Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning

SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård.

– Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för att barn med funktionsnedsättning ska få stöd i andra former än på stora statliga institutioner. Det kan exempelvis handla om stöd i alternativa, familjeliknande boendeformer som fullt ut lever upp till funktionsrättskonventionen och barnkonventionen, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Vår rapport visar bland annat att:

• Andelen barn med funktionsnedsättning som placeras på SiS-hemmen har växt kraftigt över tid, och är betydligt större än andelen bland barn i befolkningen i stort. År 2000 hade ett par procent av pojkar och flickor på SiS-hemmen adhd eller add. Enligt SiS senaste undersökning hade 92 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna en sådan diagnos eller symptom som motsvarar diagnoskriterierna. I samhället generellt uppskattar Socialstyrelsen att drygt 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åldrarna 10-17 år uppfyllde diagnoskriterierna för adhd 2022.
• Allt högre andel av barnen på SiS-hemmen vårdas under låsta former. När ungdomshemmen inrättades på 90-talet var andelen låsta platser omkring 40 procent. Idag är mer än 85 procent av platserna för barn och unga som placerats enligt LVU på låsta avdelningar.
• Tvångsbefogenheterna hos SiS har ökat över tid.
• Tiden barnen vistas på SiS har ökat kraftigt över tid.
• Barn isoleras i avskiljningsrum. Unga flickor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta och avskiljs oftare än andra barn och unga. Isoleringen sker i strid med rekommendationer från flera FN-organ. Det finns risk för brott mot tortyrförbudet.
• SiS-hemmen har drag som utmärker otillåtna institutioner enligt funktionsrättskonventionen: de ligger avskilt från samhällsgemenskapen, styrs av strikta regler, erbjuder få fritidsaktiviteter och barnen är övervakade under större delen av dygnet.
• Få i personalen har utbildning om barn med funktionsnedsättning.
• Socialsekreterare vittnar om att det saknas bra alternativ till att placera på SiS.
• Vårdtiderna är långa för vissa barn och unga, vilket ökar risken för institutionalisering och försvårar återgången till ett liv utanför institutionen.

– Utredningen som tittar på SiS räcker inte; direktiven är för snäva och funktionsrättsperspektivet saknas. Det krävs helt andra åtgärder för att tidigare och på ett adekvat sätt fånga upp barnen och deras vårdnadshavares behov. Enligt FN:s funktionsrättskommittés rekommendationer till Sverige måste en plan för avinstitutionalisering tas fram, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Under tiden avinstitutionaliseringen pågår måste flera akuta åtgärder sättas in, bland andra följande:

• Isoleringen av barn måste upphöra.

• Barnens rätt till sjukvård måste säkerställas.
• Barnens möjlighet att klaga över missförhållanden och få upprättelse måste säkerställas.

Hela rapporten finns att läsa och ladda ned på vår webbplats. Rapportens sammanfattning finns också som lättläst version och på teckenspråk: Låsta statliga ungdomshem – vår tids institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning?

Vill du följa rapportsläppet live? Rapporten presenteras digitalt under konferensen Fokus funktionsrätt idag den 11 september klockan 10.30 av Anna Nilsson, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter. Presentationen följs av ett panelsamtal lett av Anna Bergholz med Fredrik Malmberg, Institutet för mänskliga rättigheter, Linn Skånberg, representant från Sistjejer, Oscar Sjökvist, Nuft samt Annika Jyrwall Åkerberg, vice ordförande i Institutet för mänskliga rättigheters styrelse. Följ sändningen här: Fokus funktionsrätt

Om granskningen:
Institutet för mänskliga rättigheter har granskat vården på SiS ungdomshem med fokus på funktionsrättsliga och barnrättsliga frågor. Granskningen fokuserar på barn och unga som placeras med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och inte de som döms till sluten ungdomsvård.

Vi har genomfört kvalitativa intervjuundersökningar med barn och unga som är placerade eller har varit placerade på SiS-hem, med personal som arbetar på hemmen och med socialsekreterare. Deras berättelser kan inte representera alla placerade barns eller socialsekreterares erfarenheter, men mycket i vittnesmålen bekräftas i andra undersökningar och har bidragit till att synliggöra brister ur ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv.

Rapporten innehåller också en rättsutredning som klargör vilka krav funktionsrättskonventionen och barnkonventionen ställer på den statliga ungdomsvården.

Bakgrund:
SiS-hemmen har under en längre tid varit föremål för granskningar av tillsynsmyndigheter, civilsamhällsorganisationer och media som rapporterat om missförhållanden, övergrepp och kränkningar på hemmen. FN:s barnrättskommitté har riktat skarp kritik mot användningen av tvångsåtgärder på SiS ungdomshem och har rekommenderat regeringen att förbjuda avskiljning och isolering av barn. FN:s funktionsrättskommitté har kritiserat att fler barn och unga med funktionsnedsättningar placeras på institutioner där de utsätts för våld och diskriminering.

Utredningen om reformeringen av den statliga barn- och ungdomsvården ska redovisas senast den 2 mars 2026.