Även friska barn kan drabbas hårt av RS-virus
10.9.2025 01:30:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Det är inte bara för tidigt födda barn och barn med underliggande sjukdomar som drabbas av allvarlig RS-virusinfektion. Även friska, fullgångna barn löper betydande risk för intensivvård eller långvarig sjukhusvistelse – särskilt under de första tre levnadsmånaderna. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.
RS-virus är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner hos små barn och leder till runt 2000 sjukhusvistelser årligen i Sverige. Nu har forskare analyserat data från över 2,3 miljoner barn födda i Sverige mellan 2001 och 2022 för att ta reda på vilka som löper störst risk att drabbas av allvarliga komplikationer eller dö av en RS-virusinfektion.
Nyfödda erbjuds förebyggande behandling
Det är känt sedan tidigare att för tidigt födda barn och barn med kroniska sjukdomar har en ökad risk att drabbas av svår sjukdom. Det är också känt att barn under tre månaders ålder är särskilt utsatta, men det har inte varit helt klarlagt hur vanligt det är att tidigare friska barn drabbas. Studien visar att den största gruppen bland de barn som behövde intensivvård eller vårdades länge på sjukhus var under tre månader gamla, tidigare friska och födda i fullgången tid.
– I utformandet av behandlingsstrategier är det viktigt att ta hänsyn till att även friska spädbarn kan drabbas hårt av RS-virus. Det positiva är att det nu finns förebyggande behandling som kan ges till nyfödda barn och även vaccin som kan ges till gravida, säger studiens försteförfattare Giulia Dallagiacoma, läkare och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Studien är särskilt aktuell i ljuset av nya nationella riktlinjer. Från och med den 10 september 2025 kommer alla nyfödda barn i Sverige att erbjudas förebyggande behandling med antikroppar under RS-virussäsongen. Läkemedlet fungerar ungefär som ett vaccin och skyddar mot svår RS-virusinfektion i cirka ett halvår.
Flera riskfaktorer identifierade
Totalt diagnostiserades 1,7 procent av barnen i studien med RS-virusinfektion. Av dessa hade knappt 12 procent (4 621 barn) ett allvarligt sjukdomsförlopp. Medianåldern för barn som behövde intensivvård var knappt två månader, och majoriteten av dem hade ingen bakomliggande sjukdom.
Forskarna identifierade ett flertal faktorer som kan kopplas till ökad risk att behöva intensivvård eller dö. Barn som var födda på vintern eller hade syskon i åldern 0–3 år eller en tvilling hade ungefär en trefaldigt ökad risk, medan barn som var små vid födseln hade en nästan fyrfaldig riskökning. Barn med underliggande sjukdom hade mer än fyrfaldigt ökad risk för svår sjukdom eller död.
– Vi vet att flera underliggande sjukdomar ökar risken för svår RS-virusinfektion, och det är dessa barn man hittills riktat in sig på att skydda med den förebyggande behandling som funnits tillgänglig. Men studien belyser att en stor del av de barn som behöver intensivvård på grund av sin RS-virusinfektion, faktiskt är tidigare friska. Därför är det positivt att, när man nu får bättre förebyggande läkemedel, väljer att bredda definitionen av riskgrupper och erbjuda även tidigare friska spädbarn ett skydd under RS-säsongen, säger studiens sisteförfattare Samuel Rhedin, ST-läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Studien genomfördes i samarbete med forskare vid Helsingfors universitet och Helsingfors universitetssjukhus. Den har finansierats av bland annat Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Astma- och Allergiförbundets forskningsfond och Region Stockholm. Flera av forskarna har mottagit konsultarvoden från läkemedelsföretag, men utan koppling till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för mer information om potentiella intressekonflikter.
Publikation
“Risk factors for severe outcomes of respiratory syncytial virus infection in children: a nationwide cohort study in Sweden”Giulia Dallagiacoma, Cecilia Lundholm, Awad I Smew, Emma Caffrey Osvald, Pekka Vartiainen, Santtu Heinonen, Tobias Alfvén, Catarina Almqvist, Samuel Rhedin, The Lancet Regional Health – Europe, online 10 september 2025, doi: 10.1016/j.lanepe.2025.101447.
Kontakter
Giulia DallagiacomaLäkare och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Tel:0793-545629giulia.dallagiacoma@ki.seSamuel RhedinDocent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och ST-läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.
Tel:073-702 0302samuel.rhedin@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Precisionsmedicin i vården hjälper fler att få en genetisk diagnos30.3.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ett mer än tio år långt samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab har lett till att helgenomsekvensering blivit en del av sjukhusets kliniska utredningar av sällsynta diagnoser. Hittills har över 15 000 patienter fått hela sin arvsmassa sekvenserad, varav 23 procent har fått en genetisk diagnos, enligt en studie publicerad i Genome Medicine.
Stor kartläggning av ärftliga skillnader i immunsystemet26.3.2026 16:15:09 CET | Pressmeddelande
Medfödda variationer i antikroppsgener kan påverka hur vi svarar på infektioner och vaccinationer, visar två nya studier från Karolinska Institutet publicerade i tidskriften Immunity. Forskarna har kartlagt skillnader mellan världens befolkningar och visat hur dessa variationer påverkar förmågan att bilda neutraliserande antikroppar mot bland annat influensavirus.
Digital KBT minskade hjärtrelaterad oro och förbättrar hälsan efter hjärtinfarkt25.3.2026 15:00:00 CET | Pressmeddelande
En digital KBT-behandling minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade patienters livskvalitet och fysiska funktion efter hjärtinfarkt. Det visar en ny randomiserad studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology, där forskare vid Karolinska Institutet jämförde digital KBT med sedvanlig vård.
Karolinska Institutet får donation på en halv miljard till forskning om demenssjukdomar25.3.2026 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Entreprenören och uppfinnaren Leif Lundblad (1938–2025) donerar i sitt testamente 538 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Det är den största donationen som har skänkts till ett svenskt lärosäte i modern tid. En stor del av summan kommer att gå till forskning om demenssjukdomar.
Tidigt insatt behandling lindrar symtom vid reumatism24.3.2026 16:13:42 CET | Nyheter
Tidigt insatt behandling vid reumatoid artrit ger tydliga förbättringar i smärta, trötthet och livskvalitet – oavsett om patienten får biologiska läkemedel eller konventionell behandling. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Rheumatology. Biologiska läkemedel gav något större förbättringar, men skillnaderna mellan olika behandlingar var små.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum