärta ofta otillräcklig inom vårdutbildningar och klinisk praktik. Detta kan påverka hur patienter med smärta bemöts och behandlas. Därför är det så viktigt att blivande sjuksköterskor får en god kunskap om vad smärta är eftersom bemötandet av sjukvårdspersonalen också har stor betydelse för patientens smärtupplevelse. – Smärta innehåller massa variabler som måste läsas av, samtidigt som det också är en subjektiv upplevelse. Hur ont det gör och hur det påverkar kan bara patienten känna. Vi m
När kvinnor stärker kvinnor – ny rapport visar vägen för traumabehandling i systerskap5.3.2026 09:39:39 CET | Pressmeddelande
Kvinnor med erfarenhet av krig, tortyr och flykt har ofta utsatts för könsbaserat våld, levt i strukturer där deras rättigheter begränsats och tvingats skapa nya liv i Sverige under svåra villkor. Trots omfattande ohälsa, ofta i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), står många långt ifrån den vård de har rätt till. I samband med Internationella kvinnodagen 2026 presenteras den tredje rapporten inom forskningsprojektet Mitt hjärtas syster. Projektet drivs vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö och har en stark lokal förankring.
Fysisk aktivitet minskar PTSD-symtom hos traumadrabbade flyktingar30.1.2026 09:22:41 CET | Pressmeddelande
En nyligen publicerad randomiserad kontrollerad studie visar att fysisk aktivitet kan minska psykisk ohälsa hos traumadrabbade flyktingar. Studien har genomförts av forskarna Henrik Nilsson, Maria Gottvall, Catharina Gustavsson, Alexander Nissen och Fredrik Saboonchi. Fysisk aktivitet gör verklig skillnad I studien deltog 183 personer i ett tio veckor långt, gruppbaserat program med traumamedveten fysisk aktivitet. Deltagarna randomiserades till en interventionsgrupp (92 personer) eller en kontrollgrupp på väntelista (91 personer). – Många av deltagarna lever med komplex PTSD och låg fysisk aktivitetsnivå. De tydliga och långvariga förbättringarna visar att ett traumamedvetet upplägg med fysisk aktivitet kan göra verklig skillnad, säger Maria Gottvall, docent vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i projektet. Resultaten visar en tydlig och kliniskt meningsfull minskning av symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Även dep
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum