Elever i glesbygd får inte samma möjlighet till en likvärdig utbildning

– Alla elever har rätt till en bra skola där utbildningen håller hög kvalitet. Det ska gälla oavsett var man bor. Men svensk skola är inte likvärdig, och det drabbar eleverna i glesbygden, säger Sophie Casson Lindbäck, rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket.

Lägre meritvärden och få elever med höga betyg

Grundskoleelever i glesbygd har generellt lägre meritvärden jämfört med elever i andra kommuner. Dessutom är andelen elever som uppnår de högsta betygsstegen, A och B, betydligt lägre i glesbygdskommunerna jämfört med riksgenomsnittet. Till viss del kan det förklaras av att elevernas föräldrar i allmänhet har en lägre utbildningsnivå, något som forskning och tidigare studier visar har stor betydelse för elevers betygsresultat. Den lägre utbildningsnivån gör att skolchefer i glesbygd ser stora behov av att arbeta kompensatoriskt för att kunna uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar. Men studien visar att huvudmän och skolor i glesbygd inte är når tillräckligt långt i sitt kompensatoriska arbete. 

Svårt att rekrytera lärare

En av de viktigaste faktorerna för att elever ska nå framgång i skolan är tillgången till behöriga lärare. Andelen lärare med legitimation och behörighet i minst ett undervisat ämne är dock lägre i glesbygdskommunerna: 61 procent i mycket glesa kommuner och 66 procent i glesa, jämfört med 72 procent i övriga kommuner. Det uppges vara svårt att rekrytera lärare till skolor i glesbygd, särskilt till skolor utanför centralort. Svårigheterna att rekrytera beror bland annat på att det för många glesbygdskommuner är långt till lärosäten med lärarutbildning, att kommunerna präglas av stora avstånd och svag studietradition i kommunen.

Långa avstånd, få elever och höga kostnader

Glesbygdskommunerna har högre skolkostnader per elev än vad övriga kommuner har, och har också högre kostnader för skolskjuts. Små skolor med få elever medför stora kostnader, vilket gör det svårare för glesbygdskommuner att fördela den kommunala skolpengen utifrån elevernas behov, så kallad kompensatorisk resursfördelning mellan skolor.

– De högre kostnaderna för glesbygdsskolor i kombination med minskat elevantal och problem med låg lärarbehörighet kan leda till diskussioner om nedläggningar. Samtidigt måste kommunerna beakta vad som är rimlig restid till skolan för eleverna, säger Sophie Casson Lindbäck.

De långa avstånden innebär också att elever som bor långt från sin skola i praktiken har svårare att ta del av stödjande insatser så som läxhjälp eller extra studietid eftersom skolskjutsen sätter begränsningar.

– Glesbygdskommuner har svårare förutsättningar jämfört med andra kommuner, och det är förutsättningar som de själva inte kan påverka i särskilt stor omfattning.  Det är därför viktigt att uppmärksamma detta och att insatser görs så att även glesbygdseleverna får en likvärdig utbildning av god kvalitet.

Minskade elevkullar riskerar att slå hårt i glesbygd

Antalet barn förväntas minska i hela Sverige de kommande tio åren, och de demografiska utmaningarna riskerar att slå hårt också i glesbygd.

Sex av tio glesbygdskommuner har övervägt skolnedläggning men bara två av tio har lagt ner skolor de senaste fem åren. För glesbygdskommunerna väntar med andra ord fortsatt svåra beslut kring skolors vara eller inte vara.

Samtidigt finns flera fördelar med skola i glesbygd

Glesbygden har flera styrkor när det kommer till att driva skola som är viktiga att ta vara på. En högre personaltäthet, goda förutsättningar för trygghet och mindre klasser är fördelar som lyfts fram av både skolchefer, rektorer, lärare och elever.

– Lärarna själva tycker att lagom små klasser bidrar till en bättre undervisning och till en trygg miljö, säger Sophie Casson Lindbäck.

En relativt hög grad av kontinuitet bland personalen och ett stort engagemang för skolan i det omgivande samhället är också fördelar som lyfts fram av skolchefer och rektorer.

Andra intressanta resultat

• Tre fjärdedelar av glesbygdskommunerna bedriver åldersintegrerad undervisning i en eller flera av sina grundskolor.
• Två av tio glesbygdskommuner har ingen skolenhet för anpassad grundskola.
• Glesbygdskommuner har ofta små huvudmannaorganisationer. Det innebär en närhet som gör att det går snabbt att fatta beslut. Men också en risk för ett sårbart personberoende och en alltför liten administrativ kapacitet.
  
  

Skolverkets studie bygger på intervjuer, enkäter och bearbetningar av befintlig statistik. 

Ta del av rapporten

Grundskola i glesbygd (skolverket.se)

Relaterat

Skolverkets lärarprognos år 2024–2038 (skolverket.se)
Ingen förbättring av likvärdigheten i grundskolan (skolverket.se)