Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning
11.9.2025 07:00:00 CEST | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande
SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård.
– Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för att barn med funktionsnedsättning ska få stöd i andra former än på stora statliga institutioner. Det kan exempelvis handla om stöd i alternativa, familjeliknande boendeformer som fullt ut lever upp till funktionsrättskonventionen och barnkonventionen, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.
Vår rapport visar bland annat att:
- Andelen barn med funktionsnedsättning som placeras på SiS-hemmen har växt kraftigt över tid, och är betydligt större än andelen bland barn i befolkningen i stort. År 2000 hade ett par procent av pojkar och flickor på SiS-hemmen adhd eller add. Enligt SiS senaste undersökning hade 92 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna en sådan diagnos eller symptom som motsvarar diagnoskriterierna. I samhället generellt uppskattar Socialstyrelsen att drygt 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åldrarna 10-17 år uppfyllde diagnoskriterierna för adhd 2022.
- Allt högre andel av barnen på SiS-hemmen vårdas under låsta former. När ungdomshemmen inrättades på 90-talet var andelen låsta platser omkring 40 procent. Idag är mer än 85 procent av platserna för barn och unga som placerats enligt LVU på låsta avdelningar.
- Tvångsbefogenheterna hos SiS har ökat över tid.
- Tiden barnen vistas på SiS har ökat kraftigt över tid.
- Barn isoleras i avskiljningsrum. Unga flickor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta och avskiljs oftare än andra barn och unga. Isoleringen sker i strid med rekommendationer från flera FN-organ. Det finns risk för brott mot tortyrförbudet.
- SiS-hemmen har drag som utmärker otillåtna institutioner enligt funktionsrättskonventionen: de ligger avskilt från samhällsgemenskapen, styrs av strikta regler, erbjuder få fritidsaktiviteter och barnen är övervakade under större delen av dygnet.
- Få i personalen har utbildning om barn med funktionsnedsättning.
- Socialsekreterare vittnar om att det saknas bra alternativ till att placera på SiS.
- Vårdtiderna är långa för vissa barn och unga, vilket ökar risken för institutionalisering och försvårar återgången till ett liv utanför institutionen.
– Utredningen som tittar på SiS räcker inte; direktiven är för snäva och funktionsrättsperspektivet saknas. Det krävs helt andra åtgärder för att tidigare och på ett adekvat sätt fånga upp barnen och deras vårdnadshavares behov. Enligt FN:s funktionsrättskommittés rekommendationer till Sverige måste en plan för avinstitutionalisering tas fram, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.
Under tiden avinstitutionaliseringen pågår måste flera akuta åtgärder sättas in, bland andra följande:
- Isoleringen av barn måste upphöra.
- Barnens rätt till sjukvård måste säkerställas.
- Barnens möjlighet att klaga över missförhållanden och få upprättelse måste säkerställas.
Hela rapporten finns att läsa och ladda ned på vår webbplats. Rapportens sammanfattning finns också som lättläst version och på teckenspråk: Låsta statliga ungdomshem – vår tids institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning?
Vill du följa rapportsläppet live? Rapporten presenteras digitalt under konferensen Fokus funktionsrätt idag den 11 september klockan 10.30 av Anna Nilsson, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter. Presentationen följs av ett panelsamtal lett av Anna Bergholz med Fredrik Malmberg, Institutet för mänskliga rättigheter, Linn Skånberg, representant från Sistjejer, Oscar Sjökvist, Nuft samt Annika Jyrwall Åkerberg, vice ordförande i Institutet för mänskliga rättigheters styrelse. Följ sändningen här: Fokus funktionsrätt
Om granskningen:
Institutet för mänskliga rättigheter har granskat vården på SiS ungdomshem med fokus på funktionsrättsliga och barnrättsliga frågor. Granskningen fokuserar på barn och unga som placeras med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och inte de som döms till sluten ungdomsvård.
Vi har genomfört kvalitativa intervjuundersökningar med barn och unga som är placerade eller har varit placerade på SiS-hem, med personal som arbetar på hemmen och med socialsekreterare. Deras berättelser kan inte representera alla placerade barns eller socialsekreterares erfarenheter, men mycket i vittnesmålen bekräftas i andra undersökningar och har bidragit till att synliggöra brister ur ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv.
Rapporten innehåller också en rättsutredning som klargör vilka krav funktionsrättskonventionen och barnkonventionen ställer på den statliga ungdomsvården.
Bakgrund:
SiS-hemmen har under en längre tid varit föremål för granskningar av tillsynsmyndigheter, civilsamhällsorganisationer och media som rapporterat om missförhållanden, övergrepp och kränkningar på hemmen. FN:s barnrättskommitté har riktat skarp kritik mot användningen av tvångsåtgärder på SiS ungdomshem och har rekommenderat regeringen att förbjuda avskiljning och isolering av barn. FN:s funktionsrättskommitté har kritiserat att fler barn och unga med funktionsnedsättningar placeras på institutioner där de utsätts för våld och diskriminering.
Utredningen om reformeringen av den statliga barn- och ungdomsvården ska redovisas senast den 2 mars 2026.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Människorättsförsvarare behöver synliggöras och skyddas också i Sverige28.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ungefär var sjunde svensk engagerar sig i minst en aktivitet till stöd för mänskliga rättigheter varje år. Samtidigt saknas ett tydligt nationellt erkännande av människorättsförsvarares roll och ett sammanhållet arbete för deras villkor. En ny undersökning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att de som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige riskerar att utsättas för hot, nedtystning och ekonomisk styrning. – Alla har rätt att försvara mänskliga rättigheter. Men det räcker inte att rättigheterna finns på papper, de måste också gå att använda i praktiken. Vi menar att det behövs ett mer sammanhållet nationellt arbete för människorättsförsvarares rättigheter och förhållanden i Sverige. Det bör omfatta stärkt kunskap, tydligare uppföljning och mer samordnade insatser, inte minst i form av skydd mot repressalier, hot, våld och andra angrepp. En ny nationell strategi för mänskliga rättigheter skulle kunna ge riktning för detta arbete, säger Fredrik Malmberg, direktör för Ins
Ny rapport: Allvarliga brister på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter31.8.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter visar på allvarliga brister i de boendes tillgång till sina mänskliga rättigheter på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. Det handlar exempelvis om en vardag präglad av otrygghet, trångboddhet och brist på privatliv. Att barn på centren lever under otrygga förhållanden och att det saknas en oberoende tillsyn av dessa boenden är särskilt allvarligt. – Barn är särskilt utsatta, och deras rätt till trygghet, lek, vila och utveckling säkerställs inte i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden. Det är särskilt allvarligt att dessa brister förekommer samtidigt som det saknas en oberoende och återkommande tillsyn av centren, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Besök och intervjuer på mottagnings- och återvändandecenter Genom intervjuer med boende på olika mottagnings- och återvändandecenter i Sverige, och genom observationer vid två av centren, har Institutet för mänskliga rättighet
Institutet för mänskliga rättigheter lyfter aktuella människorättsfrågor i Almedalen22.6.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter deltar under Almedalsveckan och bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till samtal på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. Under två dagar fokuserar vi på högaktuella frågor så som rasismen i samhällsdebatten, utmaningarna för den svenska rättsstaten, och tvångsvården av barn och unga. – Genom att lyfta aktuella människorättsfrågor i Sverige vill vi att människor ska känna att det är viktigt att försvara de mänskliga rättigheterna och demokratin, att det brådskar men att det också finns hopp. För oss är det viktigt att bidra till en kunskapsbaserad och nyanserad debatt om mänskliga rättigheter, inte minst med tanke på att det är valår då samtalsklimatet tenderar till att bli mer polariserat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Samtal om rasism och hat inleder programmet Torget för mänskliga rättigheter och demokrati invigs den 24 juni klockan 10. Vid invigni
Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum